No description available.

Äganderätten till skog är ett ofta återkommande tema i den svenska debatten om skogen. Denna studie undersökte upplevelsen av brukanderätt till skog hos privata skogsägare i Sverige, Norge och Finland. För att uppnå syftet studerades respektive lands skogsbrukslagar, och en skogsägare i varje land intervjuades. Studien är en kvalitativ fallstudie där respondenternas svar analyserades baserat på respektive lands skogsvårdslagstiftning.  Resultatet visade att de tre länderna har liknande skogsvårdslagar, där produktion och miljö är jämställda mål. Skogsägarna i alla tre länderna har liknande processer att följa vid skogsbruksåtgärder och har stor frihet under ansvar. De intervjuade skogsägarna upplevde inte att deras brukanderätt var begränsad utan kunde bruka sin skog efter eget tycke inom de lagstiftade ramarna.

Mot bakgrund av pågående intressekonflikter rörande klimatfrågan i relation till hanteringen av den svenska skogen, analyseras och jämförs inom ramen för denna studie de senaste decenniernas utveckling av EU-rättslig reglering med relevans för hantering av skog och skogsmark (inklusive EU:s skogsstrategier) med utvecklingen av svensk rättslig reglering med relevans för samma ämnesområde. Analysen utgår från ett klimatperspektiv med grund i aktuell naturvetenskaplig forskning och fokuserar på hur de olika regleringarna skulle kunna tänkas påverka skogens klimateffekter. Metoden som använts i studien är dels rättshistorisk, dels rättsvetenskaplig och dels jämförande. Studiens resultat visar att både EU-reglering och svensk reglering utvecklats till att i allt högre grad prioritera bevarande och hänsyn till naturen i relation till hanteringen av skog, och att de därigenom till viss del kommit att begränsa de positiva klimateffekter som bruket av skog kan ge upphov till. Den svenska regleringen går dock inte lika långt som EU-regleringen och kan, genom sitt fortsatta fokus på produktion inom skogsbruket, därför bedömas som något mer klimatpositiv. I de delar bevarande av skog också kan ge upphov till positiva klimateffekter finns dock vissa brister inom den svenska regleringen.