Arbetet behandlar takstolar från 1500-, 1600- och 1700-tal i barockstil. Syftet är att undersöka och analysera barocktakstolar samt bidra till en ökad kunskap inom området. Målet är att presentera byggnadsteknisk information om barocktakstolar i Sverige, att presentera en jämförelse mellan svenska barocktakstolar och att presentera en byggnadsteknisk dokumentation av barocktakstolen i Kalmar Rådhus. Undersökningens metoder bestod av litteraturstudie, dokumentstudie, en analysmodell för historiska takkonstruktioner, en byggnadsundersökning och uppmätning med laserskanning samt en framtagning av geometrimodell och beräkningsunderlag. Resultatet av arbetet visar en ökad kunskap om hur barocktakstolar i Sverige är konstruerade, att det finns karakteristiska drag mellan både svenska takkonstruktioner såväl som mellan svenska och europeiska. / This thesis treat roof trusses from the 16th, 17th and 18th centuries in Baroque style. The purpose is to investigate and analyze baroque roof trusses and to contribute to an increased knowledge in this field. The aim is to present a survey and building technical information of baroque roof trusses in Sweden, to present a comparison between Swedish baroque roof trusses and to present a building technical documentation of the baroque roof truss in the City Hall of Kalmar. The research methods consisted of a literature study, document study, an analysis model for historical roof constructions, a building survey and measurement with laser scanning as well as a development of a geometry model and calculation basis. The result of this work shows an increased knowledge of how baroque roof trusses in Sweden are designed, that there are characteristic features between both Swedish roof constructions as well as between Swedish and European.

Inneklimatet på Skoklosters slott är på vissa håll problematiskt. Mögelangrepp förekommer i somliga rum, främst sådana som är belägna i norrläge och därmed lite kallare än övriga rum. För att finna en lösning på mögelproblemen inleddes våren 2013 ett treårigt experiment vars syfte var att utröna om mögelproblemen skulle kunna undvikas med aktiv klimatstyrning, vilket inte funnits innan experimentet. Tre olika klimatstyrningsanläggningar installerades i tre rum på slottet, samtidigt som mätningar gjordes i referensrum utan aktiva åtgärder. De tre klimatstyrningsanläggningarna som valdes ut var avfuktning, skyddsvärme och fuktstyrd ventilation. I mars 2014 avslutades första året av experimentet.Ur mögelrisksynpunkt har inneklimatet i nästan alla rum, både försöks- och referensrum, varit relativt godartat. Sämst inneklimat uppmättes i skyddsvärmerummet, vilket förmodligen beror på rummets egna förutsättningar snarare än skyddsvärmen. Bäst inneklimat hade rummet med den fuktstyrda ventilationen, som gav ett oväntat bra resultat och dessutom var den av klimatstyrningsanläggningarna som var mest i bruk. Det är emellertid för tidigt att med säkerhet säga vilken av anläggningarna som vore bäst för slottet.Vid en diskussion om de antikvariska konsekvenserna av en genomgripande installation av en klimatstyrninganläggning blev slutsatsen att det för slottets kulturhistoriska värde vore gynnsamt att göra en genomgripande installation ifall detta skulle innebära att slottets samlingar kunde behållas på plats. Rummens olika fysiska och kulturhistoriska förutsättningar kräver dock att individuella utformningar undersöks, vilket innebär att det kan bli aktuellt med en kombination av olika klimatstyrningsanläggningar. / The indoor climate of Skokloster palace is not without problems. There have been mould growth in some rooms, mainly those who are facing north and therefore are colder than other rooms. To find a solution for the problems with mould growth, a three-year long experiment was initiated in the spring of 2013. Its purpose was to examine if mould growth could be avoided with active climate control, which had not been tested previously in the palace. Three different climate control systems were installed in three rooms, and meanwhile the indoor climate of three rooms without active climate control was logged. The three climate control systems chosen were dehumidification, conservation heating, and humidity controlled ventilation. The first year of the experiment ended in March 2014.The climate in nearly all rooms was acceptable in a mould risk perspective. The room with conservation heating had the least suitable climate, which probably is explained by the condition of the room itself rather than the effects of the conservation heating. The room with humidity controlled ventilation hade the best climate during the year, and the ventilation system had the most uptime of the climate control systems. It is however too early to tell which system might be the best after only one year.When discussing what consequences a thorough installation of a climate control system might have on the cultural heritage values of Skokloster palace, the conclusion was that it would be favourable to install active climate control – if that allowed the collections of Skokloster to remain in the building. Due to the different physical and cultural conditions of the palace’s rooms, it will be necessary to find tailored solutions for climate control systems. In order to do that, a combination of different climate control systems might be worth looking into. / Spara och bevara - Energimyndighetens forskningsprogram för energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader