The aim of this study is to examine how the role of the school counselor is negotiated and can be understood through the interaction with other professions at the school. This was done through observations of collaborative meetings concerning pupils with high problematic school absence and qualitative interviews with four school counselors. The theoretical framework of the study consists of a number of concepts associated with symbolic interactionism. Previous studies show that the profession as a school counselor is associated with weak state governance and vague descriptions of the assignment's practical meaning. This in combination with numerical disadvantage makes the school counselor's role sensitive to ambient expectations within the school organization. Accordingly, the present study shows that the role of school counselor takes different forms depending on the organization in question, as well as the school counselor's own perception of his- or herself in the role. The studie also show that the school counselors seem to put a great responsibility on themselves when it comes to conveying and standing up for the boundaries and meaning of their experienced assignment. As fundamental for the assignment, the school counselors see a preference for the pupil, which sometimes puts them in a position where they need to be critical of the educational organization, which can mean a vulnerability for them selfs in the role. At the same time, the school counselors describe this as an important function for the role and mean that it is part of their psychosocial competence to be able to respond to both educational personell and pupils from the individual's perspective and needs. They also see the openness of the assignment as enabling since they are allowed to adapt their work forms based on these needs as well as what they themselves attach importance to in the assignment.

Syftet med denna studie är att få förståelse för hur skolkuratorer ser på sitt arbete och sin yrkesroll. Vi har därför valt en hermeneutisk ansats och en kvalitativ metod i form av intervjuer. Nio skolkuratorer har blivit intervjuade. Frågorna har utformats utifrån en låg grad av standardisering och strukturering. Intervjupersonernas svar har bearbetats och därefter analyserats med två teorier. Teorierna är J. Richard Hackmans och Greg R. Oldhams motivationsteori och Michael Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater, som vi har använt för att få svar på dels hur människor upplever sitt arbete och dels vilket handlingsutrymme de har i arbetet. I rollen som den enda sociala experten bland pedagogerna anser sig de flesta av skolkuratorerna kunna hävda sitt synsätt och därmed sin professionalitet. Ett fåtal av dem menar ändå att de har svårt att stå emot pedagogernas önskemål. De anser trots det att deras primära uppgift är att stötta eleverna i skolan. I vår studie har det visat sig att kuratorerna enligt sitt sätt att se det har stort handlingsutrymme i sin yrkesroll. Majoriteten av dem menar att de har stora möjligheter att själva bestämma över sitt arbete både när det gäller metodval, insatser och planering.

<p>Syftet med denna studie är att få förståelse för hur skolkuratorer ser på sitt arbete och sin yrkesroll. Vi har därför valt en hermeneutisk ansats och en kvalitativ metod i form av intervjuer. Nio skolkuratorer har blivit intervjuade. Frågorna har utformats utifrån en låg grad av standardisering och strukturering. Intervjupersonernas svar har bearbetats och därefter analyserats med två teorier. Teorierna är J. Richard Hackmans och Greg R. Oldhams motivationsteori och Michael Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater, som vi har använt för att få svar på dels hur människor upplever sitt arbete och dels vilket handlingsutrymme de har i arbetet.</p><p>I rollen som den enda sociala experten bland pedagogerna anser sig de flesta av skolkuratorerna kunna hävda sitt synsätt och därmed sin professionalitet. Ett fåtal av dem menar ändå att de har svårt att stå emot pedagogernas önskemål. De anser trots det att deras primära uppgift är att stötta eleverna i skolan. I vår studie har det visat sig att kuratorerna enligt sitt sätt att se det har stort handlingsutrymme i sin yrkesroll. Majoriteten av dem menar att de har stora möjligheter att själva bestämma över sitt arbete både när det gäller metodval, insatser och planering.</p>

The school counselor is the person who works with social work in the school. A school counselor's assignment is multifaceted, with duties playing a central role in health promotion and prevention work against for example mental illness, bullying and abusive treatment. The aim of this study has been to increase understanding of how school counselors and principals perceive the school counselor's assignment and the limitations that affect it. Our study emanates from eight semistructured qualitative interviews with school counselors and principals which were analyzed using sentence concentration. The results show that the assignment is perceived as vague where job descriptions are unclear. This in turn affects the school counselors' discretion. School counselors feel that their role is "fuzzy" and that there are unreasonable expectations from other professions. Furthermore, the results show that the main factors that control and limit the assignment are laws, regulations, guidelines, lack of resources such as time and finances, and the expectations of the principal and other professionals. Our conclusion is that school counselors need a clearer job description in order to clarify their assignment and their role at school. The school counselors described a desire to be able to devote more time to preventive work in order to be able to work more proactively than reactively.