Detta är en kvalitativ studie som syftar till att undersöka hur lärare förhåller sig till skrivverktygens möjligheter och utmaningar i skrivundervisningen. I studien deltog fem aktiva svensklärare som undervisar i årskurserna 4–6. Studien använder sig av semistrukturerade intervjuer med intervjufrågor baserade på Roz Ivaničs teori om skrivdiskurser. Teorin om skrivdiskurser används sedan för att presentera resultatet och för att förklara hur lärarna förhåller sig till skrivverktygens möjligheter och utmaningar i olika delar av skrivundervisningen. Resultatet visar att lärarna föredrog dator som skrivverktyg när eleverna ska skriva längre texter, där en av fördelarna med en skrivundervisning på dator är en enkel textbearbetning. Lärarna anser att skrivande för hand har en fortsatt viktig roll i skolan, bland annat för att det hjälper eleverna med den kognitiva förmågan. Lärarna ser främst möjligheter med ett skrivande för hand i andra funktioner än skapande av längre texter, som exempelvis vid anteckningar. Sammanfattningsvis vill lärarna ha en strävan att kombinera de båda skrivverktygen för att främja elevernas lärande.

Syftet med denna studie är att bidra med insikter om och hur digitala verktyg kan stödja elevernas skrivande av berättande texter samt om och hur digitala verktyg påverkar elevernas motivation. Det är totalt 53 elever från årskurs 3 som deltar i studien varav varje elev har skrivit två berättande texter vardera, en med digitalt verktyg och en med papper och penna. Texterna analyserades utefter följande parametrar: struktur för en berättande text, menings-byggnad med stor och liten bokstav samt interpunktion, antal rättstavade form- och innehållsord och antal skrivna ord. Utöver det studeras även elevernas motivation i förhållande till de olika skrivverktygen. I studien utgår vi från det sociokulturella perspektivet som grundteori medan vi använder begrepp rörande berättande texters struktur och språkstruktur för analys av elevtexterna. Resultatet visar att skillnader kan urskiljas mellan de texter som är skrivna digitalt och de som är skrivna analogt. Vårt undersökningsmaterial visar på flera sätt att eleverna i större utsträckning utvecklade sina digitalt skrivna texter i relation till analysparametrarna jämfört med de analogt skrivna texterna. Resultatet visar även att majoriteten av eleverna är mer motiverade att skriva med digitalt verktyg än med papper och penna. Orsaken bakom de skillnader som framgår i studien är dock något som kan diskuteras. Studien och dess resultat är endast en indikation på hur det undersökta kan se ut och kan därmed användas som utgångspunkt för vidare forskning.