No description available.

Denna uppsats är en kritisk diskursanalys vars syfte är att studera hur begreppet “barnets bästa” används och tolkas i asylprocessen för ensamkommande barn. Jag har undersökt hur de tjänstemän som fattar beslut om asyl i fall med ensamkommande barn formulerar föreställningar om ”barnets bästa” och hur begreppet förhåller sig till andra begrepp i den diskursiva praktiken. Detta har jag gjort genom att dels analysera de styrdokument som ska ligga till grund för besluten och dels beslut ifrån migrationsverket och domar ifrån  migrationsdomstolarna. Det som utifrån min analys går att se är att ”barnets bästa” fylls med mening utifrån regelverk och styrdokument. Det framgår även att principen om ”barnets bästa” konkurrerar med andra samhälleliga intressen som t.ex. ”reglerad invandring”. Det har även framkommit att det förekommer en maktrelation mellan regelverk och tjänsteman samt mellan tjänsteman och barn. / This essay is a critical discourse analysis which purpose is to investigate how the principle of “In the Child's Best Interest” is used and interpreted in the work with children without custodians seeking asylum. I have investigated how the workers at the migration board who make decisions about asylum for children without custodians formulates conceptions about “In the Child's Best Interest” and how the concept relates to other concepts within the discourse. This, I have done through an analysis of documents and policies that underlies and grounds the decisions about asylum and decisions from the migration board and from migration court. My analysis shows, that “In the Child's Best Interest” is a concepts which is made meaningful by the rules and policy documents. Also, it is shown that the principle of “In the Child's Best Interest” is related to other interests of society such as”regulated migration”. Moreover, the analysis shows that there is a power relationship between policy documents but also between the workers at the migration board and the child.