Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur statisk muskelkontraktion och cold pressor test påverkar kroppsegna smärtreglerande system (”Exercise induced analgesia” (EIA) och ”Conditioned pain modulation” (CPM)) hos patienter med kronisk ländryggssmärta kännetecknad av lumbal myalgi (LM) jämfört med friska kontroller. Försökspersoner och metod: Tjugosex friska köns- och åldersmatchade personer och tjugosex LM-patienter deltog. De utförde standardiserad statisk muskelkontraktion med m. Erector spinae (ME) i form av rygglyft och kontraktion av m. Quadriceps femoris (MQ) i form av knäledsextension. För att bedöma CPM användes sk cold pressor test. Smärttrösklar för tryck (PPTs) mättes över m. Deltoideus (MD), m. Erector spinae (ME) samt över m. Quadriceps (MQ) i vila och under resp. efter kontraktionen/cold pressor test. Under kontraktion mättes PPTs över den arbetande muskeln respektive över de två vilande musklerna. Dessutom undersöktes PPTs och känsligheten för övertrösklig trycksmärta (P7) i vila på 8 olika punkter på kroppen. Resultat: Kvinnliga LM-patienter hade ökad känslighet för trycksmärta (PPT) och övertrösklig trycksmärta (P7) jämfört med köns- och åldermatchade friska kontroller, medan manliga LM-patienter paradoxalt nog hade minskad känslighet för övertrösklig trycksmärta. Beträffande EIA fann vi att LM-patienter och kontroller kunde aktivera lokal EIA under kontraktion med ME. Vi fann dessutom en minskad förmåga hos LM-patienter att rekrytera generaliserad EIA under kontraktion med MQ. Slutligen hade LM-patienterna en normal funktion av CPM. Slutsats: LM-patienter kunde aktivera lokal EIA under kontraktion av ME, men hade mindre effektiv generaliserad EIA jämfört med kontrollerna, trots normal funktion av CPM. Våra resultat tyder på att muskelarbete med smärtande ryggmuskler skulle kunna användas för att minska smärtkänslighet i det drabbade området.

De genusrelaterade skillnaderna inom fenomenet smärta är en aspekt som måste betraktas i omvårdnadsarbetet. Många faktorer påverkar smärtupplevelsen och sjuksköterskan måste ta hänsyn till dessa för att kunna göra en korrekt bedömning. Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns skillnader i män och kvinnors smärttröskel och smärttolerans, samt om skattningen av den upplevda smärtan skiljer sig mellan könen. En inriktning mot akut fysisk smärta har gjorts i detta arbete. Arbetet har utförts som en litteraturstudie som använt sig av databassökning för att inskaffa det vetenskapliga materialet. Studien har följt SBU:s steg för att finna de tio artiklar som har används för att besvara syftet. Artiklarna har kvalitetsbedömts efter en modifiering av Carlsson & Eimans (2003) ursprungliga kvalitetsbedömningsmall. Resultatet av studien visar på skillnader i både smärttröskel och smärttolerans, samt hur de olika könen skattar sin smärta. Enligt underlaget har män högre smärttröskel och smärttolerans än kvinnor, de rapporterar även mindre smärta och skattar sin upplevda smärta lägre. Det fanns även signifikanta siffror som visar att män rapporterar mindre smärta till en kvinna än till en man. Efter att ha djupare analyserat dessa fynd kan det ses att de olika studiernas resultat i vissa avseende talar emot varandra. / The gender related differences within the phenomenon pain is an aspect that must be considered in the nursing care. Many factors influence the experience of pain and the nurse has to regard these to be able to make a correct assessment. The aims of this study was to examine if there is any difference in pain threshold and pain tolerance between men and women, and if there is any gender difference in reporting experienced pain. A choice has been made to direct this study against acute, physical pain. The method that has been used for the study is a literature review, and to obtain the scientific material searching through databases has been made. The study has followed SBU’s steps for finding the ten articles that have been used to respond to the aims that were set. The quality of the articles was estimated with an evaluation form created by Carlsson & Eiman (2003) that was modified by the authors. The results of this study show differences in both pain threshold and pain tolerance, and in how pain is rated by the different genders. According to the material men have higher pain threshold and pain tolerance than women, and they also report less pain and rate the pain they experienced lower. There were also significant numbers showing that men report less pain to someone of the female sex then to the opposite. After having done a deeper analysis of these findings it can be seen that the results of the different studies used, in some aspects speak against each other.