De nu rådande teorierna kring småstater och deras säkerhetspolitik har kritise- rats för att vara allt för knutna till västerländska och europeiska småstater. Den här forskningen har därför undersökt orsaker och motiv för en afrikansk småstat att välja att gå in i en allians. I och med detta har säkerhetspolitiska teorier prö- vats utanför Europa och dess generaliserbarhet kunnat ökas. Genom en metodskapande och teoriprövande forskning har teorierna kring små- staters alliansval prövats i en fallstudie om Botswanas militära samarbete med Kina. Såväl Kina som Afrika är högaktuella såväl internationellt som för svensk försvarsmakt. Forskaren skapar en metod bestående av tio indikatorer för att en småstat ska välja att gå in i en allians. Resultatet av en jämförelse med fallstudien pekar på att teorierna kring småstater kan appliceras även utanför västerländska och europeiska småstater. Den skapade metoden har också framgångsrikt prövats. / This study tests the applicability of traditional small states security strategy theory to African small states. Existing theories in this area have been criticized for their focus on western and European countries particularly on the grounds of their limited applicability to other states. This method building and theory testing study searches, in existing theories of small states strategies, for reasons and probable motives why small states enter an alli- ance. The theory is tested using a case study of Botswana’s emergent relationship with China. For the purpose of the study, a new model testing alliance building tendencies was constructed. Based on this, a method of ten indicators that are pre- dictive of when a small state might choose to enter an alliance has been derived. These indicators are then used to compare Botswana’s reasons and motives to enter an alliance and military cooperation with China. The comparison finds that seven of the ten indicators could be found, one was not found and the final two could not be tested in this study. This research concludes that African small states choose alliances for the same rea- sons that western and European state do. Furthermore, this study also suggests that the model of ten indicators to test a small state’s likelihood to enter an alliance is effective.

Östersjöregionen har genom ryska aggressioner fått ett försämrat säkerhetsläge vilket även medfört att Nato har gett regionen tydligare fokus samt vidtagit åtgärder för att öka den kollektiva avskräckningen i området. Sverige och Finland är två geografiskt stora stater i Östersjöregionen men ej medlemmar i Nato. Hur anpassar sig dessa militärt alliansfria småstater till den förhöjda hotbilden i staternas direkta närområde? Denna teorikonsumerande flerfallstudie ämnar belysa anpassningar inom Sverige och Finlands avskräckningsstrategier och dess trovärdighet inom de grundläggande avskräckningsbegreppen före 2008 samt efter 2014. Studien avser dessutom att undersöka hur Natos förnyade fokus på Östersjöregionen har påverkat de militärt alliansfria småstaternas anpassning avseende sin avskräckningsstrategi i området.  Resultaten visar att Sverige och Finland har liknande avskräckningsstrategier och handlingsalternativ men att Finlands eftertänksamhet gör dem mer trögrörliga i sina beslut medan Sveriges förändringsbenägenhet ger sämre långsiktighet. Dessa två egenheter påverkar ländernas trovärdighet i avskräckningens grundläggande begrepp.

<p>During the spring 2007 Estonia and Russia collided in the biggest international conflict among themselves since the break up of the Soviet Union. The conflict concerned about the issue of Estonia’s removal of a soviet bronze statue from central Tallinn to a garden of honour, due to Estonia thought that the statue represented oppression. Chaos developed in Tallinn with disturbances and plunder. The relations between Estonia and Russia became very strained, as Russia considered the movement of the statue wrong. This thesis has examined how the two parties have handled this international conflict through measure how international they are from an official perspective. An examination has been made to see how well the two nations follow the official perspective in a real case. To be able to measure internationalism, a model by Kjell Goldmann has been used, where the idealistic internationalist should follow a certain pat-tern; outward-looking, universalism, coexistence-orientated, moderate. The re-sult showed that Estonia follows the idealistic international pattern owing to a well developed cooperation and membership in international organizations. While Russia ended up in the opposite side, the non internationalist pattern, due to difficulties with cooperation and too much inward looking approach towards the own country.</p> / <p>Våren 2007 hamnade Estland och Ryssland i den största internationella konflikten sinsemellan sedan sönderfallet av Sovjetunionen. Konflikten handlade om att Estland flyttade en sovjetisk bronsstaty från centrala Tal-linn till en krigskyrkogård, då man tyckte att den symboliserade förtryck. I Tallinn blev det ett kaos med oroligheter och plundring som följd. Relatio-nerna mellan Estland och Ryssland blev mycket ansträngda, då Ryssland an-såg att det var fel av Estland att flytta statyn. Denna uppsats har undersökt hur de båda parterna hanterade denna internationella konflikt genom att först mäta hur internationella de var utifrån ett officiellt perspektiv. För att sedan studera om de handlade i en internationell konflikt utifrån den offici-ella bilden. För att kunna mäta internationalism har en modell av Kjell Goldmann använts, där den idealistiske internationalisten skall vara enligt följande mönster; utåtsträvande, universell, samarbetsorienterad och mode-rat. Resultatet visade att Estland följer det idealistiska internationella mönst-ret tack vare ett mycket utvecklat samarbete och medlemskap i olika inter-nationella organisationer. Medan Ryssland hamnade på motsatt icke idealis-tisk internationalistisk sida på grund av svårigheter för internationella sam-arbeten och för mycket inåtsträvan till det egna landet.</p>

During the spring 2007 Estonia and Russia collided in the biggest international conflict among themselves since the break up of the Soviet Union. The conflict concerned about the issue of Estonia’s removal of a soviet bronze statue from central Tallinn to a garden of honour, due to Estonia thought that the statue represented oppression. Chaos developed in Tallinn with disturbances and plunder. The relations between Estonia and Russia became very strained, as Russia considered the movement of the statue wrong. This thesis has examined how the two parties have handled this international conflict through measure how international they are from an official perspective. An examination has been made to see how well the two nations follow the official perspective in a real case. To be able to measure internationalism, a model by Kjell Goldmann has been used, where the idealistic internationalist should follow a certain pat-tern; outward-looking, universalism, coexistence-orientated, moderate. The re-sult showed that Estonia follows the idealistic international pattern owing to a well developed cooperation and membership in international organizations. While Russia ended up in the opposite side, the non internationalist pattern, due to difficulties with cooperation and too much inward looking approach towards the own country. / Våren 2007 hamnade Estland och Ryssland i den största internationella konflikten sinsemellan sedan sönderfallet av Sovjetunionen. Konflikten handlade om att Estland flyttade en sovjetisk bronsstaty från centrala Tal-linn till en krigskyrkogård, då man tyckte att den symboliserade förtryck. I Tallinn blev det ett kaos med oroligheter och plundring som följd. Relatio-nerna mellan Estland och Ryssland blev mycket ansträngda, då Ryssland an-såg att det var fel av Estland att flytta statyn. Denna uppsats har undersökt hur de båda parterna hanterade denna internationella konflikt genom att först mäta hur internationella de var utifrån ett officiellt perspektiv. För att sedan studera om de handlade i en internationell konflikt utifrån den offici-ella bilden. För att kunna mäta internationalism har en modell av Kjell Goldmann använts, där den idealistiske internationalisten skall vara enligt följande mönster; utåtsträvande, universell, samarbetsorienterad och mode-rat. Resultatet visade att Estland följer det idealistiska internationella mönst-ret tack vare ett mycket utvecklat samarbete och medlemskap i olika inter-nationella organisationer. Medan Ryssland hamnade på motsatt icke idealis-tisk internationalistisk sida på grund av svårigheter för internationella sam-arbeten och för mycket inåtsträvan till det egna landet.