During the Six-day war, Israel unexpectedly defeated four enemies and emerged victorious in only six days. This study attempts to examine how this was accomplished and the extent to which Sweden, also a small state, might be able to apply the lessons learned from Israel’s use of air power. To this end, the present study’s analysis draws on the theoretical perspectives of two widely known and acknowledged air power scholars, Robert A. Pape and John A. Warden. Their respective theories ”Coercion by Denial” and ”The Enemy as a System” on the use of air power seem in important ways to be in opposition to one another. However, study findings indicate that Israel combined elements from both approaches and neither theory can alone provide sufficient guidance for a small state. Therefore, the two theoretical perspectives were found to be complementary, where drawing on certain key dimensions of each could be the most favourable for a small state such as Sweden. In particular, the results of the analysis underline the importance of achieving air superiority. This study concludes that the uniqueness of each nation’s strategic context indicates the potential need for new theoretical insights, better tailored for small states.

This study examines Sweden’s and Finland’s security strategies for the Arctic region for the purpose of mapping and compare the two Nordic states. The study originates from the ongoing security dilemma in the Arctic illustrated by previous researcher, but neither Sweden nor Finland are sufficiently audited to fully describe the situation. Research also describes Sweden and Finland as small states and that these two states have employed various strategies during the 21st century which also increases the need of comparing the two Nordic states. Sweden and Finland have many similarities which suggests that they will adapt similar security strategies for the Arctic region, but they also consist of different characteristics that might explain alterations in strategy. The general result shows that Sweden and Finland constitute similar security strategies for the Arctic region by keeping the level of conflict low through multilateral cooperation with EU, UN, The Arctic Council and The Barents Euro-Arctic Council. Differences in strategies can be found in Finland’s bilateral cooperation with Russia and the US, which have explanatory power in Finland’s proximity to Russia while Sweden benefits from the strategic depth provided by Finland and Norway. In order to defend their arctic territory in the north, both countries employ armed forces rather than expanding outside their borders.

Kännedom om egen och grannländers benägenhet till anpassning av avskräckning aktualiseras vid höjd hotbild i närområdet. Norge och Sverige uttrycker samtida snarlik uppfattning avseende sina försvarsmakters avskräckande roll. Samtidigt har de båda nordiska småstaterna en grundläggande säkerhetsstrategisk olikhet kopplat till Nato-medlemskap. Borde inte en sådan skillnad påverka hur nordiska småstater anpassar sin avskräckning när hotbilden i deras närområde förvärras? Genom att jämföra Norges och Sveriges avskräckning före respektive efter Rysslands agerande i Georgien och Ukraina 2008–2014 syftar undersökningen till att bidra till förståelse kring nordiska småstaters avskräckningsanpassning.  Arbetets analysresultat indikerar att de båda länderna anpassar sin avskräckningstrovärdighet vid höjd militär hotbild på ett likartat sätt. Däremot konstateras att Norge synes mer stabilt i sitt val av avskräckningsstrategi samtidigt som Sverige antar en mer flexibel ansats utifrån gällande läge. Arbetets resultat diskuteras utifrån logik i funna likheter i trovärdighetsanpassning samt för och nackdelar med olika grader av anpassning av avskräckningsstrategi.

The period 1991-2022 has great similarities with the period 1919-1939 as both periods are characterised by a gradual deterioration of international organisations and end with a systemic war. Why then have Sweden and Finland applied for NATO membership in the contemporary period when they remained military non-aligned in the previous period?This study develops Walt’s balance of threat theory, by operationalising Snyder’s cost-benefit analysis as intervening variables in a most different system design. This study concludes that in the first period, military non-alignment can be explained by the future costs of joining an alliance were higher than the benefits due to great power tensions. Meanwhile, in the contemporary period, the NATO application is a consequence of a rapid change in perceived threat which shifts the military balance at the same time as the negative consequences of the alliance is low. / <p>Jag vill tacka min handeledare Docent Jacob Westberg för ett gott stöd under Mastersarbetet. Jag vill också tacka Anna Lindh Bibiloteket för all hjälp med litteratur. Slutligen vill jag rikta ett särskilt tack till Sofia Lindgren på riksdagsbiblioteket som gav mig verktyg och förståelse för hur de politiska dokumenten hänger ihop, vilket har varit avgörande för hanteringen av empirin.</p>

ABSTRACT: The aim of this essay is to analyze whether the development of the Principles of War in small states´ doctrine has been influenced by the doctrinal development of alliances after the start of an international cooperation. The author suggests that the development of the Principles of War can be understood through theories of doctrinal development. The theory used for this analysis states that small states depend on alliances, such as NATO, and therefore adapt their doctrine to better match the doctrine of the alliance. Since the Principles of War are the foundation of doctrine, such an adaption should lead to an adaption of the Principles of War as well. The analysis will be made using Swedish Army field manuals as a basis. These will be compared to NATO´s, in order to see whether or not Sweden has adapted its Principles of War following its membership of the Partnership for Peace. The results show that today the Swedish Principles of War are more similar to NATO´s than they were in 1982, which suggests that they have been adapted to better match those used by NATO. Although this essay does not analyze the reasons why, the results imply that theories of doctrinal development also include the development of principles of war. Analysis of the reasons why could be used as a basis for further research. / SAMMANFATTNING: Syftet med denna uppsats är att analysera huruvida utvecklingen av krigföringens principer i småstaters doktriner har influerats av den doktrinära utvecklingen i allianser efter ett påbörjat internationellt samarbete.   Författaren föreslår att utvecklingen av krigföringens principer kan förstås genom teorier avseende doktrinutveckling. Teorin som används för uppsatsens analys anger att små stater är beroende av allianser med exempelvis NATO, och därför måste anpassa sina doktriner så att de bättre matchar alliansens doktriner. Eftersom krigföringsprinciperna är en stor del av doktriner, bör en sådan doktrinanpassning leda till en anpassning av krigföringens principer också.   Analysen kommer att göras utifrån svenska arméreglementen, vilka kommer att jämföras med NATOs, för att undersöka huruvida Sverige har anpassat sina krigföringsprinciper till att bättre matcha NATOs efter dess medlemskap i Partnership for Peace.   Resultaten visar att de svenska krigföringsprinciperna är mer lika NATOs idag än vad de var 1982, vilket tyder på att de har anpassats för att bättre matcha de som används av Nato. Även då denna uppsats inte analyserar orsakerna till varför, så indikerar resultaten att teorier om doktrinutveckling även omfattar utvecklingen av krigföringens principer. Analys av anledningar till varför skulle kunna användas som en grund för vidare forskning.

The globalised world that we can see today bear with it many threats thus states must constantly keep up with developments to address these threats. This dissertation evaluates Sweden’s militärstrategisk doktrin 2012 and operativ doktrin 2014 as a general example for small states in their defence against fourth generation warfare (4GW). The overall aim is to endeavour to determine if the doctrines meet the criteria and are prepared for the threats that come with 4GW, but also the integration between both management levels which the doctrines represents is mentioned to be of utmost importance. To succeed in facing the threats of the 4GW, it is according to the theory of the subject important to meet six criteria: Maneuver warfare, legitimacy, synergy, people, network and communications. This dissertation shows that Sweden meets the criteria and has an integration between both doctrines which represents the strategic and operational management levels. In addition to this, the study also shows the difference in objectives for these management levels which the study was not aimed at from the beginning. The method that has been used is a qualitative content analysis where the criteria are based on the theory which has been the basis for the analysis that could answer the research questions.

Sveriges försvarsmakt har under många år efter Försvarsbeslut 2000 anpassats för internationella insatser och i samband med detta även den teknik och materiel som nyttjas. När Försvarsberedningen senare förändrat inriktningen för svenska försvarsmakten, ska försvaret anpassas för att klara de krav som ett nationellt försvar kräver. Med begränsningar får småstater alltjämt problem och svårigheter i de val som måste göras, likt de problem svenska försvarsmakten torde ställs inför vid omställningen mot ett invasionsförsvar. Något som kan ha försvårats av att vi har skapat oss problem med ett optimerat försvar för internationell tjänst och något som framöver kan få konsekvenser för det nationella försvaret. Studien avser att identifiera och analysera en småstats utmaningar utifrån de begränsningar som den har. Den belyser dilemman för småstater, vilket uppstår i samband teknisk utveckling och anpassning. Specifikt inriktat på hur teknisk utveckling förändrar en småstats möjlighet att möta striden. Studien visar normativt på att Sveriges försvarsmakt å ena sida är pressade att följa med i teknisk utveckling för att kunna hävda sig internationellt och erhålla internationellt stöd, å andra sidan har särskilt taktiska och nationella operativa behov. Dessa tillgodoses inte av denna utveckling eller försöken att hänga med i utvecklingen, där den nationella försvarsförmågan kan bli lidande. Sverige som småstat ett har tydligt dilemma i att följa en teknisk utveckling och samtidigt ha resurser för ett stark nationellt försvar.

Begreppet trovärdighet är framträdande och återkommande i Sveriges säkerhetsstrategiska styrdokument, samt i teori och praktik inom försvars- och avskräckningsstrategier. Paradoxalt nog, relativt förekomst och betydelse, är trovärdighet ett outforskat begrepp där ingen tidigare forskning placerar trovärdighet i fokus. Då småstater samtidigt har särskilda utmaningar att skapa trovärdiga strategier i relation till närliggande stormakter finns det teoretisk och praktisk nytta med att operationalisera och kontextualisera begreppet trovärdighet. Syftet med studien är att bidra till en ökad förståelse för begreppet trovärdighet, undersöka hur trovärdigheten i Sveriges försvars- och avskräckningsstrategier har förändrats över tid och undersöka Sveriges förutsättningar till trovärdighet i försvars- och avskräckningsstrategier. Studien visar att begreppet trovärdighet kan operationaliseras för att göras koncist, konkret och mätbart, där en framgångsfaktor är att betrakta begreppet trovärdighet som en produkt. Därtill visar studien att trovärdighet i Sveriges försvars- och avskräckningsstrategier har eftersträvats med olika fokus och syften, vilket inneburit tyngdpunktsförskjutningar. Förutsättningarna till att skapa trovärdighet ökar ju färre motsägelsefullheter som framträder och motsägelsefullheter innebär en ökad risk för trovärdighetsgap. Trovärdighetsgap kan exempelvis framträda vid politiska viljeändringar och i de fördröjningseffekter som uppstår.

Utvecklingen inom cyberområdet är snabb och blir allt snabbare, samtidigt som den tekniska utvecklingen leds av den privata industrin. I takt med att cyber allt mer genomsyrar vår vardag innebär detta att möjligheterna men också riskerna ökar i allt snabbare takt. Syftet med denna studie är att undersöka Sveriges förmåga och ambitioner inom cyberområdet, med målet att utröna om Sverige har förmågan att försvara sig med och mot cyber och därigenom avskräcka en motståndare från att genomföra cyberangrepp. Denna teoriprövande fallstudie undersöker om Sverige har en ambition att uppnå en förmåga till avskräckning genom cyber. Resultatet visar att beroende på vilken abstraktionsnivå som studeras är ambitionen att uppnå förmåga till avskräckning mer eller mindre tydlig. Studiens viktigaste slutsats är att ambitionen är större, realiteten närmare, på den myndighetsgemensamma policynivån och dess viktigaste bidrag är dess framtagna analytiska ramverk och de möjligheter det ger att kunna undersöka andra fall. Vidare bidrar studien också med stöd till behovet att knyta forskningsfältet cyber närmare krigsvetenskap.

No description available.