Senaste åren har Internet of Things (IoT) haft en explosionsartad utveckling. En underkategori till IoT är det smarta hemmet, där smarta enheter kopplas samman med ett nätverk. Flera exempel på smarta enheter är smarta lampor, termostater, dörrlås, säkerhetskameror, smarta kylskåp och smarta tvättmaskiner. IoT i det smarta hemmet förbättrar både komforten och effektiviserar energiförbrukningen. Det är således en teknik som ökar användarnas livskvalitet. I takt med att IoT-enheter ökar i antal för det även med sig säkerhetsrisker. Cyberbrottslingar ser IoT-enheter som ett lukrativt mål och menar att de är enkla att attackera. Den systematiska litteraturstudien hade som mål att identifiera och kartlägga vilka metoder samt verktyg som används i samband med en attack mot IoT-nätverk i hemmet. Ämnesspecifika sökord användes för att söka i vetenskapliga databaser. Artiklar som bedömdes uppfylla de fördefinierade urvalskriterierna lades till i en bibliografi. Omvänd snöbollsmetod användes för att hitta ytterligare artiklar. Artiklar genomgick en tematisk analys för att kartlägga vilka metoder och verktyg som förekom i litteraturen. Studiens resultat visade att det förekom flera typer av metoder som kan riktas mot IoT-nätverk i hemmet. De flest omnämnda attackerna var Denial of Service (DoS), malware och Man-in-the-Middle (MitM). Resultatet visade även att det förekom många verktyg, där mångsidigheten gör att de kan användas till flera olika typer av attacker. De flest omnämnda verktygen var Hping3, Nmap och Wireshark. / In recent years, the Internet of Things (IoT) has experienced an uprising in the market. A subcategory of the IoT is the smart home, where smart devices are connected by a network. Several examples of smart devices are smart lights, thermostats, door locks, security cameras, smart refrigerators and smart washing machines. IoT in the smart home improves both comfort and makes energy consumption more efficient. Thus, it is a technology that increases the user’s quality of life. As IoT devices increase in number, so does the security risks that come along with it. Cybercriminals see IoT as a lucrative target and find them easy to attack. The aim of the systematic literature study was to identify and map which methods and tools are used in connection with an attack against IoT networks in the home. Subject-specific keywords were used to search in scientific databases. Articles judged to meet the predefined selection criteria were added to a bibliography. Reverse snowballing was used to find additional articles. Articles underwent a thematic analysis to map which methods and tools appeared in the literature. The study’s results showed that were several types of methods that can be targeted against IoT networks at home. The most mentioned attacks were Denial of Service (DoS), malware and Man-in-the-Middle (MitM). The result also showed that there were many tools, where the versatility allows them to be used for several different types of attacks. The most mentioned tools were Hping3, Nmap and Wireshark.

Smart home technology develops at a rapid pace and the smart home of today is only a fraction of what the smart home has the potential to become. The ambition of the smart home is to make the everyday life easier for its residents by increasing comfort, safety, and efficiency. As speech recognition accuracy has increased, voice has become an increasingly popular mean of control within the smart home. Both speech recognition and smart home technology have been listed as important emerging technologies for several years with high expected market growth. However, the adoption is slow and one might wonder whether the technologies are failing to diffuse. Though there is an arena for the technologies to work, and benefits to be utilized, the majority of the Swedish population has not adopted the technologies yet. Why is that? This thesis aimed to determine the diffusion prospects of the smart home controlled by voice by investigating; the current consumer adoption rate of the smart home and the smart home controlled by voice; the consumers’ perceptions of smart home technology and voice as a mean of control; and what adoption barriers might hinder the diffusion. To examine this, a literature review of previously identified adoption barriers was conducted, followed by interviews with both technology experts and consumers with different levels of smart home experience. Based on these, initial hypotheses were extracted on consumer perceptions and adoption barriers of smart home technology. These initial hypotheses were subsequently tested by conducting a survey aimed at Swedish families with dependent children. The survey found the adoption of the smart home to have reached half of the Swedish families with dependent children, while the smart home controlled by voice only has been adopted by one-fifth of the families. The smart home technology was found to have good prospects of continuing the diffusion. However, the perceptions of smart home technology vary between consumer groups, where some groups have more difficulties perceiving a purpose with the technology. Voice was further determined unlikely to be the only mean of control of the future smart home, as voice is not found suitable in all situations. This thesis also identified several adoption barriers and problem areas that might hinder the future adoption of smart home technology. Solving these adoption barriers and problems are crucial to increase the diffusion prospects of the smart home. / Tekniken för det smarta hemmet utvecklas i rask takt och den teknik som finns idag är bara en bråkdel av vad det smarta hemmet har potential att utvecklas till. Målet med det smarta hemmet är att förenkla vardagslivet för de som bor i hemmet genom att erbjuda ökad komfort, säkerhet och effektivitet. I takt med att noggrannheten för taligenkänning ökar har röst som kontrollmedel av det smarta hemmet ökat i popularitet. Taligenkänning och tekniken för det smarta hemmet har i flera år listats som viktiga trender och teknikerna förutspås ha hög framtida marknadstillväxt. Adoptionen har emellertid visat sig vara ganska långsam, vilket ger upphov till funderingar kring om teknikerna håller på att misslyckas. Trots att det finns en arena för att teknikerna ska fungera och fördelar att dra nytta av, så har majoriteten av det svenska folket fortfarande inte adopterat teknikerna. Hur kommer sig detta? Det här mastersarbetet ämnar utvärdera framtidsutsikterna för det smarta hemmet kontrollerat av röst. Arbetet undersöker; dagens adoption av det smarta hemmet och det smarta hemmet styrt av röst; konsumenternas uppfattning av tekniken i det smarta hemmet och av röst som kontrollmedel; samt vilka adoptionsbarriärer som skulle kunna hindra diffusionen av teknikerna. En studie av tidigare litteratur i området genomfördes, följt av intervjuer med både teknikexperter och konsumenter med olika erfarenhet av det smarta hemmet. Baserat på litteraturstudien och intervjuerna kunde initiala hypoteser kring konsumenternas uppfattning av teknikerna samt potentiella adoptionsbarriärer extraheras. Dessa hypoteser testades genom en enkätundersökning riktad mot svenska barnfamiljer. Det fastställdes att adoptionen av det smarta hemmet har nått hälften av Sveriges barnfamiljer, medan enbart en femtedel av dessa familjer adopterat det smarta hemmet styrt av röst. Tekniken för det smarta hemmet har goda förutsättningar för fortsatt diffusionen och adoption. Däremot skiljer sig uppfattningarna av tekniken för det smarta hemmet mellan olika konsumentgrupper. Detta då vissa grupper har svårare att uppfatta ett värde med tekniken. Ser man till styrningen av det framtida smarta hemmet är det osannolikt att röst kommer vara det enda styrsättet, eftersom röstkontroll inte är lämpligt i alla situationer. Detta mastersarbete identifierade även flertalet adoptionsbarriärer och problemområden som riskerar hindra teknikens framtida adoption. Dessa är kritiska att lösa för det smarta hemmets framtida diffusion och adoption.