Kriminalitet är något som är och alltid har varit aktuellt i samhället. Medias rapportering om den blir därför viktig för vilken uppfattning allmänheten får av kriminaliteten. De senaste åren har gängkriminaliteten varit högt upp på medieagendan i Sverige, speciellt konflikten mellan Foxtrot- och Dalennätverket, där gängens ledare fått smeknamn som “Kurdiskaräven”, “Greken” och “Jordgubben”. Denna studie syftar till att undersöka hur namnpubliceringar av brottslingar i den svenska gängkonflikten utvecklats och hur dess huvudpersoner porträtterats. Detta utifrån perspektiv om dramatisering, kommersialisering och gestaltning. I studien har en kvantitativ innehållsanalys applicerats på artiklar från Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, för att kunna se hur användandet av smeknamn på kriminella sett ut och utvecklats. Dramatiseringen och gestaltningen av gängkonflikten har även undersökts. Året som undersökts är 2023, och för att kunna se en förändring över tid har året delats upp i fyra kvartal. Resultatet visar att användandet av smeknamn på kriminella har förändrats under året. Från att tidningarna benämnt exempelvis Rawa Majid med endast hans smeknamn “Kurdiskaräven”, till att de skriver hans riktiga namn. Framförallt har tidningarna skrivit både smeknamnet och det riktiga namnet i samma artiklar i hög utsträckning. Studiens resultat visar även på att ett stort fokus legat på individen i mediebevakningen. Episodisk gestaltning har använts betydligt mer frekvent än tematisk. Intressant är att det i början av året var ett samhällsfokus i rapporteringen, innan individfokuserat tog över. Användningen av smeknamn fungerar som en följetong för att behålla läsarnas uppmärksamhet. Detta kan kopplas ihop med kommersialiseringen av journalistiken och främst hur medierna övergått till att bli marknadsinriktade. Samtidigt har dramatisering med hjälp av förstärkande ord inte varit ett vanligt drag från medieproducenterna, även om tidigare forskning om medieutveckling hävdar att en dramatisering av kriminaljournalistiken har skett.

Detta konstnärliga examensarbete är ett försök att som pianist nå en fördjupad förståelse för Franz Schuberts Drei Klavierstücke (D.946). Verket komponerades under Schuberts dödsår 1828 men var det i mars eller maj? Syftet är att framföra Drei Klavierstücke på bästa möjliga sätt. Det utförs genom kontextualisering av Schubert liv och en fördjupad analys av hans musik samt jämförelser av olika partiturutgåvor, finnandet och problematiseringen utav Schuberts huruvida verket skrivs i mars eller maj, samt att erhålla djuplodade kunskaper som underlag för att skapa minnesvärda associativa titlar. Därigenom kan jag bättre visualisera inom mig det som ska spelas. Med andra ord, den konstnärliga gestaltningen byggs därmed upp genom min visualisering av verket i min instudering. De första två styckena i Drei Klavierstücke hänger utan tvekan ihop med varandra (Leisinger, et al., 2015) och därför har jag valt att framföra dessa två på min examenskonsert. I studien vill jag ändå skapa associativa titlar till alla tre styckena. Med en konstnärlig metod samt litterära kunskaper på tyska, engelska och svenska skapade jag de associativa namnen. Dessa redovisas i studiens resultatkapitel, med originalspråk på tyska: Reise in Jenseits in Drei Teilen, 1. Lebensende, 2. Jenseits, 3. Himmelstür. Emellertid skapades även översättning på svenska: 1. Livetsslut, 2. Efterlivet, 3. Pärleporten. Gällande mars eller maj lämnar förlagens svar på detta öppet. Enligt dem stavades maj som M-A-Y. Schubert talade sannolikt engelska då han tidigare arbetat som hjälplärare. Det verkar ändå konstigt att ange månaden på engelska i ett dokument som i övrigt författades på tyska? / This artistic thesis is an attempt to reach a deeper understanding of the piano pieces Drei Klavierstücke (D.946) composed by Franz Schubert in 1828, but was it in March or May? The aim is for me as a pianist to perform Franz Schubert's Drei Klavierstücke in the best possible way. It is carried out through contextualization of Schubert's life and an in-depth analysis of his music as well as comparisons of different score editions, the finding and problematization of Schubert's writing of May or March, as well as obtaining deep knowledge as a basis for creating memorable associative titles. This way I can better visualize a representation of the work in my rehearsal. The first two pieces of Drei Klavierstücke are undoubtedly related to each other (Leisinger, et al., 2015) and therefore I have chosen to perform these two at my graduation concert. In the study, I still want to create associative titles for all three pieces. With a poetic method and literary knowledge in German, English and Swedish, I created the associative names. These are reported in the result chapter of the study, with original language in German: Reise in Jenseits in Drei Teilen, 1. Lebensende, 2. Jenseits, 3. Himmelstür. However, an English and a Swedish translation was also created: 1. End of Life, 2. Afterlife, 3. Heaven’s Gate. Regarding March or May, the publisher's answer to this is left open. According to them, May was spelled M-A-Y. Schubert, who was previously an assistant teacher, certainly spoke English. However, why would he do that in a document that was otherwise written in German? / <p>Repertoar:</p><p>Leoš Janáček (1854 – 1928)”På en övervuxen stig”, Serie I1. Våra kvällar (Naše večery)2. Ett bortblåst löv (Lístek odvanutý)4. Madonnan av Frydek (Frýdecká panna Maria)</p><p>Franz Schubert (1797 – 1828)Drei Klavierstücke, D.946 posth.I. Allegro assai, ”Lebensende, The End of Life, Livetsslut.”II. Allegretto, “Jenseits, Afterlife, Efterlivet.”</p><p>Wilhelm Stenhammar (1871 – 1927)Tre fantasier för piano, Op. 11.Nr. 1 Molto appassionato</p><p>Paus</p><p>Frédéric Chopin (1810 – 1849)Ballad Nr. 3, Ass dur, Op. 47  </p><p>Robert Schumann (1810 – 1856) arr. Franz Liszt (1811 – 1886)Liebeslied (Widmung), S. 566.Ur: Myrthen op. 25   </p><p>Ludwig van Beethoven (1770 – 1827)ur: Sonat Nr. 21 C-Dur Op.53II. Introduzione: Adagio moltoIII. Rondo. Allegretto moderato — Prestissimo</p><p>- - -</p><p>Medverkande: Daniel Chun, piano.</p><p>Georg Asplund, KMH lärarstudent inriktining musik och mediaproduktion,  uppgift: videofilm.</p><p>Axel Wokander, KMH klassisk musik pianostudent, uppgift: bild projektor keynote.</p><p>- - -</p><p>Keynote presentation som visades på storskärm, innehöll namn på repertoar för publikens skull.</p><p>- - - </p><p>Videofilm på konserten, togs från inifrån scenen och fångar även publiken förutom vänster sida av pianisten Daniel Chun och pianot.</p>