För att en organisation ska fungera måste kommunikationen fungera, för många organisationer och företag har intranätet blivit en av de primära kommunikation- och informations kanaler. Ett intranät stöder främst nedåtriktad information och fungerar som en informationsportal men den tekniska utvecklingen går framåt och nya höjder nås för vad som är tekniskt möjligt att göra. Skellefteå kommun är en organisation som valt att förnya sitt intranät och skapa ett nytt socialt intranät, det sociala intranätet skiljer sig från sin föregångare genom att det inte enbart består av statisk information utan det är kommunikativt. Syftet med den här studien är att undersöka vilken uppfattning anställda inom Skellefteå kommun har om organisationens nya sociala intranät samt hur de använder det. Materialet till studien samlades in genom sex semistrukturerade intervjuer. Teoribildningar som är centrala för studien är blanda annat socialt intranät och eftersom denna studie tar sin ansats ur ett mottagarperspektiv används användningsmodellen då den försöker klargöra hur människan fungerar gentemot medierna. Resultatet visar att det förekommer olika uppfattningar om organisationens nya sociala intranät, majoriteten av intervjupersonerna har en reserverad inställning till det nya intranätet. Resultatet visar även att det nya intranätet primärt används för att söka information och när det kommer till hur det nya sociala intranätet uppfattas som socialt kommunikationsforum kunde ingen av respondenterna ge ett tydligt svar då de uppgav att det inte förts någon diskussion om möjligheten att kommunicera med hjälp av det nya intranätet. / For an organization to function the communication needs to function, for many organizationsand enterprises the intranet have become one of the primary communication and information channels. An intranet supports mainly downward information and acts as an information portal but the technology is constantly evolving and we reach new heights of what is technically possible to do. Skellefteå municipality is an organization that has chosen to renew its intranet and create a new social intranet, the social intranet differs from its predecessor in that it not only consists of static information, it is also communicative. The aim of this study is to investigate the perception that the employees in Skellefteå municipality has on the organization's new social intranet and how they use it. The study´s empirical base is gathered through six semi-structured interviews. Theories that are central to the study are inter alia: social intranets and since this study takes its approach from a receiver perspective the Uses and Gratification perspective is used since it seeks to clarify how humans function in relation to the media. The results show that there are different perceptions of the organization's new social intranet, the majority of the interviewees have a reserved attitude to the new intranet.The results also shows that the new intranet is primarily used for searching information, and when it comes to how the new social intranet is perceived as a social communication forum, none of the respondents could give a clear reply as they stated that there been no discussion of the possibility of communicating through the new intranet.

Social intranets have over the last few years gained momentum in popularity and are rapidly being implemented in organizations around the world. Research is mainly limited to consist of analyses of use of particular technologies, and is mostly conducted in relation to private organizations. This thesis provides an analysis of the implementation and use of a social intranet in a public organization. In February 2012, Uppsala municipality (Sweden) implemented their new social intranet Insidan for all their employees. The idea is of enhancing the everyday working context and to increase the participation throughout the organization. Wanda Orlikowski’s theory of the practice lens is applied to situate and understand the role of the intranet. The practice lens is relevant as it acknowledges human agency, context and the technological inscriptions to understand the role of technology in organizations. The findings are further elaborated in relation to Andrew McAfee’s Enterprise 2.0. Interviews with users, management and designers, as well as document analysis are used to extract data in a case study design. The results show that Insidan contains central aspects of what constitutes a social intranet. The practice of Insidan enhances user aspects of communication, collaboration and cooperation. One technological feature, the cooperation room, is especially successful. It is a space wherein user share documents and talk openly in a semi-private environment. However, other tools, like blogs, are not adapted to any significant level. Perceived benefits for personal work is relevant to adoption. Findings on insecurity towards what is appropriate to contribute as content are seen to limit active user participation in conversations. Role models for activity are called for. Users are more confident to converse in closed groups. Thus, social connections and communication are given a new arena, but it often takes place in familiarized circles of people (e.g. project groups, office colleagues). This thesis provides knowledge and insights into an exciting and growing field of research. It also provides important insights from an implementation in a public organization – a context not extensively investigated.

A social intranet is an information and communication channel that is relatively new. There is still a small amount of research done around social intranet and what it is, and also on what organizations and their members may benefit from using such an intranet. Therefore, this paper was written with the purpose to em-phasize the reasons, possibilities and difficulties of implementing and using a so-cial intranet. With interview as method we took part of the experiences and views on social intranet from a number of organizations that are using or is about to establish a social intranet, and also from companies who deliver the service. Through the use of previous research in organizational communication, we then analysed the responses we received from our respondents. Our results and con-clusions show that social intranet are meant to open up a two-way communication in the organization and should be seen as a work tool. Employees get a chance to contribute information and knowledge on the intranet, which creates a greater participation and solidarity in the organization. The results also showed interest-ing differences in perceptions of social intranet between suppliers and clients. The big difference here was how far the employees would be involved in the process of creating a social intranet. Suppliers pushed more on employee involvement than some of the clients did. Differences that existed in both groups were also how they termed social intranets, and how they named the various groups that can be created in the social intranets. / Sociala intranät är en informations- och kommunikationskanal som är relativt ny och det finns ännu inte så mycket forskning kring sociala intranät, vad det är för något och vad organisationer och dess medlemmar kan ha för nytta av ett sådant intranät. Därför skrevs denna uppsats med syftet att belysa just orsaker, möjlig-heter och svårigheter med att införa och använda ett socialt intranät. Med intervju som metod har vi fått ta del av erfarenheter och åsikter om sociala intranät från ett flertal organisationer som använder eller ska införa ett socialt intranät, och även från företag som levererar tjänsten. Genom att använda oss av tidigare forsk-ning inom organisationskommunikation har vi sedan analyserat de svar vi fått av våra respondenter. Resultatet och slutsatserna visar bland annat att sociala intranät ska öppna upp för en tvåvägskommunikation i organisationen och ska ses som ett arbetsverktyg. Genom att de anställda får bidra med information och kunskap på intranätet skapar det en större delaktighet och gemenskap i organisationen. Resultatet visade även intressanta skillnader i uppfattningar om socialt intranät mellan leverantörer och beställare. Den stora skillnaden här var i hur stor utsträck-ning de anställa skulle vara delaktiga i processen av att skapa ett socialt intranät. Leverantörerna tryckte mer på de anställdas inblandning än vad några av bestäl-larna gjorde. Skillnader som fanns inom de båda grupperna var även hur de be-nämnde sociala intranät samt vad de kallade de olika grupper som går att skapa i de sociala intranäten.