Syftet med uppsatsen är att lyfta fram och synliggöra vad som skrivs i underlag inför utvecklingssamtal för år 7-9. Huvudfrågan är:- Vad skriver lärarna i omdömena till utvecklingssamtalen? Till denna följer två hjälp- eller delfrågor enligt följande formuleringar. - På vilket vis kan det som skrivs stödja den sociala och kunskapsmässiga utvecklingen för eleven? - I vilken utsträckning kan man hävda att omdömena förhåller sig positiva och/eller framåtsyftandeI min text har jag analyserat innehåll och kategoriserat hela eller delar av meningar hämtade från sammanlagt 341 omdömen riktade till elever i år 7-9. Uppsatsen ger en bild av vad lärarna skriver i omdömena och även om utvecklingssamtalens natur och olika uppfattningar om utveckling i socialisering och kognition. Resultaten kopplas ihop med tre jagfunktioner som berör utveckling kring kognition, jagbild och relationer till andra. Resultaten visar sammanfattningsvis att en stor del av det som skrivs i omdömena har karaktären av beröm och framåtsyftande formuleringar som enligt mitt teoriavsnitt är det som bäst stödjer utveckling. De tre jagfunktionerna är tydligt representerade, framför allt de två första funktionerna. Analysen visar att det inte finns någon gemensam struktur gällande ordval, omfång eller disposition av omdömena.En fortsättning på ämnet kan vara att belysa om det finns möjlighet och efterfrågan på att utarbeta ett system med nationella kvalitetskriterier för utvecklingssamtalen.

<p>Syftet med den här studien syftar till att synliggöra möjliga samband mellan barns umgänge med djur och barnets lärande i ett sociokulturellt perspektiv. </p><p>Genom litteraturstudier analyserades vilka faktorer som påverkar barns utveckling och lärande. Vidare genomfördes en enkätundersökning i 2 klasser i år 6, vilket visade enskilda elevers kontakt med djur. Detta jämfördes med bedömningar av varje elevs lärande, gjorda av en lärare i teoretiska ämnen och en lärare i sociala och motoriska ämnen. </p><p>Resultaten diskuterades utifrån teorier om lärande, barns umgänge med djur samt barns behov att utvecklas psykologiskt, kognitivt och socialt. Genom teorin synliggjordes att barn tillsammans med djur har bättre chanser att erhålla ett starkt självförtroende, samt att de blir vana vid ansvar. Vidare bidrar umgänget med djur till fler kommunikativa situationer samt att barns hälsa främjas. Studier om barns behov visade att dessa fördelar i umgänget med djur torde göra att barns utveckling gagnas. </p><p>Resultat från analysen av enkäterna tillsammans med bedömningarna från lärarna, visar samband som tyder på att tiden barn tillbringar med djur skulle kunna påverka barns lärande positivt. </p> / <p>The purpose of this work is to show possible connections between children’s interaction with animals and the child’s learning in a sociocultural perspective. </p><p>Through literature studies proceeded analyses about what issues affect a child’s development and learning. Furthermore was an opinion poll made to discover the pupils contact with animals in two classes in the sixth grade. This was compared with a review on each pupil’s learning, made by one teacher in theoretical subjects and one teacher in social and mobility subjects. </p><p>The result was discussed from theories about learning, children’s interaction with animals and children’s needs for psychological, cognitive and social development. </p><p>The discussion showed that children together with animals get better opportunities to develop a stronger confidence, and get used to responsibility. It also showed that the interaction with animals also contribute to more communicative situations and a better health for the child. Studies about children’s needs indicated that these advantages could have good influence on the child’s development. </p><p>The results from the opinion-polls together with the teachers reviews, interprets that pupils who engage with animals for a longer period a day could possibly show a higher grade of adequate learning than the ones who didn’t.</p>

Syftet med den här studien syftar till att synliggöra möjliga samband mellan barns umgänge med djur och barnets lärande i ett sociokulturellt perspektiv. Genom litteraturstudier analyserades vilka faktorer som påverkar barns utveckling och lärande. Vidare genomfördes en enkätundersökning i 2 klasser i år 6, vilket visade enskilda elevers kontakt med djur. Detta jämfördes med bedömningar av varje elevs lärande, gjorda av en lärare i teoretiska ämnen och en lärare i sociala och motoriska ämnen. Resultaten diskuterades utifrån teorier om lärande, barns umgänge med djur samt barns behov att utvecklas psykologiskt, kognitivt och socialt. Genom teorin synliggjordes att barn tillsammans med djur har bättre chanser att erhålla ett starkt självförtroende, samt att de blir vana vid ansvar. Vidare bidrar umgänget med djur till fler kommunikativa situationer samt att barns hälsa främjas. Studier om barns behov visade att dessa fördelar i umgänget med djur torde göra att barns utveckling gagnas. Resultat från analysen av enkäterna tillsammans med bedömningarna från lärarna, visar samband som tyder på att tiden barn tillbringar med djur skulle kunna påverka barns lärande positivt. / The purpose of this work is to show possible connections between children’s interaction with animals and the child’s learning in a sociocultural perspective. Through literature studies proceeded analyses about what issues affect a child’s development and learning. Furthermore was an opinion poll made to discover the pupils contact with animals in two classes in the sixth grade. This was compared with a review on each pupil’s learning, made by one teacher in theoretical subjects and one teacher in social and mobility subjects. The result was discussed from theories about learning, children’s interaction with animals and children’s needs for psychological, cognitive and social development. The discussion showed that children together with animals get better opportunities to develop a stronger confidence, and get used to responsibility. It also showed that the interaction with animals also contribute to more communicative situations and a better health for the child. Studies about children’s needs indicated that these advantages could have good influence on the child’s development. The results from the opinion-polls together with the teachers reviews, interprets that pupils who engage with animals for a longer period a day could possibly show a higher grade of adequate learning than the ones who didn’t.