Ideella föreningars existens är beroende av motiverade volontärer men de har sällan möjlighet att använda sig av monetära ersättningar som exempelvis löner och bonusar som vinstdrivande företag. Syftet med denna studie är därav att öka förståelsen kring hur informella och formella motivationssystem kan vara utformade i ideella föreningar och hur det påverkar volontärers motivation. Studien baseras på en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer där en av Sveriges största Friskis & Svettis-föreningar valts som studieobjekt. En inledande genomgång av teoretiskt ramverk resulterade i studiens fokus på tre grundbehov; social samhörighet, upplevd kompetens och självbestämmande. Dessa användes som utgångspunkt för studien och med inspiration från en abduktiv ansats justerades innehållet i kategorierna under studiens gång. Utifrån intervjuer med sex respondenter från olika områden och hierarkiska nivåer drogs slutsatsen att motivationssystem i ideella föreningar kan vara utformade efter social samhörighet, upplevd kompetens och självbestämmande, varför benämningarna på kategorierna återfinns i analysen. Studiens resultat visar vidare att motivationssystem med denna uppbyggnad kan öka motivationsnivån hos volontärer som redan drivs av självbestämd inre motivation men inte hos det fåtal som drivs av yttre motivation. Detta tillsammans med att motivationssystem i ideella föreningar kan bestå av ett högt antal åtgärder för att motverka att volontärer säger upp sig över dagen står i kontrast med de vinstdrivande företag som motiverar anställda med hjälp av löner.

Ett digitaliserat samhälle bidrar till att fler digitala tjänster utvecklas. Detta innebär att det idag ställs större krav på individer att vara tekniskt kompetenta för att kunna ta del av de möjligheter som erbjuds via digitaliseringen. Med allt fler digitala tjänster kan möjlighet till fysiska möten även minska, vilket kan påverka den sociala samhörigheten negativt vid lägre digital kompetens. Trots att äldre länge ansetts ha en lägre digital kompetens, i jämförelse med yngre åldersgrupper, håller dessa skillnader idag på att planas ut. Forskning visar att äldre som använder internet idag är mindre deprimerade och socialt isolerade, där sociala medier såsom Facebook kan bistå som ett viktigt verktyg att bevara och vårda sociala relationer. Denna studie belyser hur seniorers intention, attityd och tekniska kompetens kan påverka acceptans och användning av digital teknik och sociala medier, samt hur gränssnittsdesign kan underlätta äldres användning av digital teknik. Utifrån befintlig forskning, kvantitativ och kvalitativ undersökning formas möjliga designförslag över hur gränssnittsdesign kan påverka den sociala samhörigheten genom användning av Facebook. Designförslag utvärderas sedan för att se potential till att gynna och upprätthålla seniorers sociala samhörighet i ett digitaliserat samhälle. Resultat indikerar att presenterade designförslag kan skapa ökade förutsättningar till att Facebooks användargränssnitt kan gynna seniorers sociala samhörighet.