Sociala medier har under senare år ökat explosionsartat. 62 % av alla svenska internetanvändare använder sig idag av dessa och 40 % av alla svenska företag finns representerade med företagsprofiler. Merparten av det som skrivs i media är ur ett företagsperspektiv och handlar om deras nytta. Denna studie utgår istället från ett konsumentperspektiv, vilket är av intresse för marknadsförare. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur konsumenters behov av företagsprofiler på sociala medier ser ut, samt att beskriva och förklara hur och varför konsumenter använder sig av dessa. Syftet besvaras genom en enkätundersökning samt sammanställning av officiell trafik på fyra företagsprofiler på Facebook och Twitter. Resultatet från enkätundersökningen och observationerna tyder på att konsumenter endast har ett måttligt behov av att företag finns representerade på sociala medier. Merparten av konsumenterna observerar och läser det som skrivs på företagsprofiler och får då informationen de efterfrågar. En liten grupp urskiljs som är mer aktivt engagerad på företagsprofiler och antas skapa nytta även för de som är mindre engagerade.

<p>ABSTRACT: Denna kvalitativa studie handlar om det psykosociala integrationsproblemet för ungdomar med invandrarrötter, men födda och uppvuxna i Sverige. Jag undersökte hur tillhörighetskänslan utvecklas så att individen börjar se sig som en invandrare. Studien fokuserar på ungdomarnas uppfattning om sin sociala identitet. Undersökningen bygger på läsning av litteratur och semistrukturerade intervjuer. Jag intervjuade sex informanter varav en är tjej. Fyra av dem är killar från en ungdomsgrupp i en förort i Stockholm. Den sjätte killen är från en mellanstorstad.</p><p>Jag använde mig av teoretiker som Tönnies, Mead, Asplund, Scheff och Freire och fick med hjälp av studien en förståelse som är att man blir invandrare genom att påta sig stereotypa invandrarroller som man utvecklar i interaktion med samhället. Man upplever utanförskap, känslan av andraklassens medborgare. Man känner sig som en främling.</p><p>En kronisk och icke erkänd skamkänsla uppstår i mötet med svenskar. I invandrarmiljöer upplever man stolthetskänsla. Man upplever relationer med svenskar som ojämställda medan relationer mellan invandrare upplevs som jämställda. Invandraridentitet orsakar en asocial responslöshet gentemot svenskar. Man tar avstånd från majoritetssamhället och söker invandrarmiljöer för att bekräfta sin invandraridentitet och för att hantera utanförskap.</p><p>Man utvecklar en heterogen kultur genom kompisar, familj och populärkultur. Därmed tenderar konflikter och svårigheter med majoritetsbefolkningen att stärka främlingskänslan och bekräfta invandraridentiteten: ”Det som blev var på grund av att jag är en invandrare. Svenskar gillar inte oss.”</p><p>Invandrarungdomsgrupper är både resultatet av och orsaken till denna process och att identitetsstrategin är avgörande för den psykosociala integrationen. Jag skilde i detta sammanhang mellan tre olika identitetsstrategier, nämligen anpassningsstrategi, motståndsstrategi och integrationsstrategi. De två första strategierna bygger på att se den andra som ett objekt medan den sista identitetsstrategin bygger på att se den andra som ett subjekt.</p><p>Nyckelord: Identitet, sociala band, dialog</p>

Denna uppsats är skriven på uppdrag av Peter Hellman, Senior Adviser på Hellman &amp; Partners. Uppsatsen avser att visa att med hjälp av sociala medier som marknadsföringsverktyg kan företag interagera med kunden på ett nytt revolutionerande sätt. Dock är det långt ifrån alla turistföretag som insett potentialen med att använda sig av sociala medier i sin marknadsföring. Med vår undersökning hoppas vi kunna bidra till en djupare förståelse om varför turistföretag använder sig av sociala medier och på vilket sätt. Det finns mycket forskning om sociala medier som marknadsförings- och kommunikationskanal men det råder fortfarande brist på forskning om hur turistföretag kan utnyttja kanalen till sin fördel. Vi inledde undersökningen med att göra en litteraturstudie där vi studerade resultat av tidigare forskning. För att uppfylla syftet med undersökningen har vi använt oss av ett kvalitativt tillvägagångssätt och utfört fyra intervjuer med hotell och researrangörer. Vi har även intervjuat en expert på området för ytterligare synpunkter. Utöver det har vi skapat en analysmall som vi använde oss av vid studien av hur åtta turistföretag använder sig av sociala medier. Vi har därtill närvarat vid ett seminarium med ledande företag inom turism- och IT-branschen. Resultatet av vår undersökning visade att vissa de flesta företag använder sig av sociala medier. Det är dock inte alla som använder dem på ett effektivt sätt. De som inte använder sociala medier i stor utsträckning angav brist på tid som orsak. Vårt resultat visade att det egentligen är en fråga om att de inte insett potentialen med denna nya kanal. Efter undersökningen kunde vi konstatera att anledningen till att turistföretag använder sig av sociala medier är att synas på marknaden och för att inspirera, allt för att skapa ett starkt varumärke. Sociala medier används även för att skapa förtroende hos kunden och på det sättet vårda kundrelationen samt att se nya trender och vad kunden efterfrågar. Med hänsyn till vår teori och empiri kan vi konstatera att sociala medier är en marknadsföringskanal med ändlösa möjligheter. Vi hoppas därmed att vår uppsats bidrar med kunskap i ämnet och även kan inspirera till vidare forskning. / This thesis is written on behalf of Peter Hellman, Senior adviser at Hellman &amp; Partners. This essay aims to illustrate that by using social media in their marketing companies can interact with the customer on a whole new level. However, within the tourism sector there are still many companies who have yet to realize the true potential in using social media as a marketing tool. Through our study we hope to contribute to a deeper understanding of how tourist companies use social media and what they hope to achieve by doing so. There has been a lot of research on social media within the fields of marketing and communication, yet particular research on how tourism companies can benefit from social media has been hard to find. We began our survey by studying previous research. To meet the purpose of this essay we chose to approach the subject qualitatively. We have conducted four interviews with people within the marketing department at two hotels and two travel agencies. We have also interviewed an expert for thoughts from a different perspective. In addition we created a mould that we used when we analyzed eight companies within the tourism sector. Lastly we attended a seminar where leading companies within the tourism and IT area spoke about trends and innovations. The result of the survey revealed that most tourist companies are using social media in some way in their marketing, however far from all are using it efficiently. Nevertheless those who are using social media productively use it to create a strong brand. Social media is also used in customer relationship management and to sense new trends and demands. Those who did not use social media to a large extent explained lack of time being the reason. Still our conclusion is that the real reason behind not using social media is not realizing its true potential. We find that social media is a marketing tool with endless possibilities for companies within the tourism sector. Keywords: Social media, marketing, communication, tourism

Purpose: The purpose of this essay is to describe the social media usage of five European official national tourism organizations (NTO). The essay proceeds to discuss and evaluate the findings, whilst reflecting on the advantages of social media usage from the point of view of an official national tourism organization. Method: The authors used three different methods of research: one structured observation to study the national tourism organizations’ everyday work in social media, one field stimulation to study if and how different NTO respond if a prospective visitor makes them a direct question via social media and finally an email interview to gain insight into NTO’s underlying strategies and policies about social media usage. Theoretical framework: The theories that have been used in this paper include the Uses and gratifications model, theories of one-way and multi-way communication, theories of social media and relationship marketing. Conclusion: By making use of social media the company releases some of its control to the customers as the latter can express their opinions freely in this type of media. One of the advantages of social media is that the platform favors dialogue and feedback. Social media can be used for traditional one-way communication, but works best as a supplement to the regular marketing activities, allowing the activities on social media platforms to focus on branding and building long-term customer relationships. Relationship marketing is extra profitable for services such as tourism, and social media provide suitable formats for e-WOM, one of the most trusted sources for information before traveling. The five NTO examined here are using various social media. All of them use Facebook and Twitter. However, the investigation has shown that only Facebook, and to some extent also Twitter, is used for multi-way communication. Other social media networks are simply used by the NTO as another channel for one-way marketing communications. Although regrettable that they do not fully profit from the opportunities of dialogue that social media offer, there is still value in being visible in different kinds of social media, in part due to the large group of people who use them daily.

<p>Diss. (sammanfattning). - Härtill 4 uppsatser : Umeå : Umeå universitet, 2001</p> / digitalisering@umu

Sociala medier har blivit ett allt mer omtyckt rekryteringsverktyg bland såväl företag som arbetssökande. Eftersom det finns begränsad forskning inom området sociala medier som rekryteringsverktyg anses den aktuella studien tidsenlig. Syftet med den föreliggande studien var att undersöka rekryterarens upplevelse och användning av sociala medier som arbetsverktyg samt att undersöka hur informationen om arbetssökande på sociala medier tolkas. Datainsamlingen genomfördes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer som analyserades tematiskt. Sammanlagt deltog tolv personer i undersökningen. I resultatet framkom det att respondenterna betraktade användningen av sociala medier som ett kompletterande och kostnadseffektivt rekryteringsverktyg. De använde den sociala median främst för att annonsera, marknadsföra och bakgrundsgranska kandidater. Respondenterna upplevde användningen av sociala medier som positiv och bidragande till en effektivare rekryteringsprocess. Resultatet antyder att det är viktigt för rekryterare att vara aktiv i de sociala medierna för att upprätthålla sin attraktion gentemot kunder och för att finna rätt kandidater.

I den här studien undersöker jag hur självidentitetsprocessen går till med hjälp av sociala medier för kvinnor från norra Sverige som flyttat till Stockholm. Fokus ligger på att undersöka hur sju kvinnor framställer sig själva och hur de använder plattformarna Facebook, Instagram och Twitter. Sju kvinnor i åldrarna 23 till 44 år har intervjuats i början av april 2014. Som komplement till intervjuerna har jag observerat deras konton på sociala medier under en längre period. Resultatet visar att kvinnorna i studien ser sig som norrlänningar efter flytten till Stockholm och de visar sin koppling till norra Sverige på sociala medier på olika sätt. Utifrån Giddens teorier om reflexivitet och identitetsskapande i det moderna samhället har empirin analyserats och det visar sig bland annat att sociala medier är en viktig del för att behålla kontakten med hemorten. Dessutom uppfattar informanterna att det är tidskrävande att använda sociala medier.

ABSTRACT Seminarietid: 2014-06-03 kl. 15.00-16.00 Författare: Clara Hedlund Titel: "Kommuners riktlinjer för sociala medier" Nivå: C-uppsats i Medie- och kommunikationsvetenskap, 15 hp. Syfte: Användningen av sociala medier eskalerar. Fler och fler befinner sig på de digitala arenorna och detta vill företag, organisationer, myndigheter och kommuner utnyttja. Denna undersökning är en fortsatt studie till en B-uppsats som skapades i perioden december till januari 2013/2014. Där undersöktes Gävle kommuns användning av sociala medier och hur de marknadsförde varumärket genom dessa medier. I denna undersökning undersöks vidare Gävle kommun tillsammans med fyra kommuner ytterligare. Då många kommuner använder sig av de sociala medierna kommer syftet i uppsatsen vara att undersöka hur lättillgängliga respektive kommuns kommunikationspolicy för sociala medier är. Hur riktlinjerna är utformade och var någonstans man kan ta del av dessa kommer att undersökas. Metod: Textanalys av de fem kommunernas kommunikationspolicyers för sociala medier presenteras samt en undersökning om hur tillgängliga dessa dokument är utformade förekommer i uppsatsen. Material: Kommunernas respektive hemsidor kommer att ligga till grund för sökning av kommunikationspolicyer för sociala medier. Det främsta materialet för undersökningen är varje kommuns dokument som innehåller riktlinjerna för användningen av sociala medier. Två stycken intervjuer som har gjorts via mejl med tre personer från Gävle kommun som dagligen arbetar med sociala medier och kommunikation kommer även att användas. Huvudresultat: Hypotesen som råder genom undersökningen är att eventuella osäkerheter vad det gäller användandet kan speglas/identifieras genom undersökningen av riktlinjer. Detta stärks i resultatet genom att undersöka var enskild kommuns hemsida så framgår att fler än hälften av de undersökta kommunerna inte har några riktlinjer tillgängliga på hemsidan. Däremot har de riktlinjer för medarbetarna att förhålla sig till, men dessa dokument finns enbart att ta del av internt inom kommunen. Trots detta använder samtliga kommuner sig av sociala medier flitigt.

Syftet: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur företag på sinFacebooksida arbetar med värde, interaktion och teknik för attstärka de sociala banden och därmed relationerna till sina kunder. Metod: Metoden för denna uppsats är kvalitativ med en ansats avdeduktivt slag. Data samlades in genom semistruktureradeintervjuer med utvalda företag som har en Facebooksida.Slutsats: Företag arbetar idag till viss del med värde, interaktion och teknikutifrån vad teorin rekommenderar. Det finns inom alla tre områdenbåde likheter och skillnader mellan verklighet och teori. Denundersökta modellen syftar till att stärka relationerna men det råderdelade åsikter från de undersökta företagen huruvida de uppleveratt relationerna har stärkts genom deras närvaro på Facebook.

This essay aims to find out what impact social media have on the daily lives of Swedish people in regard to their usage and sociability. In order to find that out we have performed four group interviews with a total of 16 people from two different age categories that were later compared.   To analyze the empirical data we’ve used the theories on the Network Societies by Jan Van Dijk as a help of understanding. The results show that social media have become an integrated part in the lives of our informants and that a consdierable amount of time is spent on them everyday. In the younger group Facebook was considered the most useful medium as it makes the planning of events easier and can be used as a way of keeping oneself updated on news as well as on the lives of others. Also the older group were of all social media most frequently using Facebook, both for checking updates and producing posts themselves. Through the interviews we also got to the conclusion that social media could have a positive as well as a negative effect on the social lives of our informants. The easy way of connecting to people and communicating with bigger groups helps in the organizing of meet-ups and thereby in the forming of relations. However, the informants expressed an annoyance over others using social media while spending time with them. There was also an awareness of doing so themselves and therefore experiencing a divide of attention. People would then feel less connected to each other in the actual physical world and in the face-to-face talking which could affect their relationships negatively. Most of the interviewed did not view this as any major issue though.