I vår samtid befinner sig frågor om sysselsättning i en politisk och samhällelig miljö där ord som "arbetslinje" och "sjukförsäkringsreform" förekommer och där TV sänder program med inriktning på att hitta sysselsättning åt olika individer. Det finns ett stort politiskt och samhälleligt intresse i att medborgare ska arbeta och det finns också föreställningar om vilken typ av sysselsättning som är lämplig för dem som inte gör det. Fokus i denna uppsats är det sociala företagandet som arena för styrning och dess diskurser, vilka socialt konstruerade uppfattningar och för givet-taganden som omger fenomenet och hur styrningsmentaliteten tar sig uttryck inom socialt företagande.

Kandidatuppsats inom Marknadsföring Titel: Kommunen och Facebook – En studie om kommunens närvaro samt uppfattning på och om Facebook. Datum: 20140610 Författare: Erik Lindgren och Filip Elfberg Handledare: Jonas Kågström Utbildning: Ekonomprogrammet Söktermer och nyckelbegrepp: Sociala medier, Sociala nätverk, Facebook, Kommun, Marknadskommunikation, Relationsmarknadsföring, Sammanfattning Syfte: Syftet med denna studie har varit att finna anledningen till kommunens närvaro på Facebook samt undersöka kommunens uppfattning om varför en medborgare väljer att integrera med dem. Syftet har även varit att belysa vilka risker som uppstår i samband med närvaron på Facebook. Uppsatsens syfte lyder: Syftet med studierna är att undersöka anledningen till kommunernas närvaro på Facebook och utvärdera kommunernas uppfattningar om varför en medborgare väljer att integrera med dem. I studien vill författarna dessutom belysa vilka risker som uppstår i samband med närvaron. Metod: Studien genomfördes genom att samla in svar via enkätundersökningar riktade mot både kommunen samt invånarna. Den data vi samlat in har analyserats med hjälp av statistikprogrammet SPSS. Resultat & slutsats: Studien visade att kommunen har en delvis god uppfattning om varför invånarna integrerar med dem. Men kommunen undervärderar samtidigt vissa publikationer som information om lediga jobb samt tävlingar och erbjudanden. Studien visade även att kommunerna sätter medborgarna i fokus och vill finnas tillgängliga för dem. Vidare tyder denna studie på att det finns risker för kommunen med att använda sociala medier. Uppsatsens bidrag: Författarna till denna studie har en förhoppning med att bidra med kunskap kring hur kommuner och organisationer ska arbeta med kommunikation på sociala medier.

Syfte: Studien syftar till att beskriva uppfattningar om hur hälsotrender konstrueras och omkonstrueras på sociala medier, och vad detta kan få för konsekvenser. Metod: Med socialkonstruktivism som teoretisk utgångspunkt har en kvalitativ metod använts i form av fokusgruppsintervjuer. Huvudresultat: Hälsotrender på sociala medier är till stor del sociala konstruktioner. Konstruktionerna skapas då användare interagerar med varandra på sociala medier genom att dela och gilla information. Olika beteenden och idéer framhävs vilka blir till normer som individers beteende, verklighetsuppfattning och inställning vidare påverkas av.

Facebookanvändandet ökar i alla åldrar i Sverige. 2010 var hälften av alla svenskar med i ett eller flera sociala nätverk (Findal, 2010). Användarna skickar meddelanden, skriver statusuppdateringar, laddar upp bilder, planerar evenemang och chattar med sina Facebookvänner som ofta består av en blandning av familj, släkt, vänner och ytligt bekanta. Med tanke på blandningen av Facebookvänner uppstår frågan om hur de sociala relationerna ser ut och fungerar på Facebook. Skiljer de sig från fysiska sociala relationer och i sådant fall på vilka sätt? Tidigare forskning i ämnet visar att på Facebook kommunicerar vi ofta med personer som vi är ytligt bekanta med. Fem högaktiva Facebook användare har intervjuats inför denna studie. Resultatet av studien visar att informanterna bland annat använder Facebook till att chatta, skriva och skicka meddelanden och att skriva statusuppdateringar. De kommunicerar ofta med personer som de har svaga band med eller inte har möjlighet att träffa ofta fysiskt. Facebookvännerna är en blandning av nära vänner, bekanta och familj och släkt. Denna blandning av vänner leder till att informanterna är restriktiva med vad de skriver och vilka bilder de väljer att ladda upp på Facebook. Samtidigt så upplever informanterna att det kan vara lättare att kommunicera på Facebook än i den fysiska verkligheten, genom att informanterna ges möjlighet att vara mer eftertänksamma där än i den fysiska verkligheten.  Kommunikationen på Facebook är inte tidsbunden och interaktionen mellan informanterna sker inte alltid vid samma tidpunkt. Studien visar att deras användande av Facebook inte minskar deras fysiska sociala relationer utan i vissa fall kan öka dessa. Informanterna i studien upplever Facebook som användarvänligt och anser att layouten och upplägget är lätta att förstå.

Problemformulering:  Vad avgör hur sociala medier används vid kommunikation av CSR? Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda vad som avgör hur CSR används i sociala medier. Metod: En studie inspirerad av tvärsnittsdesign med semistrukturerade intervjuer. Vi har gjort ett strategiskt urval där vi analyserat datan utifrån ett organisatoriskt perspektiv. Studien har en deduktiv forskningsansats med en kvalitativforsknings-strategi. Slutsats: CSR och kommunikation är nära sammankopplade och på grund av att sociala medier idag är den nya formen av massmedia behövs det nya uppfattningar om organisationers arbete kring CSR. Vår studie har kommit fram till att det är till stor del inställning till fenomenet CSR som avgör hur det sedan kommuniceras via sociala medier. Men även att det finns andra avgöranden som kan leda till att CSR kommuniceras på olika sätt

Kriminalitet bland ungdomar är ett förekommande problem i dagens samhälle. Denna uppsats redogör för vilka motiv som lett åtta före detta kriminella män från Vivalla i Örebro till en kriminell livsstil. Undersökningen har grundat sig på vilka motiv som fått männen att välja en kriminell livsstil samt vilka sociala konsekvenser som uppkommit. Uppsatsen grundar sig på en kvalitativ ansats och empiri har samlats med hjälp av semistrukturerade djupintervjuer. Teorier som använts för analys av insamlad empiri är sociala band av Thomas Scheff, sociala band av Hirschi samt anomi av Emile Durkheim. Motiv som framkommit är bland annat bristande sociala band, sämre livsvillkor, sämre ekonomiska förutsättningar samt boendesegregation. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod som bestått av åtta intervjuer med män som tidigare haft en kriminell bakgrund. / The crime rate continues to grow in our society. This paper document will show you why eight ex-criminals lived and had a criminal life style. This study has also been based on which motives that led these men to choose a criminal lifestyle as well as what social consequences have arisen. The study is based on a qualitative approach and empirical data have been gathered with the help of semi-structured in-depth interviews. Theories used for analusis of collected empirics are social ties by Thomas Scheff, social ties by Travis Hirschi and anomie by Emile Durkheim. Motives that has been emerged among other things is a lack of social ties, poorer living conditions when it comes to finances and resident’s segregation. This study has been completed with help by a qualitative

Föräldraskap är något som funnits i alla tider. Synen kring föräldraskap har förändrats över tid, förväntningar, ideal och krav har varierat i takt med de samhälleliga förändringarna. I dagens senmoderna samhälle innefattar föräldraskapet normer och förväntningar kring hur en förälder bör vara. Förväntningarna kommer dels från de samhälleliga normerna och dels från olika professioner inom sociala medier. Detta kan innebära att föräldern upplever press i sitt föräldraskap. I dag finns en uppsjö av information riktad till föräldraskap där de belyser hur man bör göra för att lyckas med barnuppfostran. Föräldraskapet skildras ofta i allt ifrån populärvetenskapliga texter såväl som i podcast kring hur föräldrar får hjälp av experter för att klara av att uppfostra sina barn till autonoma individer. Studien är en tematisk innehållsanalys där vi valt ut tre podcast kopplat till föräldraskap för att se hur föräldraskapet konstrueras i dagens samhälle. Syftet med studien är att undersöka hur professionella framställer föräldraskap idag, vår ambition är att skapa en förståelse främst för socialarbetare som arbetar med barn och familj om vilka normer och ideal som råder kring föräldraskap. Således visar de utvalda podcasten hur föräldraskapet framställs i det nutida samhället. För att förälderns ska skapa förutsättningar för att lyckas med barnuppfostran visar resultatet att det handlar om att spendera tid men även att relationen mellan barn och förälder ska vara på en jämlik nivå där föräldern ska uppmuntra barnet att reflektera för att bidra till en stärkt självkänsla.

Eftersom läsning är centralt för skolarbete och kunskapsinhämtning och aktuella rapporter visar på barns sjunkande läsintresse, är det av vikt att skolan arbetar med att stärka läsmotivationen hos eleverna. Faktorer som forskning pekar på som betydelsefulla för läsmotivation är bland annat självtillit, självbild och upplevd autonomi. I denna uppsats fokuseras i stället de sociala relationerna och interaktionerna och deras påverkan på läsmotivation, då forskningsöversikter återkommande har pekat på deras betydelse. Syftet med denna litteraturstudie är därför att sammanställa forskning om hur olika sociala relationer och interaktioner påverkar mellanstadieelevers läsmotivation samt vilken roll och vilka möjligheter läraren har i dessa sociala relationer och interaktioner. Sociala motivationskällor till läsning framträder tydligt i de studier som granskats. För det första har familjen inflytande genom att den kultur som finns i familjen påverkar synsättet på och vilka sociala interaktioner kring läsning som förekommer i hemmet. Andra sociala relationer som påverkar läsmotivationen är de till kamraterna genom känslan av tillhörighet samt deltagandet i sociala interaktioner såsom gemensam läsning och samtal runt texten. Även läraren har påverkan på läsmotivationen genom att dels vara en förebild och ledare, dels genom att i relationen visa ett genuint intresse för elevens läsning och ge denne möjlighet till interaktion med läraren i en liten grupp. Dessutom kan motiverande sociala relationer

Denna studie fokuserar på dessa tysta elever som ofta osynliggörs inom fritidshemmets verksamhet, samtidigt som de ofta döljer sin osynlighet. Hur arbetar fritidshemmet för att stötta dem? Eftersom varje individ är unik undersöker studien även hur fritidspedagoger bemöter och stöttar elever med sociala svårigheter för att stärka deras sociala kompetenser och relationer, samt elevgruppen för att inkludera och delaktiggöra dessa elever i fritidsverksamheten. Resultatet av studien utgår från åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer med erfarna och utbildade fritidslärare. Den första av studiens slutsatser är att de beskrivningar som porträtteras i denna studies bakgrund och resultat gällande barn som uppfattas som och osynliga i stor utsträckning är återkommande och stämmer överens mellan olika författare och intervjuade fritidslärare. Detta påvisar att den osynlighet som skildras i studien är en vanlig problematik inom fritidshemmet. Men även att det, osynligheten till trots, finns en viss medvetenhet kring situationen dessa barn befinner sig i samt vilka svårigheter och utmaningar de möter inom fritidshemmet. Den andra slutsatsen är att det finns ett flertal åtgärder för hur fritidshemmet på individ- och gruppnivå kan stötta dessa elever men att det dock finns ett flertal omständigheter som för med sig att det är ett problemområde som ofta bortprioriteras.

In the media landscape year 2015 there is a overrepresentation of specific kinds of bodies. The discontent over this has resulted in a counteraction in the shape of a body activism movement. People have gathered on social networks sites where pictures of non-conforming bodies are being shared in the form of photographic self-portraits. In the past year massmedia has become aware of the trend, which has lead to debates and interviews on the subject on Swedish tv, radio and in newspapers. Through nine semistructured interviews this study aims to get an understanding of what role members of the Swedish body activism movement think that social media plays for the movement. The interview subjects argue that social network sites constitute a platform where everybody has the opportunity to express their opinions and where members of the movement can support each other and find courage to do more both on social network sites and in their everyday life. Several of the interview subjects talk about how the body activism movement has helped them develop a more positive relationship to their own bodies. They argue that they get strength through identification with material from other users. Several of the interview subjects say that it can be difficult to find representation in massmedia for people with bodies that do not conform to the body norms. The result of this study also suggests that the Swedish body activism movement consists primarily of subgroups focusing on different types of nonconforming bodies. / I dagens medialandskap finns en överrepresentation av en viss typ av kroppar. Missnöjet över detta har lett till en motaktion i form av en kroppsaktivismrörelse. Människor har främst samlats på olika sociala nätverkssidor, där bilder på kroppar som faller utanför normer delas i form av fotografiska självporträtt, så kallade selfies. Under de senaste året har även massmedia blivit medvetna om denna trend, vilket har lett till att både debatter och intervjuer kring ämnet har fått tagit plats i gammeldags media. Med hjälp av nio semi-strukturerade intervjuer och utifrån Goffmans teori om självpresentation, teorier kring kollektiv identitet samt tidigare forskning på selfies ämnar denna studie att skapa en förstående för hur personer som är aktiva i den svenska kroppsaktivismrörelsen själva ser på sociala mediers roll i rörelsen. Personerna som intervjuas menar att sociala medier utgör en plattform där alla har möjlighet att komma till tals och där det finns möjligt att få stöd från andra personer och därigenom själv våga mer, både på sociala medier och i deras vardagliga liv. En stor del av materialet som postas inom rörelsen utgörs av selfies där personen som lägger upp bilden med hjälp av sin egen kropp på olika sätt utmanar normerna. Skapandet av en kollektiv identitet sker inom kroppsaktivismrörelsen både i slutna sammanhang på sociala medier så som stängda facebookgrupper och på öppnare platser, så som instagramflöden. Ett flertal av de som intervjuas pratar även om hur kroppsaktivismrörelsen har gjort att de har fått en mer positiv relation till sin egna kropp. Genom att kunna identifi- era sig med det andra personer publicerar menar de att de blir stärkta. Flera av intervjupersonerna menar att det för en person som har en normbrytande kropp ofta är svårt att hitta representation i massmedia. Denna studie pekar även på att rörelsen idag främst består av subgrupper med fokus på olika typer av kroppar.