Allt fler företag använder sig av sociala medier och när marknaden växer blir också kraven för hur medierna ska användas större. Hur företagsbloggar används i praktiken saknas det djupare forskning kring och syftet med undersökningen var att beskriva hur företag använder sig av bloggar i sin marknadskommunikation. Undersökningen utgick från ett öppet förhållningssätt och utfördes genom observationer av fyra olika företag med sammanlagt sex unika bloggar. Undersökningen utgick från en kvalitativ ansats och observationerna gjordes genom små n-studier. Resultatet från observationerna jämfördes med teorin för att se om dessa överensstämde med varandra vilket det i många fall visade sig göra. Företagen i undersökningen hade olika inriktningar på sina bloggar. Personerna som bloggade åt företagen var oftast anställda, ett av förtagen skilde sig åt genom att använda sig av externa bloggare. Alla företagsbloggarna skrevs av personer med kompetens inom det ämnesområde de bloggade om. Det skiljde sig mycket mellan företagen i vilken utsträckning de lyckats uppnå en dubbelriktad kommunikation med sina läsare. Personliga temabloggar inriktade mot en specifik målgrupp var de som lyckades bäst tillsammans med inlägg från kända personer. För att ett företag ska lyckas med sin blogg identifierades några framgångsfaktorer. Bloggen ska vara av personligkaraktär och de som bloggar ska ha ett genuint intresse och god kunskap om det ämne de skriver om och bloggen ska uppdateras ofta. Företaget måste också känna till sin målgrupp och erbjuda dem något de finner attraktivt för att de ska vilja läsa och delta på bloggen.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Univ., 2004. / Härtill 15 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Univ., 2004. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2006.

Det finns mycket forskning gjord kring entreprenörskap samt om sociala nätverk. Det finns även mycket forskning kring rekrytering. Dock är frågan huruvida entreprenörer använder sina sociala nätverk för att rekrytera personal ett relativt outforskat område. Vi ville, genom en kvalitativ studie, öka vår förståelse för hur entreprenörer använder sina sociala nätverk för att anställa personal i sina nystartade företag. Detta gjorde vi genom semistrukturerade intervjuer där fyra entreprenörer själva fick berätta om sina erfarenheter för oss. Vi utförde studien med grund i två valda dimensioner; kön och ålder. Vi valde dessa dimensioner för att vi hade generella uppfattningar om att vi skulle kunna finna betydande skillnader mellan entreprenörer i olika åldrar och kön. Vi fann att samtliga entreprenörer i studien använt sig av sina sociala nätverk vid anställning av personal i sina företag. De skillnader vi förväntade oss mellan generationerna var dock mindre än förväntat. Vi såg istället större skillnader mellan kvinnors och mäns användning av starka respektive svaga länkar i nätverken.

The purpose of this thesis was to investigate the soap opera “The Bold and the Beautiful” (Swedish title “Glamour”) and its viewers/fans and to understand on a deeper level how their communication looks like on the social media. The study also discusses partly the aspect of power between the mass media that in some way have an influence on the soap opera and its fans. The basis for this has also been the fans conversations in the social media.To answer the purpose of the essay, I specified it in the form of three following questions: “How does the Swedish “The Bold and the Beautiful” fandom is being design through their communicative actions on the social media?", “What kind of “fan-talk” the Swedish “The Bold and the Beautiful” fans are being engage on Facebook?” and “How can the power relationship between “The Bold and the Beautiful“ fans and different media be understood from the “fan-talk” and construction of the fandom that can be found on Facebook?”To examine the purpose of the essay and get answers to my questions I looked closely at the Swedish fans of the soap opera “The Bold and the Beautiful”. I have chosen to investigate two Facebook groups: ”Glamour ettan - en del av Glamoursällskapet” och ”Glamoursällskapet 2.0”.The method used is a form of netnography where the data has been analyzed by qualitative content analysis.Social TV is a phenomenon in which television viewers use social media to discuss with other media users specific media content. “The Bold and the Beautiful” fans in my study uses Facebook to discuss, argue and debate about the soap opera thus making “The Bold and the Beautiful” to a social TV. The social TV created a new kind of audience so called the social audience, which is a result of a change within the new media development. The process of change is itself based on interactivity through social networks. The study describes the characteristics of a fan, a person whose activities expands wider than just watching a particular television program. If a person chooses to devote their own time to discuss media content that is available on the classic media channels with other media users, he becomes conscious or unconscious, a fan. Members of both study groups are an example of the social audience.The study shows that previous research from mainly Fiske (1992) and Jenkins (1992) on fans and fandom, confirms their results how a fandom constructs itself. From the perspective of how the opportunities and conditions for fans to communicate have changed, it is remarkable that recent years facilitated by use of the social media. The study shows that social media today is the main arena for fan-talk. Regarding the power aspect the study shows a clear relationship between the fans and the media. The fans want to be able to influence the media to raise the attention of the soap opera “The Bold and the Beautiful” through various activities. / Syftet med den här uppsatsen var att undersöka såpoperan ”Glamour” och dess tittare/fans samt att förstå på ett djupare plan hur fansens kommunikation förekom på sociala medier. Studien diskuterar även till viss del den maktaspekt som finns i relationen mellan de massmedier som på något sätt har inflytande på såpoperan och dess fans. Utgångspunkten för detta har även varit fansens samtal i de sociala medierna.För att besvara uppsatsens syfte preciserade jag den i form av tre frågor: ”Hur konstruerar sig en svensk ”Glamour”-fandom genom sina kommunikativa handlingar på Facebook?”, ”Vilka typer av ”fan-talk”/fandiskussioner ägnar sig svenska ”Glamour” fans åt på Facebook?” samt ”Hur kan maktrelationen mellan svenska ”Glamour” fansen och de olika massmedierna förstås utifrån de fandiskussioner och de fandomskonstruktioner som går att finna på Facebook?”För att undersöka uppsatsens syfte och få svar på mina frågeställningar, tittade jag närmare på svenska fans av såpoperan ”Glamour” genom att undersöka två Facebook-grupper: ”Glamour ettan - en del av Glamoursällskapet” och ”Glamoursällskapet 2.0”. Metoden för undersökningen är en form av netnografi där data har analyserats genom en kvalitativa innehållsanalys.Den sociala teven är ett fenomen där tevetittare använder sig av olika sociala medier för att diskutera och resonera med andra medieanvändare kring ett specifikt medieinnehåll. Glamourfansen i min undersökning använder sig av Facebook för att diskutera, resonera och debattera kring såpoperan vilket således gör ”Glamour” till en social teve. Den sociala teven skapade en ny sorts publik nämligen den sociala publiken, som är ett resultat av en förändringsprocess inom den nya medieutvecklingen. Förändringsprocessen är i sig baserat på en interaktivitet via de sociala nätverken. I studien beskrivs det som kännetecknar ett fan, en person vems aktiviteter utvidgar sig bredare än bara att titta på ett specifikt teveprogram. Om en person väljer att ägna egen tid åt att diskutera och resonera medieinnehåll med andra medieanvändare som finns på de klassiska mediekanalerna, blir han medveten eller omedveten, ett fan. Medlemmar i båda undersökta Facebook-grupperna är ett exempel på den nya sociala publiken.I studien framkommer att tidigare forskning ifrån främst Fiske (1992) och Jenkins (1992) om fans och fandom kulkturen, får bekräftelse i sina resultat hur en fandom konstruerar sig. Detta är anmärkningsvärt ur perspektivet hur möjligheterna och förutsättningarna för fans att kommunicera de senaste åren underlättats så markant genom sociala medier. Studien visar att sociala medier i dag är huvudarenan för fandiskussioner. Gällande maktaspekten så visar studien att en tydlig relation mellan fans och massmedier finns. Fansen vill kunna påverka massmedia att höja uppmärksamheten hos såpoperan Glamour genom olika aktiviteter.

Internets framväxt har gjort det möjligt för marginaliserade grupper att få sina röster hörda på ett sätt som inte varit möjligt tidigare. I denna studie analyseras användningen av #uppmuntrafetma på Instagram för att undersöka hur detta fungerar som en plattform för att utmana stereotypa kroppsideal för kvinnor och hur det fungerar som plattform för att bedriva feministiskt/politiskt förändringsarbete. Resultatet visar att Instagram kan fungera som en plattform för politiskt förändringsarbete, dock med vissa restriktioner. Plattformens utformning reproducerar samhälleliga normer, vilket gör det svårt för marginaliserade att ta plats. Däremot kan Instagram ses som en plattform där dessa marginaliserade grupper på ett enkelt sätt kan mobiliseras och diskutera sina politiska åsikter. För att kunna nå ut till så många som möjligt har det visat sig att hashtaggen fungerar bra. Genom att utmana rådande plattformsnormer når debatten ut till fler användare som annars kanske inte hade deltagit i diskussionen. Något som diskuteras i studien är hur ett politiskt förändringsarbete som till viss del går ut på att motarbeta objektifiering av kvinnor kan fungera på en så pass objektifierande plattform som Instagram. Analysen visar att det kan ske med hjälp av normbrytande bilder.

Titel: Employee advocacy på Facebook - En studie ur konsumenternas perspektiv Författare: Ylva Nelson och Ebba Sjöstrand Handledare: Anders Wrenne Institution: Institutionen för industriell ekonomi, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i Företagsekonomi, 15 högskolepoäng Syfte: Den här studien syftar till att öka kunskapen om employee advocacy genom att studera forskningsområdet ur konsumenternas perspektiv. Metod: En enkätundersökning med 203 respondenter. Slutsatser: Studien visar att konsumenternas vilja att besöka att varumärkes Facebook-sida blir mindre vid kännedomen att företaget använder sig av belönad employee advocacy. Resultatet gick inte att härleda till konsumenternas ålder. / Title: Employee advocacy on Facebook - A study from the consumer perspective Authors: Ylva Nelson and Ebba Sjöstrand Supervisor: Anders Wrenne Department: Department of industrial economics, Blekinge Institute of Technology Course: Bachelor’s thesis in Business Administration, 15 credits Method: A survey consisting of 203 respondents. <img src="file:///page2image11312" />Purpose: The purpose of this study is to increase the knowledge of employee advocacy by studying the field of research from the consumer perspective. Results: The study shows that consumers' willingness to visit a brand's Facebook page will be smaller with the knowledge that the company uses rewarded employee advocacy. The result could not be derived from consumer age.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur fotbollsdeltagande påverkar det sociala livet vad gäller nätverksbyggande och vänskapsrelationer för unga män med flyktingbakgrund. Resultaten visar att det sociala kapitalets styrka och struktur utvecklas över tid från svaga band till en kombination av svaga och starka band. Från att till en början mest handla om sammanbindande kapital utvecklas över tid även ett överbryggande kapital. Informanterna beskriver att språket är en viktig faktor men också att talangen för fotboll haft betydelse för att lägga grunden till nätverksbyggande och utveckling av det sociala kapitalet. En viktig faktor som kom fram i studien var också det egna ansvaret hos de unga männen att anstränga sig och vara motiverade för att skapa sociala nätverk. Studien visar att idrotten som arena kan ha stor betydelse för integration av människor med flyktingbakgrund.

Det är viktigt att studera arbetslivet med ett samhällsvetenskapligt perspektiv, eftersom arbetsplatsen utgör en stor del av vår sociala tillvaro. Konflikter uppstår i alla sociala sammanhang och konflikthantering blir då ett viktigt redskap i chefernas arbete att få samarbetet att fungera mellan medarbetare. Denna uppsats studerar hur diskursen kring konflikthantering ser ut bland första linjens chefer inom Norrköpings kommun. Sju intervjuer har genomförts och sedan analyserats, vilket synliggör att konflikthantering framställs vara individcentrerat. Detta framkommer då informanterna uppger att de flesta konflikter uppstår på grund av individuella värderingar och beteenden hos den enskilda medarbetaren, och att konflikterna därför bör hanteras på samma nivå inom organisationen. Denna diskurs framställer även chefernas syn på relationen mellan individ och organisation som distanserad. Detta på grund av att informanterna inte tar upp organisationens förutsättningar och resurser som tänkbara lösningar till uppkomna konflikter, samt att de menar att de riktlinjer som kommunen satt upp inte är användbara i konfliktsituationer i det vardagliga arbetet. Detta kan tolkas bero på att det finns en gemensam diskurs bland första linjens chefer samt att finns en inbyggd struktur i organisationen som inte synliggör andra aspekter på konflikter. Då denna struktur ses vara naturlig för de som befinner sig inom strukturen, ifrågasätts den inte.