Reproduction de : Thèse de doctorat : Sociologie : Lyon 2 : 2005. / Titre provenant de l'écran-titre. Bibliogr. Index.

Thèse de doctorat : Sociologie : Paris 12 : 2005. / Version électronique uniquement consultable au sein de l'Université Paris 12 (Intranet). Titre provenant de l'écran-titre. Bibliogr. : 140 réf.

Denna C – uppsats i sociologi syftar till att undersöka varifrån förstagångsväljare får sin påverkan till ett ställningstagande inför riksdagsvalet år 2006. Studien belyser även förstagångsväljarnas syn på vikten av att rösta. Våra frågeställningar är således; Varifrån kommer påverkan till störst del ifrån för förstagångsväljare till riksdagsvalet år 2006? Anser förstagångsväljaren att det är viktigt att rösta? Begrepp som socialisation och könssocialisation visar att påverkan hemifrån är av stor betydelse för förstagångsväljaren. Socialisationen delas upp i två faser, där den primära fasen äger rum i hemmet under de första åren och den sekundära fasen inträder när individen får kontakt med nya arenor. Med könssocialisation menas konstruktionen av de könsroller som pojkar respektive flickor tilldelas. Tidigare forskning visar dels att ungdomar idag har ett mindre förtroende för politiker, dels att påverkan hemifrån formar individens åsikter. Vi har använt en kvalitativ ansats i form av semistrukturerad intervju för att infria vårt syfte. Intervjuerna ägde rum på Thörnströmska gymnasiet och af Chapmangymnasiet. Totalt deltog 21 respondenter i studien, varav tolv kvinnor och 9 män. I resultatet framgår det att påverkan till ett ställningstagande till största del kommer ifrån hemmet. Både de som vet var de står politiskt idag och de som inte vet var de står politiskt idag hävdar att den faktorn till påverkan, är hemmet, det vill säga den primära socialisationen. I det enda fallet där den sekundära socialisationen visade sig starkare, var då männen förklarade var deras påverkan till ett ställningstagande kom ifrån. I detta fall var media den starkaste socialisationskanalen. Fyra av 21 respondenter ansåg inte det vara viktigt att utnyttja sin röst, medan resterande 17 fann detta viktigt.

Det varierar stort i vilka erfarenheter barnen har med sig när de blir adopterade. Majoriteten av de barn som blir internationellt adopterade har i förväg kända särskilda behov på grund av exempelvis sjukdomar, funktionshinder eller svår social bakgrund. En del kan ha tillbringat den första tiden i livet med sin biologiska familj, medan andra kan ha blivit lämnade vid födseln. Dessa separationer kan sätta djupa spår hos adoptivbarnet och bilda problematik under uppväxten (Myndigheten för internationella adoptionsfrågor, 2013). Studien syftar till att undersöka om adoptivpersoner upplever problem relaterat till sina liv som adopterade, och i sådana fall undersöka hur dessa problem kan se ut. Empirin utgörs av kvalitativa intervjuer med tre adoptivpersoner som sedan har transkriberats och analyserats utifrån tematisk innehållsanalys. De framtagna temana har analyserats med teorierna symbolisk interaktionism och stigma. Dessa teman är: bakgrund, familj, identitet, tankar och funderingar samt biologiska rötter. Intervjupersonera är adopterade ifrån Sydkorea och Indien, samtliga uppvuxna i Sverige. Resultaten tyder på att adoptivbarnets tidiga socialisationsperiod med adoptivföräldrarna och socialiseringen in i samhället är betydande för dess identitetsutveckling och självkänsla. Således är bland annat uppväxten, familjen och samhället viktiga faktorer som påverkar och formar adoptivpersonen. Många adoptivpersoner kämpar med inre och yttre processer som pågår samtidigt.

Byggbranschen präglas framöver av stora pensionsavgångar vilket kommer kräva rekryteringen av ny arbetskraft. Många av de rutinerade tjänstemännen handplockas till de stora konsultföretagen där arbetsvillkoren och förmånerna i vissa fall upplevs bättre än hos entreprenadföretagen. Därför måste de mindre entreprenadföretagen anställa nyexaminerade byggnadsingenjörer i allt större utsträckning. Introduktionsprocessen för en nyanställd, och i synnerhet en nyexaminerad tjänsteman kan ta lång tid och ta upp resurser som mindre företag inte alltid kan avvara. Denna studie syftar därför till att försöka hitta faktorer och tips som leder till en lyckad introduktion gällande första arbetsuppgifter, socialisation och motivation för bibehållandet av arbetskraft. Denna studie är baserad på teori kring ämnet som sedan backats upp av empiri i form av sammanlagt åtta intervjuer av tjänstemän på företagen, Byggentreprenören AB och Stångebro Bygg AB.

Syftet med studien är att utveckla en socialpsykologisk förståelse för vad det innebär för individer att som uppvuxna i frikyrklig miljö i Sverige höra till en minoritet och vad ett avståndstagande från denna minoritet innebär i termer av identitetsprocesser. Studien genomfördes med kvalitativ metod och tio semistrukturerade intervjuer med avhoppare från ett frikyrkligt samfund. För att undersöka fenomenet har vi valt att använda analysmetoden Interpretative Phenomenological Analysis, vilken har väglett och präglat metodologiska överväganden och analys. Den teoretiska referensramen vilar på en socialkonstruktionistisk grund med teorier om socialisation, identitet och avvikande. Informanterna beskriver en relativt sluten uppväxtmiljö med en religiös världsåskådning och tydliga gränsdragningar mellan rätt och fel. I tonåren kom de i större utsträckning i kontakt med den sekulariserade omgivningen utanför och började ifrågasätta församlingens regler och värderingar. Därefter följde år av motstridiga tankar som sedan ledde fram till ett avhopp från frikyrkan. Av analysen kan vi dra slutsatsen att individer som växer upp i en frikyrklig miljö genomgår en socialisation som till viss del avviker från vad som betraktas som normen i samhället. De individer som väljer att lämna frikyrkan går genom förändringar i termer av identifieringsprocesser.

No description available.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2007. / Härtill 3 uppsatser.

Diss. Luleå : Luleå tekniska univ., 2003.

Diss. Umeå : Univ., 2004.