<p><strong>Bakgrund:</strong> Det finns skilda uppfattningar om var skolan skall ha skolavlutning inför sommarlovet. Kyrkan som plats för skolavslutning skapar debatt när anhängare och motståndare vill definiera vad skolavslutning i kyrkan<em> är</em>,<em> bör vara</em> och/eller kan <em>innebära</em>. Olika uppfattningar och tolkningar av skolans styrdokument har mynnat ut i att skolavslutning i kyrkan har diskuterats flitigt i media.  Bakgrunden, eller det så kallade forskningsproblemet uppstår just i oenigheten över skolavslutning i kyrkan. Åsiktsströmningar om skolavslutning i kyrkan öppnar upp för att undersöka vilka diskurser som finns i media. <strong>Syfte: </strong>Syftet med den här studien är att undersöka hur skolavslutning i kyrkan konstrueras och vilka diskurser som framträder i artiklar i dagstidningar. <strong>Metod: </strong>Studien innefattar analys av texter i utvald nyhetsmedia. Kritisk diskursanalys som specifik teori med ansats av socialkonstruktion. <strong>Resultat: </strong>Resultatet visar att det finns meningsskillnader i frågan där ställningstagandet producerar föreställningar och kategoriseringar av motståndarna. Skolavslutning i kyrkan konstrueras som ett problem som grundar sig i att samhället har blivit mångkulturellt. Sympatisörer till kyrklig skolavslutning konstruerar den som svensk, naturlig, fin och som en tradition och de personer som tillskrivs vilja ha skolavslutning i kyrkan konstrueras homogena, passiva och laglydiga. Skolavslutning i kyrkan framställs som hotad av ”byråkrater” och människor med annan religion. Byråkraterna konstrueras vara odemokratiska när de inte följer majoritetens vilja – att ha skolavslutning i kyrkan.  Byråkrater tillskrivs därtill driva ett projekt som stegvis kommer att urarva svenskheten. Skolavslutningen i kyrkan konstrueras vara hotad. Motståndare menar att skolavslutning exkluderar elever och att kyrkan som plats under tillställningen strider mot lagar. Mot -diskurserna är inte lika synliga som diskurserna som är för skolavslutning i kyrkan. Skolan beskrivs som ”en skola för alla” som inte skall indoktrinera någon religion eller bryta mot lagar. De rådande diskurserna påvisar den kamp som pågår att definiera vad skolavslutning i kyrkan är. Resultatet påvisar vilka som har tolkningsföreträde och hur personer inom diskurserna tillskrivs olika egenskaper och tillhöra andra grupper.</p>

Bakgrund: Det finns skilda uppfattningar om var skolan skall ha skolavlutning inför sommarlovet. Kyrkan som plats för skolavslutning skapar debatt när anhängare och motståndare vill definiera vad skolavslutning i kyrkan är, bör vara och/eller kan innebära. Olika uppfattningar och tolkningar av skolans styrdokument har mynnat ut i att skolavslutning i kyrkan har diskuterats flitigt i media.  Bakgrunden, eller det så kallade forskningsproblemet uppstår just i oenigheten över skolavslutning i kyrkan. Åsiktsströmningar om skolavslutning i kyrkan öppnar upp för att undersöka vilka diskurser som finns i media. Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka hur skolavslutning i kyrkan konstrueras och vilka diskurser som framträder i artiklar i dagstidningar. Metod: Studien innefattar analys av texter i utvald nyhetsmedia. Kritisk diskursanalys som specifik teori med ansats av socialkonstruktion. Resultat: Resultatet visar att det finns meningsskillnader i frågan där ställningstagandet producerar föreställningar och kategoriseringar av motståndarna. Skolavslutning i kyrkan konstrueras som ett problem som grundar sig i att samhället har blivit mångkulturellt. Sympatisörer till kyrklig skolavslutning konstruerar den som svensk, naturlig, fin och som en tradition och de personer som tillskrivs vilja ha skolavslutning i kyrkan konstrueras homogena, passiva och laglydiga. Skolavslutning i kyrkan framställs som hotad av ”byråkrater” och människor med annan religion. Byråkraterna konstrueras vara odemokratiska när de inte följer majoritetens vilja – att ha skolavslutning i kyrkan.  Byråkrater tillskrivs därtill driva ett projekt som stegvis kommer att urarva svenskheten. Skolavslutningen i kyrkan konstrueras vara hotad. Motståndare menar att skolavslutning exkluderar elever och att kyrkan som plats under tillställningen strider mot lagar. Mot -diskurserna är inte lika synliga som diskurserna som är för skolavslutning i kyrkan. Skolan beskrivs som ”en skola för alla” som inte skall indoktrinera någon religion eller bryta mot lagar. De rådande diskurserna påvisar den kamp som pågår att definiera vad skolavslutning i kyrkan är. Resultatet påvisar vilka som har tolkningsföreträde och hur personer inom diskurserna tillskrivs olika egenskaper och tillhöra andra grupper.