With a grant from Sida I went to Odisha, to learn about women’s local conditions and try to find out how a building could somehow ameliorate it. Through Architects Sans Frontières I got in touch with Urban and Development Resource Centre, working with upgrading slum areas. They had a budget for a new Community Centre in Nayapalli in Bhubaneswar, but no architect. The Community Centre includes a playschool, a medical centre and community meeting spaces. The building permit for this is currently with the municipality of Bhubaneswar. Today alcoholism is a major problem among the Nayapalli men. Most of them are unemployed and the young men lack alternatives. The women are the main providers for their families, working as house maids. My second proposal is a merely theoretical addition – a Launderette. It will not cure alcoholism, but it will employ a few people and give them possibility to support their families. It will relief some women from time-consuming hand wash and give them time to do something they find more interesting.  And maybe it can give some repute to the area, and make its community proud of it. / Med ett stipendium från Sida åkte jag till Odisha för att studera kvinnors situation och försöka komma på hur den kunde förbättras genom en byggnad. Genom Arkitekter utan gränser kom jag i kontakt med Urban and Development Resource Centre som arbetar med uppgradering av slumområden. De hade en budget för ett nytt Community center i Nayapalli i Bhubaneswar, men ingen arkitekt. Community centret innehåller förskola, medicinsk mottagning och möteslokaler, och bygglovet behandlas nu av kommunen. Idag är alkoholism utbrett bland männen i Nayapalli. De flesta är dessutom arbetslösa och de unga saknar alternativ. Kvinnorna försörjer familjerna. Mitt andra förslag är ett rent teoretiskt tillägg – ett tvätteri. Det kommer inte att bota alkoholism, men det kommer att kunna anställa några personer och ge dem möjlighet att försörja sina familjer. Det kommer att befria åtminstone några kvinnor från mödosam och tidskrävande handtvätt och ge dem tid att göra något de hellre vill. Och kanske kan det göra området mer känt och dess invånare stolta över det.

Delaktighet och inflytande är två vetenskapligt belagda faktorer som anses kunna främja hälsa. I SCB:s senaste medborgarundersökning uppger cirka åtta av tio invånare i Eskilstuna kommun att möjlighet till inflytande saknas. WHO beskriver främjandet av delaktighet och inflytande som en viktig drivkraft för att uppnå jämlikhet i hälsa. Om målet om en socialt hållbar utveckling ska kunna uppfyllas behöver denna fråga undersökas grundligare - och inte endast utifrån kvantitativa metoder. Studiens syfte är att undersöka hur invånare i Eskilstuna kommun uppfattar sina möjligheter till delaktighet och inflytande inom offentlig verksamhet. Datainsamlingsmetoden var kvalitativa semistrukturerade intervjuer med ett målstyrt urvalsförfarande, och den insamlade datan analyserades genom en kvalitativ manifest innehållsanalys. Teoretiska utgångspunkter är samhällsvetenskaplig kunskapsteori och ett hälsofrämjande perspektiv utifrån hälsans bestämningsfaktorer. Resultatet visar att informanterna är nöjda med den information som Eskilstuna kommun tillhandahåller. Däremot finns förbättringsmöjligheter huruvida informationen når fram, och avseende vikten av återkoppling vid kontaktförsök. Framtida önskvärda möjligheter innefattar bland annat att kunna registrera sig för mejlutskick och att delta i fokusgrupper. Slutsatsen är att möjligheten till förbättring respektive implementering av dessa faktorer bör utredas. Förslag för fortsatta studier är att pröva alternativa sätt att generera kvalitativa data i denna fråga. / Participation and influence are two scientifically proven factors that are considered to be able to promote health. In Statistics Sweden´s latest citizen survey, approximately eight out of ten residents in Eskilstuna municipality state that there is no opportunity for influence. World Health Organization describes the promotion of participation and influence as an important driving force for achieving equality in health. If the goal of socially sustainable development is to be met, this issue needs to be examined more thoroughly - and not only on the basis of quantitative methods. The aim of the study is to investigate how residents in Eskilstuna municipality perceive their opportunities for participation and influence in the public sector. The data collection method was qualitative semi-structured interviews with a purposeful sampling technique, and the collected data was analyzed through a qualitative manifest content analysis. Theoretical starting points are social science knowledge theory and a health-promoting perspective based on the determinants of health. The results show that the informants are satisfied with the information that Eskilstuna municipality provides. However, there are opportunities for improvement whether the information is obtained, and with the regard to the importance of feedback in communication attempts. Future desirable opportunities include being able to register for e-mails and participating in focus groups. The conclusion is that the possibility of improvement or implementation of these factors should be investigated. A suggestion for further studies is to try alternative ways to generate qualitative data on this issue.