India ratified the Paris Agreement in 2015. The country’s Intended Nationally Determined Contributions includes reduction of emissions intensity by 33-35% in 2030 from the 2005 level and 40% of renewable energy share in the electricity mix by 2030. This study evaluated the future electricity system of Odisha, one of the states in India that is rich in mineral resources. It holds 26% of India’s coal reserves. While the current electricity system of Odisha comprises 95% of coal power generation, the state’s commitments in terms of climate goals and increasing the deployment of renewable energy sources (RES) (i.e., 3 GW by 2022) are aligned with the national goals. To encourage investment in RES and to reduce investment risks, Odisha has also set targets for renewable purchase obligations for utilities and captive consumers. They have to procure 15% of their total electricity consumption from RES (8% solar and 7% non-solar sources) by 2022. The electricity demand in the state is expected to increase due to increased economic growth and the goal to reach 100% energy access (24x7) to households. Besides, there is huge potential for energy savings in the current electricity system through improvement in energy efficiency in the end-use. The increase in electricity demand, high share of fossil in current electricity system, renewable energy target, climate goals and lack of study at the state level are the reasons to assess the future electricity system of Odisha. The study investigated the electricity system in Odisha to meet the increased electricity demand from 2018 until 2050. It estimates the technical, economic and environmental impacts of enhancing energy efficiency and renewable energy on future electricity system of Odisha by using the Long-range Energy Alternatives Planning System. Odisha’s future electricity system is assessed in four scenarios i.e. no new policies introduced in the future (BAU), high renewable energy share (HRE), improvement in energy efficiency (IEE) and a combination of renewable energy and energy efficiency (CER). The result shows that the energy requirements in the IEE scenario are 26% lower than in the BAU scenario, and the total costs are lower than HRE scenario by 34% and CER scenario by 10%. The CO2 emissions of the IEE scenario are higher than HRE scenario by 10% and CER by 23%. In the HRE scenario, the total costs are higher than BAU scenario by 8% and CER scenario by 26%. The CO2 emissions are lower than BAU by 45% and IEE by 25%. In the CER scenario, the costs are lower than BAU by 20% and HRE by 26%. The CO2 emissions are lower than BAU by 60%, IEE by 44% and HRE by 26%. The energy savings can be achieved by continuing the existing scheme Ujala for subsidised LEDs, extension of Perform Achieve Trade (reduction of specific energy consumption) scheme to medium and small industries. The renewable targets can be achieved through continuation of RPO which reduces the risk of new investors. Capacity auctions could bring down the solar and wind tariffs. The study demonstrate that the RPO for 2022 cannot be achieved with the target RE capacity. The gap must be fulfilled by either procuring renewable electricity from the regional grid or buy renewable energy certificates from the market. / Indien ratificerade Parisavtalet 2015. Landets avsedda nationellt fastställda bidrag inkluderar minskning av utsläppsintensiteten med 33-35% år 2030 från 2005 års nivå och 40% av förnybar energiandel i elmixen före 2030. Denna studie utvärderade framtida el system av odisha, en av de stater i india som är rik på mineralresurser. Den rymmer 26% av Indiens kolreservat. Medan Odishas nuvarande elsystem omfattar 95% av koldkraftproduktionen, är statens åtaganden när det gäller klimatmål och ökad utplacering av förnybara energikällor (RES) (dvs 3 GW år 2022) i linje med de nationella målen. För att uppmuntra investeringar i RES och minska investeringsrisker har Odisha också fastställt mål för förnybara köpskyldigheter för verktyg och konsumenter. De måste skaffa 15% av sin totala elförbrukning från RES (8% sol och 7% icke-solkällor). Efterfrågan på el i staten förväntas öka på grund av ökad ekonomisk tillväxt och målet att nå 100% energitillgång (24x7) till hushållen. Dessutom finns det stor potential för energibesparingar i det nuvarande elsystemet genom förbättring av energieffektiviteten. Ökningen av elbehov, hög andel fossil i nuvarande elsystem, mål för förnybar energi, klimatmål och brist på studier på statsnivå är anledningarna till att bedöma Odishas framtida elsystem. Studien undersökte elsystemet i Odisha för att möta den ökade efterfrågan från 2018 fram till 2050. Den uppskattar de tekniska, ekonomiska och miljömässiga konsekvenserna av att öka energieffektiviteten och förnybar energi på Odishas framtida elsystem genom att använda Long Range Energy Alternatives Planning Systemet. Odishas framtida elsystem bedöms i fyra scenarier, dvs ingen ny politik införd i framtiden (BAU), hög förnybar energi andel (HRE), förbättring av energieffektivitet (IEE) och en kombination av förnybar energi och energieffektivitet (CER). Resultatet visar att energikraven i IEE-scenariot är 26% lägre än i BAU-scenariot, medan de totala kostnaderna är lägre än HRE-scenariot med 34% och CER-scenariot med 10%. Koldioxidutsläppen från IEE-scenariot är högre än HRE-scenariot med 10% och CER med 23%. I HRE-scenariot är de totala kostnaderna högre än BAU-scenariot med 8% och CER-scenariot med 26%. Koldioxidutsläppen är lägre än BAU med 45% och IEE med 25%. I CER-scenariot är kostnaderna lägre än BAU med 20% och HRE med 26%. Koldioxidutsläppen är lägre än BAU med 60%, IEE med 44% och HRE med 26%. Energibesparingarna kan uppnås genom att fortsätta det befintliga systemet Ujala för subventionerade lysdioder, förlängning av Perform Achieve Trade (minskning av specifikt energiförbrukning) till medelstora och små industrier. De förnybara målen kan uppnås genom fortsatt RPO, vilket minskar risken för nya investerare. Kapacitetsauktioner kan sänka sol- och vindpriserna. Studien visar att RPO för 2022 inte kan uppnås med mål-RE-kapaciteten. Klyftan måste uppfyllas genom att antingen anskaffa förnybar el från det regionala nätverket eller köpa förnybara energikertifikat från marknaden.

Community-based conservation includes natural resource or biodiversity protection by, for and with the local community. However, surprisingly little is known about what enables community-based conservation. The aim of this research was to explore and identify potential motivations of a community-based organization in choosing, in this case, conservation of endangered olive ridley sea turtles (Lepidochelys olivacea) as their flagship project. Samudram Women’s Federation, a State-level organization working with small-scale fishing communities in Odisha, India, was used as a case to explore questions around collective action for communitybased conservation. Using qualitative methodologies, the study analyzed how the interactions and interests of multiple actors shaped the goals and activities for the conservation initiative. Government prohibition of killing turtles, or any other single factor, could not explain conservation behavior. Rather, many complementary factors (economic, political, environmental, social cultural and spiritual) enabled and/or motivated community conservation and environment / February 2016

With a grant from Sida I went to Odisha, to learn about women’s local conditions and try to find out how a building could somehow ameliorate it. Through Architects Sans Frontières I got in touch with Urban and Development Resource Centre, working with upgrading slum areas. They had a budget for a new Community Centre in Nayapalli in Bhubaneswar, but no architect. The Community Centre includes a playschool, a medical centre and community meeting spaces. The building permit for this is currently with the municipality of Bhubaneswar. Today alcoholism is a major problem among the Nayapalli men. Most of them are unemployed and the young men lack alternatives. The women are the main providers for their families, working as house maids. My second proposal is a merely theoretical addition – a Launderette. It will not cure alcoholism, but it will employ a few people and give them possibility to support their families. It will relief some women from time-consuming hand wash and give them time to do something they find more interesting.  And maybe it can give some repute to the area, and make its community proud of it. / Med ett stipendium från Sida åkte jag till Odisha för att studera kvinnors situation och försöka komma på hur den kunde förbättras genom en byggnad. Genom Arkitekter utan gränser kom jag i kontakt med Urban and Development Resource Centre som arbetar med uppgradering av slumområden. De hade en budget för ett nytt Community center i Nayapalli i Bhubaneswar, men ingen arkitekt. Community centret innehåller förskola, medicinsk mottagning och möteslokaler, och bygglovet behandlas nu av kommunen. Idag är alkoholism utbrett bland männen i Nayapalli. De flesta är dessutom arbetslösa och de unga saknar alternativ. Kvinnorna försörjer familjerna. Mitt andra förslag är ett rent teoretiskt tillägg – ett tvätteri. Det kommer inte att bota alkoholism, men det kommer att kunna anställa några personer och ge dem möjlighet att försörja sina familjer. Det kommer att befria åtminstone några kvinnor från mödosam och tidskrävande handtvätt och ge dem tid att göra något de hellre vill. Och kanske kan det göra området mer känt och dess invånare stolta över det.

No description available.

This project is a study of the wastescape - a network of waste - of Bhubaneswar and Cuttack in Odisha, India.  The study incorporates key locations, e.g. landfills, urban wastelands and waste warehouses; major actors in the formal and informal waste sector; and flows of waste through economic and social systems. Drawing from the studies, multiple interventions within the wastescape are proposed for improvement of the economic, ecologic and social situation. An important aspect of the project is the development of an approach for how to, as architects, work with big, complex, contingent networks; how to map and understand such a system; and how to determine where to intervene. To improve the existing wastescape, interventions must consciously and holistically address multiple scales; levels of formal-informal; and phases within the waste cycle. The study includes a vast amount of possible interventions. Some of the interventions are further detailed to show feasibility; impact on the wastescape; and synergies with other interventions within the wastescape. / Projektet “Wastescape of Bhubaneswar & Cuttack” är en studie av ett nätverk av skräpflöden genom Bhubaneswar och Cuttack i Odisha, Indien. Studien inkorporerar viktiga platser, t.ex. deponier, urbana ödemarker och lokaler för skräphandel; stora aktörer i den formella och informella skräpsektorn; och flöden av skräp genom ekonomiska och sociala system. Utifrån dessa studier, ett flertal interventioner i “the wastescape” föreslås för att förbättra den ekonomiska, ekologiska och sociala situationen. En viktig aspekt av arbetet är utvecklingen av ett sätt att, som arkitekt, arbeta med storskaliga, komplexa och inter-beroende nätverk; hur sådana system kan kartläggas och förstås; samt hur det går att avgöra vart och hur interventioner passar in i “the wastescape”. För att förbättra “the wastescape”, interventioner måste medvetet och holistiskt adressera multipla skalor; nivåer av formell-informell; och faser i skräpets kretslopp. Studien innehåller ett stort nummer av möjliga interventioner. Några av dessa interventioner är ytterligare detaljerade för att visa på genomförbarhet; påverkan på “the wastescape”; och synergier gentemot andra interventioner i “the wastescape”.