Den sociala dimensionen av hallbar utveckling ar en av tre dimensioner inom hallbar utveckling och tenderar att hamna i skymundan i relation till de andra tva. Detta trots att alla tre dimensioner, den sociala-, ekologiska- och den ekonomiska ska ges lika mycket utrymme for att na de globala och nationella malen for hallbar utveckling. Social hallbarhet ar ett omtvistat begrepp och uppsatsens syfte är att rikta mer uppmärksamhet mot arbetet med den sociala dimensionen i landsbygdskommuner och vad som är problematiskt kring detta. Detta sker genom att undersöka hur landsbygdskommuner beskriver social hållbarhet i översiktsplaner samt hur de implementerar social hållbarhet och vad som är problematiskt för ett sådant arbete ska kunna ske. Tidigare forskning som ligger till grund for studien soker reda ut begreppet social hallbarhet och gora det praktiskt hanterbart inom samhallsplaneringen. Forskning visar att social hallbarhet maste fyllas med innehall och tolkas beroende av tid och rum samt att det finns utmaningar kring hur sociala hallbarhetsverktyg kan tillampas vid fysisk planering. Utmaningarna orsakas dels av brist pa kunskap och forstaelse for hur man integrerar social hallbarhet i processerna da det saknar tydliga riktlinjer och tydlig lagstiftning. Dels ar fragan om genomforbarhet och tillgangliga resurser for att genomfora socialt hallbarhetsarbete i praktiken en utmaning. I denna fallstudie undersoker vi Sunne och Ovanaker kommun genom att med en egenutformad analysram utifran hur vi valjer att ta oss an begreppet och se pa det, soka klarhet i hur social hallbarhet definieras i dessa kommuner. Intervjuer med tjansteman i respektive kommun hjalper oss reda ut problematiken kring arbetet med social hallbarhet. Resultatet visar att kommunernas oversiktsplaner pa olika satt genomsyras av den sociala dimensionen, men att tydliga tillvagagangssatt att implementera social hallbarhet i planeringen saknas. Resultatet visar vidare pa att social hallbarhet i stora drag och vagt definieras genom bland annat fokus pa livskvalitet och tillganglighet. En slutsats ar att statliga myndigheter har ett for urbant fokus i sina styrdokument och vagledande rapporter och nar darmed inte ut till alla kommuner, i synnerhet inte till landsbygdskommuner.

Detta arbete behandlar hur synen på vad social hållbarhet är och vad det uttrycks innefatta, men även hur begreppet används i praktiken. Detta görs med utgångspunkt i en teoretisk diskussion om vad hållbarhetsbegreppet är, vilket sammanhang begreppet myntats i och hur detta präglar dess användning och kraft. Liknande redogörelse görs därefter angående begreppet social hållbarhet. För att få svar på vad begreppet social hållbarhet betyder och innebär i en planeringskontext studeras därefter rådande forskning som länkar samman den fysiska planeringen med social hållbarhet. Detta material ligger sedan till grund för utredningen av och jämförelse med hur begreppet används i en praktisk planeringskontext. Denna praktiska planeringskontext utgörs av kommunala och kommunalt initierade dokument från Malmö stad, som utgjort del av fallstudien i arbetet. Fallstudien har även utgjorts av fältarbete för att insamla relevant data för det geografiska område som undersökts, nämligen ett område kring lokaliseringen av den planerade Rosengårds station i Malmö. Dessa två delar av arbetet, den teoretiska forskningen och den praktiska fallstudien, sammanstrålar sedan för att utmynna i slutsatser och planeringsstrategier för att genom fysisk planering främja en socialt hållbar utveckling. Dessa strategier exemplifieras avslutningsvis inom fallstudieområdet i Malmö. Denna tillämpning av strategier grundar sig därmed på de möjligheter och utmaningar som identifierats genom fallstudien och syftar till att ge förslag på hur den fysiska miljöns utformning skulle kunna gynna en socialt hållbar utveckling inom området och Malmö stad i stort.

Kontoret är för många en plats där mycket tid spenderas, men COVID-19 pandemin förändradedrastiskt detta. Kontorsarbete utfördes hemma och när moderna verktyg möjliggjorde arbete på distans har kontorets roll ifrågasatts. Så omskrivbordsarbetet kan utföras på distans, innebär det att kontoret är en plats för social interaktion? Forskare och företag som arbetar inom området antydde redan innan pandemin att framtidenskontor kommer vara en social plats för möten, teamarbete och kommunikation (Harris, 2015;Stiefel, Rief, & Bauer, 2017). Detta visar ett behov på att undersöka vad för kvaliteter kontoret behöver för att skapa hållbara sociala utrymmen. Syftet med examensarbetet är att utifrån en utredning och kartläggning av socialt hållbara arkitektoniska indikatorer, ta fram schematiska upplägg för framtidens kontorsutrymmen samt illustrera applikationen av dessa på ett befintligt kontor. Examensarbetets mål är att utforska och kartlägga indikatorer som skapar arkitektoniskt socialt hållbara miljöer samt att undersöka behoven och önskemålen av och på kontorsutrymmen utifrån ett framtidsperspektiv och förändringarnaCOVID-19-pandemin har medfört. Vidare är målet att utifrån framtagna indikatorer analysera Krook& Tjäders befintliga kontor i Göteborg, samt ta fram ett lokalprogram och ett gestaltnings förslag som skapar, bibehåller och ökar social hållbarhet i lokalerna. Examensarbetes metodik har genomförts enligt teorin för Research design. Arbetet inledes med en iterativ analys av kontorets historia, kontoret idag och framtidens kontor efterpandemin, baserat på litteraturstudie och en enkätundersökning för att identifiera relevanta indikatorer. Detta presenteras sedan i ett schematiskt upplägg i form av en syntes. Syntesen lyfter fram ett antal indikatorer som bedöms vara viktiga att beakta vid skapandet av kontorsmiljöer. I avsnittet visualiseras även sammanhang bådeövergripande för ett kontor och indelat i dessenskilda arbetsutrymmen. Detta ligger sedantill grund för platsanalys och framtagande av lokalprogram och gestaltningsförslag på Krook &Tjäders befintliga kontor i Göteborg. Gestaltningsförslaget ger ett exempel på hur framtagna indikatorer kan nyttjas för analys och utformning av kontorsmiljöer och dess sociala arbetsytor. Resultatet är specifikt för ett kontor och bör endast betraktas som diskussions underlag som kan inspirera vid utformningen av utrymmen i andra kontor.

Syftet med föreliggande studie är att analysera hur begreppet social hållbar stadsutveckling fylls med innehåll inom en lokal stadsplaneringskontext. I de södra delarna av Norrköping arbetar nu anställda vid kommunens stadsplaneringskontor med att skapa en ny stadsdel, som givits namnet Kneippen syd. Ambitionen är att skapa en socialt hållbar stadsdel. Empirisk data är hämtad genom sex kvalitativa intervjuer, observationer vid platsen för Kneippen syd, och efter deltagande vid fyra seminarier med stadsutveckling som övergripande tema. Resultaten från studien visar att återkommande teman vad gäller socialt hållbar stadsutveckling utgjordes av visionen om en blandad stad med stärkta samband inom staden. De bakomliggande motiven till dessa teman grundar sig i förståelsen av staden som segregerad. Modernistisk stadsplanering bestående av rumsligt separerade stadsdelar framställs som en orsak till varför staden är segregerad. I planerna för Kneippen syd betonas motsatsen till modernistisk stadsplanering som lösningen på problemet med den segregerade staden då blandning beträffande boendeformer, service och fritidsaktiviteter betonas. Skapandet av denna nya stadsdel framstod i hög utsträckning som grundad på definitioner och konstruerade bilder av hur staden bör vara. Detta föranleder ett behov av att reflektera över frågan varför specifika definitioner och bilder av staden väljs framför andra och vilka bilder som väljs bort i denna process. / The purpose of this study is to analyze how the term socially sustainable development is conceptualized within a local city planning context. In the southern parts of Norrköping employees within the municipality’s city planning office are working on the creation of a new neighborhood, given the name Kneippen syd. The aim is to create a socially sustainable neighborhood. The empirical data for this study is collected through six qualitative interviews, observations at the planned location for Kneippen syd and after attendance at four seminars with urban development as the main themes. The results of this study show that the reoccurring themes of socially sustainable development are consisting of visions of an urban mixture and improved connections within the city. The motives behind the themes have its foundation in the understanding of the city as segregated. Modernistic city planning consisting of spatially separated neighborhoods are understood as part of the cause to why segregation within the city is existing. In the plans of Kneippen syd the opposite characteristics of modernistic urban planning are found as the solution to the problems with the segregated city, were mixture in housing, services and recreation opportunities are emphasized. To a large extent the creation of this new urban area are based on definitions and constructed images of how the city should. This raises the need to reflect upon the question why certain definitions and images are chosen instead of others and what images of the city that are neglected in this process.

Syftet med studien är att öka kunskaper kring lärares tankar om hur utomhuspedagogik kan bidra till lågstadieelevers måluppfyllelse och lärande för socialt hållbar utveckling, samt kunskaper kring hur elever interagerar när lärare använder utomhuspedagogik. Syftet undersöks med hjälp av sex kvalitativa intervjuer av lärare som arbetar aktivt med utomhuspedagogik samt tre observationer av elevers interaktioner i lärarnas utomhusundervisning. Studiens resultat visar att lärarna eftersträvar att kombinera teoretiska och praktiska erfarenheter som de menar kan bidra till en ökad måluppfyllelse för eleverna. I resultatet framkommer det att lärarna anser att utomhuspedagogik kan vara en inkluderande arbetsmetod för elevers lärande när språket är begränsat, eftersom den autentiska lärmiljön tillåter eleverna, med hjälp av sina sinnen, att kommunicera genom sitt kroppsspråk. Observationerna av elevernas interaktioner i utomhusundervisning visar att de får träna sina sociala förmågor genom att samarbeta och kommunicera med hjälp av utomhuspedagogikens praktiska inslag. Lärarna beskriver att utomhuspedagogik tillåter elever att lära genom en friare undervisning i en social gemenskap, där aktiviteter som sker i grupp är kärnan i lärarnas undervisning mot socialt hållbar utveckling. En slutsats är att det är viktigt att lärare får utbildning och kompetensutveckling för att bedriva utomhuspedagogisk undervisning som kan bidra till elevers kunskapsutveckling mot en hållbar framtid. / The purpose of this study is to increase knowledge about teachers’ thoughts on how outdoor pedagogy can contribute to primary students’ goal achievementsand learning for social sustainable development, as well as knowledge about how students interact when teachers use outdoor pedagogy. The purpose has been achieved with the help of six qualitative interviews of teachers that actively work with outdoor pedagogy and three observations of students’ interactions in outdoor education. The results of the study show that the teachers aim to combine theoretical and practical experiences that they believe can contribute to an increased goal achievement for students. The results also show that the teachers believe that outdoor pedagogy can be an inclusive working method for students’ education when language skills are limited, as the authentic outdoor environment allowthem to communicate through gestures and visual communication. The outdoor observations of student’s interactions show that they can practice their social skills with the help of the practical elements of outdoor pedagogy through collaborations and communication. Finally, the study’s respondents describe that outdoor pedagogy allows students to learn through a social and unconfined teaching environment, where group work is the core of the teachers’ educational teachings towards social sustainable development. In conclusion, it is essential that teachers receive the education and skills needed to implement outdoor pedagogy that can contribute to students’ developmental knowledge towards a sustainable future.

Majoriteten av världens befolkning bor i städer, och ännu fler kommer bo där i framtiden. Denna urbanisering ställer stora krav på stadsutvecklingen, samtidigt som vår tids utmaning handlar om att ställa om vårt samhälle till att bli mer hållbart. Det finns många idéer om hur stadsplaneringen ska skötas. En metod är att använda temporära bostäder, något som har gjorts vid Frihamnen i Göteborg. Detta ställer då frågan om liknande projekt är tillämpningsbara på större skala, samtidigt som det inte får hamna i konflikt med strävan efter hållbarhet? Socialt hållbar stadsutveckling och social hållbarhet går hand i hand. Det ena skapar plattformar för det andra. Termerna har breda definitioner inom litteraturen, dock framhålls ofta viktiga aspekter som social interaktion, delaktighet, variation, och samverkan för att skapa social hållbarhet. Temporära installationer har blivit ett alltmer vanligare och uppskattat fenomen inom stadsplanering eftersom man inte binder upp sig i långsiktiga lösningar, och framtagandet av sådana platser kan ske i samråd med invånarna. Rapporten är delvis gjord på en fallstudie av Frihamnen, där de temporära bostäderna har en central del i planeringsprocessen. Frihamnen har planer på att inrätta andra temporära områden som exempelvis Jubileumsparken intill. Många av dimensionerna av social hållbarhet kommer att behöva identifieras i efterhand, men det går att dra paralleller redan innan mellan projektet och social hållbarhet. Exempel på dessa är delaktighet och variation av funktioner. Temporära bostäder påverkar social hållbarhet i sig inte särskilt mycket mer än vad permanenta byggnader kan göra. Däremot bör de utgöra en del av ett temporärt område för att gynna en blandning av funktioner och verksamheter, och kan på så sätt vara en del av social hållbarstadsplanering. Ämnesområdet kring temporära bostäder i förhållande till social hållbarhet och planering är dock relativt outforskat, vilket gör att det är svårt att ställa generella slutsatser. / The majority of the world’s population live in the cities, and even more will live there in the future. This urbanization puts great demands on urban development, at the same time as our times great challenge will be to make our society sustainable. There are many ideas of how the urban development should be done. One method is to use temporary housing, something which has been done at Frihamnen in Gothenburg. This raises the question if similar projects are applicable on a bigger scale, whilst still not conflicting with our pursuit for sustainability? Social sustainable urban development and social sustainability walks hand in hand. One creates platforms for the other. The terms have broad definitions within the literature, although important aspects that often is highlighted consists of social interaction, participation, variation and collaboration to create social sustainability. Temporary installments have become a more frequent used and appreciated phenomenon within urban development since one does not commit to long term solutions, and the process of building such places may be in collaboration with the citizens. The thesis is done partly on a case-study of Frihamnen, where temporary housing has a central place in the planning process. Frihamnen has other plans to build other temporary installments in the nearby area, such as Jubileumsparken. Many of the dimensions of social sustainability will need to be identified after the project, but it is possible to draw parallels already between the project and social sustainability. Examples of such is participation and a variation of functions. Temporary housing does not affect social sustainability much more than permanent buildings would do. However, they should be a part of an area that consists of temporary installments, and can in that way be a part of social sustainable urban development. The topic about temporary housing within social sustainability and planning is relative unexplored, which means that it is hard to make general conclusions.

Flertalet studier har visat att social hållbarhet inte har fått samma uppmärksamhet som ekologiskoch ekonomisk hållbarhet vilket bland annat kan bero på att begreppet inte har en klar definitionoch att många dimensioner inkluderas. Trots det står den sociala dimensionen högt upp påagendan i Sverige och samhällsplaneringen anses vara en utav de processer som kan bidra till ettmer hållbart samhälle. Det finns dock ett behov av att arbeta mer systematiskt för socialhållbarhet genom att använda olika metoder och verktyg i praktisk samhällsplanering. Syftet med studien är att undersöka utmaningar för social hållbarhet i stadsplanering samt vilkaverktyg som används för att bemöta utmaningarna. Vidare är syftet att undersöka och utvärderahur social hållbarhet hanteras i projektet Älvstaden i Göteborg, samt hur deras arbete kanförbättras. Metoderna som används i studien är kvalitativa – en litteraturstudie genomfördes föratt undersöka utmaningar och verktyg för social hållbarhet och semistrukturerade intervjuerutfördes med tjänstepersoner inom projektet Älvstaden för att undersöka deras arbete med socialhållbarhet. Resultatet från litteraturstudien visar att det finns flera komplexa utmaningar och hinder försocial hållbarhet i stadsplanering. Människans livskvalitet och behov bör vara utgångspunkten,det finns en brist på helhetssyn, systemtänk, samverkan och deltagande. Dessutom finns det enrumslig uppdelning i städerna och litteraturen ser även att sambandet mellan social och ekologiskhållbarhet inte hanteras tillräckligt. Vidare visar resultatet att de verktyg som används för socialhållbarhet i stadsplanering är sociala konsekvensanalyser, stadsrums-och stadslivsanalyser,checklistor och indikatorer, certifieringssystem, analys av ekosystemtjänster samtmedborgardeltagande. Utmaningarna för social hållbarhet är komplicerade och det somverktygen tillhandahåller täcker inte in alla aspekter. Det krävs troligtvis mer än specifikaverktyg och många frågor kan istället behöva hanteras på en politisk nivå. Verktyg kan dock varatill hjälp för att analysera, diskutera och synliggöra sociala frågor. Projektet Älvstaden i Göteborg är Nordens just nu största stadsutvecklingsprojekt och däranvänds bland annat ett verktyg för att mäta kvalitet och social hållbarhet genom mätbaraindikatorer. Indikatorerna är baserade på Vision Älvstaden och utgår från tre olika strategier.Intervjustudien visar att social hållbarhet definieras på lite olika sätt inom projektet och fleramenar att det är ett svårdefinierat begrepp. Intervjudeltagarna anser dock att det är ett viktigtbegrepp att arbeta med och att verktyg är nödvändiga. Det verktyg som används inom projektetanses vara bra då det visar en visuell bild av resultatet, men behöver utvecklas i vissa delar för atttäcka in fler aspekter. / Several studies have shown that social sustainability has not received the same attention asecological and economic sustainability, which may be due to the fact that the concept does nothave a clear definition and that many dimensions are included. Despite this, the social dimensionis high up on the agenda in Sweden and urban planning is considered one of the processes thatcan contribute to a more sustainable society. There is however a need to work moresystematically for social sustainability by using different methods and tools practically in urbanplanning. The purpose of the study is to investigate challenges for social sustainability in urban planningand which tools are used to address the challenges. Furthermore, the purpose is to investigate andevaluate how social sustainability is handled in the project Älvstaden in Gothenburg, and howtheir work can be improved. The methods used in the study are qualitative - a literature studywas conducted to investigate the challenges and tools for social sustainability and semistructuredinterviews were conducted with people within the project Älvstaden to investigatetheir work on social sustainability. The results of the literature study show that there are several complex challenges and obstaclesfor social sustainability in urban planning. The human quality of life and needs should be thestarting point, there is a lack of a holistic view, system thinking, collaborations and participation.In addition, there is a spatial division in the cities and the literature also shows that theconnection between social and ecological sustainability is not sufficiently addressed.Furthermore, the results show that the tools used for social sustainability in urban planning aresocial impact assessments, urban space analyses, checklists and indicators, certification systems,analysis of ecosystem services and civic participation. The challenges of social sustainability arecomplicated and what the tools provide does not cover all aspects. It is probably required morethan specific tools to meet the challenges and many issues may need to be handled at a politicallevel. However, tools can help to analyse, discuss and make social issues more visible. The project Älvstaden in Gothenburg is the Nordic region's largest urban development project atthe moment and there, among other things, a tool for measuring quality and social sustainabilitythrough measurable indicators are used. The indicators are based on a vision for the project withthree different strategies. The interview study shows that social sustainability is defined indifferent ways among the participants and several believe that it is a difficult concept. Theinterviewees mean, however, that it is an important concept to work with and that tools arenecessary. The tool used within the project is considered to be good as it shows a visual image ofthe results, but needs to be developed in certain parts to cover more aspects.

En av samhällets stora frågor är hur den ökade segregationen kan motverkas och förebyggas. Den förstärkta segregationen innebär ett utökat avstånd mellan individer, bostäder och samhällsservice som vidare leder till ökade ojämlikheter mellan individer, och kan ses som ett resultat av hur våra samhällen är gestaltade. Studien utgår från Motala kommun och syftar till att undersöka hur boendesegregation kommer till uttryck i nationella respektive kommunala strategier, samt vilka möjligheter och utmaningar som identifieras med aktuella insatser utifrån ett socialt hållbarhetsperspektiv. Detta görs med utgångspunkt från följande begrepp som alla är centrala för att en hållbar stadsutveckling ska uppnås: helhetssyn, samband, variation, identitet, inflytande. Med hjälp av dokumentanalyser och intervjuer framgår det att de kommunala strategierna i stor utsträckning speglar de nationella strategierna. Det framgår även att kommunen saknar ett helhetsperspektiv i sitt segregationsarbete och att en socialt hållbar stadsutveckling därmed blir svår att åstadkomma i flera avseenden. / One of society's biggest questions is how the growing segregation can be countered and prevented. The reinforced segregation implicates an increased distance between individuals, housing and community services which further reinforce inequalities between individuals and can be seen as a result of the way our societies are shaped. This study is based on the municipality of Moala and aims to investigate how residential segregation is expressed in both national and municipal strategies, as well as what opportunities and challenges that are identified with current efforts from a social sustainability perspective. This is done on the basis of the following concepts which are central to achieving a sustainable urban development: holistic view, connection, variation, influence, identity. By using document analysis and interviews it appears that the municipal strategies largely reflect the national approach. It also appears that the municipality lacks an overall perspective in their segregation work and that a socially sustainable urban development therefore is difficult to achieve in several respects.

Inom forskningen har social hållbarhet blivit allt mer uppmärksammat som en allt viktigare del för att skapa framtidens hållbara samhälle. Det finns en viss samsyn kring vad som behövs prioriteras för att främja social hållbarhet. Utan konkreta verktyg för att gå från ord till handling blir det dock svårt att nå en långsiktig omställning till en hållbar stadsutveckling. Denna studie syftar till att undersöka vilka verktyg som används för att integrera social hållbarhet i kommunal planering, samt att undersöka vilka hinder de tjänstepersoner som intervjuas i studien upplever vara kopplade till arbetet med social hållbar stadsutveckling. Undersökningen grundar sig i en kvalitativ metod i form av en jämförande fallstudie i fyra svenska kommuner. De kommuner som är undersökta är Upplands Väsby kommun, Haninge kommun, Huddinge kommun och Göteborgs Stad. Fallstudien bygger på semistrukturerade intervjuer med tjänstepersoner som arbetar med detaljplanering och strategisk planering på dessa kommuner. De teoretiska utgångspunkterna behandlar social hållbarhet som begrepp, vad det sociala hållbarhetskonceptet innehåller, social hållbarhet i planeringen samt vilken roll hållbarhetsverktyg har i planeringen. Resultatet visar att arbetet med social hållbarhet till viss del skiljer sig åt mellan kommunerna. De mest frekvent använda verktygen utgörs av olika typer av verktyg för medborgardialog, hållbarhetsbedömning för översiktsplanen (där social hållbarhet är inkluderat) och space syntax-analyser för att undersöka tillgänglighet. Resultatet från fallstudierna tyder på att verktygen främst används för att de passar den lokala kontexten och kommunernas sätt att arbeta. Verktygen används också för att de skapa en diskussion och en helhetssyn kring de sociala aspekterna. En del av verktygen var inte tillgängliga i den egna kommunen men kunde vid behov tillgängliggöras via privata aktörer. De olika intervjupersonerna hade olika uppfattning om användbarheten av verktyg för att integrera social hållbarhet. Resultatet från studien tyder även på att tjänstepersonerna upplever olika utmaningar relaterade till arbetet med social hållbarhet. Skillnader kan identifieras både mellan olika yrkesroller och kommuner. De mest betydande hinder som visat sig försvåra arbetet är bristande prioritering då andra frågor väger tyngre, otillräcklig samordning, bristande kunskap i kommunerna, avsaknad av riktlinjer på en högre strategisk nivå än den kommunala samt bristande uppföljning av åtgärder kopplade till sociala aspekter.

Social sustainability is high on the agenda both internationally and nationally, but even though the work has been going on for over 30 years, Sweden has long to go before becoming equal. There are currently gaps in the Swedish research of social sustainability within urban planning. The purpose of this study is to investigate the possibility of strengthening the work of integrating social sustainability aspects into municipal urban and spatial planning in Sweden. In order to examine what the work on social sustainability looks like in Sweden, the study is applied to Gävle municipality. The study was conducted through a literature study and an interview study. The literature study shows that although there is no unanimous definition of social sustainability, several authors have tried to define the concept. A summary is that social sustainability can be divided into: Justice, Social Capacity, Holistic View, Collaboration and Participation, Access and Accessibility, Mixing and Variation, Affinity and Identity, as well as Well-being and Safety. The results of the interview study show that Gävle municipality has no unified definition of social sustainability and that they do not have an established working method to improve social sustainability although the interviewees identify several measures they use. / Social hållbarhet står högt på agendan både internationellt och nationellt, men även om arbetet har pågått i över 30 år har Sverige långt kvar innan samhället blir rättvist. Det finns idag stora kunskapsluckor i den svenska forskningen om socialt hållbar samhällsutveckling. Syftet med denna studie är att undersöka möjligheten att stärka arbetet med att integrera aspekter av social hållbarhet i kommunal samhällsplanering och fysisk planering i Sverige. För att få kunskap om hur arbetet med social hållbarhet ser ut i Sverige utförs en studie på Gävle kommun. Studien utfördes genom en litteraturstudie och en intervjustudie. Resultatet från litteraturstudien visar att även om det inte finns någon enhällig definition av social hållbarhet har flera författare försökt definiera begreppet. En sammanfattad bild är att social hållbarhet kan delas in i: Rättvisa, Samhällskapacitet, Helhetssyn, Samverkan och delaktighet, Tillgång och tillgänglighet, Blandning och variation, Samhörighet och identitet samt Välmående och säkerhet. Resultatet från intervjustudien visar att Gävle kommun inte har någon enhällig definition av social hållbarhet. Kommunen har inte heller något utarbetat arbetssätt för att förbättra den sociala hållbarheten men intervjudeltagarna identifierar ett antal åtgärder de använder sig av för att förbättra den sociala hållbarheten.