No description available.

Denna studie utforskar hur vi kan förhålla oss till naturliga material och lokala resurser i samband med att färgtillverkning inkorporeras som en aktivitet i gymnasieskolans bildundervisning. Idag är inte färgtillverkning något som ofta görs i skolor, då mycket av det färgmaterial som används kommer färdigblandat i en tub eller kaka. Studien lyfter frågor som berör vilka möjligheter till lärande som skapas när färgtillverkning integreras i gymnasieskolans bildundervisning samt hur tillverkning av färg skulle kunna bidra till en djupare förståelse för måleri som både ett hantverk och en konstnärlig uttrycksform. Undersökningen lyfter även frågor om varför detta ämne är relevant idag, med en koppling till ett hållbarhetsperspektiv i färgtillverkningsprocesser i bildpedagogiska situationer.  Med hjälp av forskningsmetoden research-creation organiseras fyra forskningshändelser, vars syfte är att skapa en djupare förståelse för färgtillverkningsprocesser och öppna upp för hur detta skulle kunna inkorporeras i skolan.   Utöver denna uppsats har undersökningen resulterat i en visuell gestaltning i form av en film som visar en färgtillverkningsprocess som ställdes ut på Konstfacks vårutställning.  Teorier om att lära genom att göra, samt multimodal teori med hjälp av formuleringen resources and their affordances används för att skapa en tolkningsram för de olika forskningshändelserna.  Djupekologi används även som en filosofisk inriktning för att diskutera hur människan idag kan uppfattas som frånkopplad från naturen. Denna filosofiska inriktning vill lyfta hur en vändning till att utforska naturliga material och lokala resurser kan bidra till en djupare förståelse och uppskattning för den materiella världen i skapandeprocesser.

Syftet med studien är att öka kunskaper kring lärares tankar om hur utomhuspedagogik kan bidra till lågstadieelevers måluppfyllelse och lärande för socialt hållbar utveckling, samt kunskaper kring hur elever interagerar när lärare använder utomhuspedagogik. Syftet undersöks med hjälp av sex kvalitativa intervjuer av lärare som arbetar aktivt med utomhuspedagogik samt tre observationer av elevers interaktioner i lärarnas utomhusundervisning. Studiens resultat visar att lärarna eftersträvar att kombinera teoretiska och praktiska erfarenheter som de menar kan bidra till en ökad måluppfyllelse för eleverna. I resultatet framkommer det att lärarna anser att utomhuspedagogik kan vara en inkluderande arbetsmetod för elevers lärande när språket är begränsat, eftersom den autentiska lärmiljön tillåter eleverna, med hjälp av sina sinnen, att kommunicera genom sitt kroppsspråk. Observationerna av elevernas interaktioner i utomhusundervisning visar att de får träna sina sociala förmågor genom att samarbeta och kommunicera med hjälp av utomhuspedagogikens praktiska inslag. Lärarna beskriver att utomhuspedagogik tillåter elever att lära genom en friare undervisning i en social gemenskap, där aktiviteter som sker i grupp är kärnan i lärarnas undervisning mot socialt hållbar utveckling. En slutsats är att det är viktigt att lärare får utbildning och kompetensutveckling för att bedriva utomhuspedagogisk undervisning som kan bidra till elevers kunskapsutveckling mot en hållbar framtid. / The purpose of this study is to increase knowledge about teachers’ thoughts on how outdoor pedagogy can contribute to primary students’ goal achievementsand learning for social sustainable development, as well as knowledge about how students interact when teachers use outdoor pedagogy. The purpose has been achieved with the help of six qualitative interviews of teachers that actively work with outdoor pedagogy and three observations of students’ interactions in outdoor education. The results of the study show that the teachers aim to combine theoretical and practical experiences that they believe can contribute to an increased goal achievement for students. The results also show that the teachers believe that outdoor pedagogy can be an inclusive working method for students’ education when language skills are limited, as the authentic outdoor environment allowthem to communicate through gestures and visual communication. The outdoor observations of student’s interactions show that they can practice their social skills with the help of the practical elements of outdoor pedagogy through collaborations and communication. Finally, the study’s respondents describe that outdoor pedagogy allows students to learn through a social and unconfined teaching environment, where group work is the core of the teachers’ educational teachings towards social sustainable development. In conclusion, it is essential that teachers receive the education and skills needed to implement outdoor pedagogy that can contribute to students’ developmental knowledge towards a sustainable future.

I takt med att tekniken går framåt krävs det att företag håller sig ständigt uppdaterade genom att vidareutbilda sina medarbetare. Inom företagsutbildning finns behovet av att utveckla metoderna för lärande samt att hitta sätta att utbilda personalen mer effektivt. I tidigare forskning har det framkommit att frågebaserat lärande kan effektivisera utbildningen med 50 %. Den här studien vill undersöka en ny metod som kallas rent frågebaserat lärande, utvecklat av Bälter och Glassey. Rent frågebaserat lärande innebär att lära sig endast genom att svara på frågor och av återkopplingen som följer därefter. Studien som presenteras i detta examensarbete syftar till att utvärdera och undersöka beteendet och erfarenheterna hos deltagare på en kurs som är uppbyggd med metoden rent frågebaserat lärande. Ett existerande utbildningsmaterial om Scanias ledarskapsmodell har först omvandlats med hjälp av den givna metoden och sedan har en grupp medarbetare på Scania testat och utvärderat kursen. Genom enkäter med både kvalitativa och kvantitativa frågor har totalt 27 kursdeltagares upplevelse av sitt eget lärande analyserats med hjälp av tematisk analys och kursmaterialet har utvärderats. Detta har sedan jämförts med resultatet från 15 personer som gick den ursprungliga kursen med individuellt internetbaserat lärande. Det visar sig att gruppen som deltagit i den utvecklade kursen hade mer aktivt lärande jämfört med de som deltagit i den ursprungliga kursen. Kursdeltagarnas uppfattning av hur mycket de har lärt sig skiljer sig inte åt mellan grupperna. Tiden det tog att slutföra kursen har analyserats och av detta framkommer att kursen som är utvecklad med rent frågebaserat lärande kortar ner inlärningstiden med ca 33 %. / As technology advances, companies need to stay updated by continuously training their employees. Therefore, there is a need to make the learning material more efficient and in previous research, question-based learning has been shown to do just that by up to 50%. This study seeks to investigate a new method called pure question-based learning, developed by Bälter and Glassey. Pure question-based learning means learning only by answering questions and the feedback that follows. The study that is presented in this thesis aims to evaluate and investigate the behavior and experience of participants in a course that is structured with the method pure question-based learning. An existing training material on Scania's leadership model has first been transformed using the given method and then a group of employees at Scania has tested and evaluated the course. Through surveys with both qualitative and quantitative questions, 27 course participants' experience of their own learning has been analyzed with the help of thematic analysis and the course material has been evaluated. The result has since then been compared to the results of 15 participants in the original course with individual internet-based learning. It turns out that the group that participated in the developed course had more active learning compared to the group that participated in the original course. The course participants' perception of how much they learned does not differ between the groups. The time it took to complete the course has been analyzed and from this it appears that the course that is developed with pure question-based learning shortens the learning time by approximately 33 %.