This study examines the ratio between ability to learn and confidence in students in the online learning environment within two learning styles, Question-Based Learning (QBL) and Traditional Learning (TL), to be able to gain more insights of the phenomenon ‘Imposter Syndrome’. There isn't any previous research that analyzes the ability-confidence ratio for QBL or Traditional Learning in online learning environments so current insight of this is currently lacking. Also important to note that this study mainly only concerns itself with one of the Question-Based Learning strategies, namely that of repeated or regular self testing. In this study, both confidence and ability were measured across 4 subscales each in students at KTH in order to perform a correlation analysis between the subscales of the two learning styles. The aim is to gain insight into the relationship between confidence and abilities, which could be useful for teachers in assisting their students’ utilization of QBL and how it affects ‘imposter syndrome’. Data was gathered through a survey which was published on several forums for KTH students. The survey received 97 responses. The data was analyzed using Spearman’s rank correlation analysis, which revealed a significant correlation between the subscales within confidence and ability for TL and QBL. The results show that a student’s ability to learn is strongly associated with their confidence in more Traditional Learning settings than with the QBL approach of self-testing. / Denna studie undersöker förhållandet mellan förmåga at lära sig och förtroende hos elever i online-lärmiljön inom två inlärningsstilar, Question-Based Learning (QBL) och Traditional Learning (TL), för att kunna få fler insikter om fenomenet "Imposter Syndrome". Det finns ingen tidigare forskning som analyserar ability-confidence ration för QBL eller Traditional Learning i online-inlärningsmiljöer så aktuell insikt om detta saknas för närvarande. Det är också viktigt att notera att denna studie huvudsakligen bara handlar om ett av QBL lärandestrategierna, nämligen upprepade eller regelbundna självtestningar. I denna studie mättes både confidence och ability över 4 delskalor vardera hos studenter vid KTH för att kunna utföra en korrelationsanalys mellan delskalorna för de två inlärningsstilarna. Syftet är att få insikt i sambandet mellan självförtroende och förmågor, vilket kan vara användbart för lärare för att hjälpa sina elever att använda QBL och hur det påverkar "imposter syndrome". Data samlades in genom en undersökning som publicerades på flera forum för KTH-studenter. Enkäten fick 97 svar. Data analyserades med Spearmans rangkorrelationsanalys, som visade en signifikant korrelation mellan delskalorna inom förtroende och kunskap för Traditional Learning och QBL. Resultaten visar att en students förmåga att lära sig är starkt förknippad med deras förtroende för mer Traditional Learning än med QBL-metoden för självtestning.

An increasingly evident trend within higher education is the transition to online settings and the emergence of new online learning initiatives. This study evaluates an online learning environment which incorporates question-based learning.  Previous research has shown that question-based learning accelerates student learning. The aim of this study was to investigate the effect that question-based learning has on self-assessed student confidence in programming, but also on  the relation between their confidence and learning outcomes.  The latter can be used to measure consistency in self-assessments. Learning outcomes were estimated based on student quiz scores. A gender perspective was also included in the analysis of confidence and learning outcomes.  Data on confidence and quiz scores was gathered from 210 students in an introductory programming course between the years of 2018 and 2021. The first two course offerings were given before a question-based learning design was introduced and the following four included a question-based learning approach. This enabled a case-control study, comparing the two learning designs. To analyze the data set, two statistical analysis methods were conducted: multiple linear regression and  correlation analysis. The results suggested that the presence of question-based learning design increases correlation between quiz scores and confidence. This indicates that students are more consistent in their self-assessment of confidence with regards to their quiz scores when question-based learning is used. It was also shown that question-based learning design increased students’ confidence in programming. Another finding was that male students reported greater confidence than female students, but the correlation between quiz scores and confidence did not differ significantly between the genders. / En alltmer tydlig trend inom högre utbildning är dess  förflyttning till digitala rum samt uppkomsten av nya digitala  utbildningsinitiativ. Den här studien har genomförts på en  digital lärandemiljö som inkorporerar frågebaserat lärande.  Tidigare forskning har visat att frågebaserat lärande påskyndar  inlärning. Syftet med den här studien var att undersöka effekten  som frågebaserat lärande har på studenters självförtroende i  programmering, men också på relationen mellan deras  självförtroende och kunskapsnivå. Den senare kan ses som ett  mått på hur konsekventa de är i sina självskattningar.  Kunskapsnivå estimerades med utgångspunkt i studenters  quiz-resultat. Ett genusperspektiv inkluderades också i analysen  av självförtroende och kunskapsnivå.  Data gällande självförtroende och quiz-resultat samlades in från  210 studenter i en introduktionskurs i programmering mellan  åren 2018 och 2021. De två första kursomgångarna gavs innan  frågebaserat lärande var introducerat och de påföljande fyra  hade frågebaserat lärande implementerat. Detta möjliggjorde en  fall-kontrollstudie för jämförelse mellan de två typerna av  lärande. Datasetet analyserades med två statistiska analyser:  multipel linjär regression och korrelationsanalys. Resultatet  antyder att närvaro av frågebaserat lärande ökar korrelationen  mellan quiz-resultat och självförtroende. Detta indikerar att  studenterna är mer konsekventa i sina skattningar av  självförtroende med avseende på deras quiz-resultat när  frågebaserat lärande används. Det visades också att frågebaserat  lärande ökade studenternas självförtroende inom  programmering. Vidare rapporterade män högre självförtroende  än kvinnor, men korrelationen mellan quiz-resultat och  självförtroende skilde sig inte signifikant mellan könen.

I takt med att tekniken går framåt krävs det att företag håller sig ständigt uppdaterade genom att vidareutbilda sina medarbetare. Inom företagsutbildning finns behovet av att utveckla metoderna för lärande samt att hitta sätta att utbilda personalen mer effektivt. I tidigare forskning har det framkommit att frågebaserat lärande kan effektivisera utbildningen med 50 %. Den här studien vill undersöka en ny metod som kallas rent frågebaserat lärande, utvecklat av Bälter och Glassey. Rent frågebaserat lärande innebär att lära sig endast genom att svara på frågor och av återkopplingen som följer därefter. Studien som presenteras i detta examensarbete syftar till att utvärdera och undersöka beteendet och erfarenheterna hos deltagare på en kurs som är uppbyggd med metoden rent frågebaserat lärande. Ett existerande utbildningsmaterial om Scanias ledarskapsmodell har först omvandlats med hjälp av den givna metoden och sedan har en grupp medarbetare på Scania testat och utvärderat kursen. Genom enkäter med både kvalitativa och kvantitativa frågor har totalt 27 kursdeltagares upplevelse av sitt eget lärande analyserats med hjälp av tematisk analys och kursmaterialet har utvärderats. Detta har sedan jämförts med resultatet från 15 personer som gick den ursprungliga kursen med individuellt internetbaserat lärande. Det visar sig att gruppen som deltagit i den utvecklade kursen hade mer aktivt lärande jämfört med de som deltagit i den ursprungliga kursen. Kursdeltagarnas uppfattning av hur mycket de har lärt sig skiljer sig inte åt mellan grupperna. Tiden det tog att slutföra kursen har analyserats och av detta framkommer att kursen som är utvecklad med rent frågebaserat lärande kortar ner inlärningstiden med ca 33 %. / As technology advances, companies need to stay updated by continuously training their employees. Therefore, there is a need to make the learning material more efficient and in previous research, question-based learning has been shown to do just that by up to 50%. This study seeks to investigate a new method called pure question-based learning, developed by Bälter and Glassey. Pure question-based learning means learning only by answering questions and the feedback that follows. The study that is presented in this thesis aims to evaluate and investigate the behavior and experience of participants in a course that is structured with the method pure question-based learning. An existing training material on Scania's leadership model has first been transformed using the given method and then a group of employees at Scania has tested and evaluated the course. Through surveys with both qualitative and quantitative questions, 27 course participants' experience of their own learning has been analyzed with the help of thematic analysis and the course material has been evaluated. The result has since then been compared to the results of 15 participants in the original course with individual internet-based learning. It turns out that the group that participated in the developed course had more active learning compared to the group that participated in the original course. The course participants' perception of how much they learned does not differ between the groups. The time it took to complete the course has been analyzed and from this it appears that the course that is developed with pure question-based learning shortens the learning time by approximately 33 %.

Quality education is one of the United Nations Sustainable Development Goals. In pursuit of reaching this goal there are multiple available techniques today, where one of them is Artificial Intelligence, AI. How it can be used is not established but a potential area of use is explored in this thesis. It is investigated whether an AI, today available to the public, can be used to generate feedback for human produced multiple choice questions. It also reflects on to what extent the feedback produced is sufficient to be helpful to a student when learning. This area of study is of great importance due to feedback being a great contributor to learners' understanding. However, feedback needs to be available when a learner needs it, and it has to be specific for the learner. This is a big challenge and hard to achieve since feedback is hard to produce, and it is therefore of great importance to find a viable option. Multiple questions with feedback were provided and were sent into an AI with three different prompts, to produce new improved feedback. Ratings of the questions were also provided. The generated feedback was evaluated in two ways, it was rated according to criterias for good feedback and a survey was sent out. The survey gave outside opinions on what prompts were preferred and why. The results showed that feedback can be produced with the different prompts and that it was better and often preferred over the feedback created by humans. The feedback produced was mostly correct, but not always, making the AI not always trustworthy. The results also showed that the feedback produced was mostly considered sufficient. This shows that AI can be used to enhance learning. / Att kunna erbjuda utbildning av god kvalitet är ett av Förenta Nationernas Globala mål mot en hållbar framtid. I strävan för att uppnå detta mål har vi idag tillgång till flera nya tekniker, där en av de nyaste är artificiell intelligens, AI. Hur vi kan använda oss av AI för att uppnå målet är ännu inte fastställt, men ett alternativt användningsområde undersöks i detta arbete. Det kommer undersökas om en AI, som är tillgänglig för allmänheten idag, kan användas för att generera återkoppling till flervalsfrågor som är producerade av en människa. Arbetet reflekterar också över till vilken grad som den producerade återkopplingen är tillräckligt bra för att vara till hjälp vid en students inlärningsprocess. Det är av yttersta vikt att detta område fortsätter undersökas, då återkoppling är en bidragande faktor för studenters förståelse. Återkoppling måste finnas tillgängligt när studenterna behöver det. Detta är en utmaning eftersom bra återkoppling är svårt att producera, och det är därför av stor vikt att hitta ett hållbar alternativ. Flervalsfrågor med återkoppling tillhandahölls och skickades in till en AI med tre olika frågeformuleringar, med avsikt att producera ny förbättrad återkoppling. Värderingar av frågorna var också tillhandahållna. Den genererade återkopplingen utvärderades på två sätt, utefter kriterier för en bra återkoppling och med ett formulär. Formuläret gav utomstående åsikter om vilka återkopplingar som föredrogs och varför. Detta för att undersöka vilken inverkan frågeformuleringen hade på den genererade återkopplingen. Resultatet visade att återkoppling kan produceras med de olika frågeformuleringen och att återkopplingen var bättre och oftast föredragen framför återkopplingen skapad av människor. Återkopplingen var till mestadels korrekt, men inte alltid, vilket medför att AI:ns resultat inte alltid kan anses vara helt trovärdig. Resultatet visade också att den producerade återkopplingen vad tillräckligt bra för att kunna vara till hjälp för de svarande. En slutsats som kan dras är därför att AI kan användas för att förbättra inlärningen, även om det ännu finns förbättringspunkter.

In light of technological progress, companies, and public entities must remain aware of the significant opportunities presented by new technologies in terms of accelerating and optimizing knowledge acquisition. This research paper investigates the impact of pure question-based learning (pQBL) on academic performance in a primary school environment. The pQBL method involves learning only through interactive questions. Students receive formative feedback after each answer. The study aims to assess the effectiveness of pQBL in improving knowledge acquisition and retention among students and evaluate students' perceptions of the method. The study was conducted at Botlhale Cambridge International School in Gaborone, Botswana. The research employed a quasi-experimental design, with two classes receiving the pQBL treatment while a control group received traditional instruction. Pretests and posttests were administered to evaluate students' knowledge levels before and after the intervention, and the data were analyzed using the difference-in-difference (DiD) method and a regression model. The findings revealed that pQBL positively impacted academic performance in the subject of properties of substances in the two test group classes, resulting in improved knowledge retention compared to the control group. The results were statistically significant at a 10% level for both classes (P = 0.062 and 0.064, respectively). The survey conducted in the final stage of the study revealed that students responded favorably to the pQBL method. 73% of the students believed that the course helped them understand the course material, while approximately 50% found the course to be of moderate difficulty. Students appreciated the interactive nature of the course, finding it enjoyable and beneficial for those who required additional time to finish the course. However, some students pointed out that certain course parts could have been improved. The study results suggest that pQBL can be a promising strategy for enhancing academic performance and promoting active learning among primary school students in science classes. By capitalizing on the interactive nature of questions and providing timely feedback, pQBL can create an engaging and effective learning environment. However, more research needs to be conducted to assess the method's efficiency in different learning settings and subjects. / I takt med teknologiska framsteg behöver företag och offentliga aktörer vara medvetna om att nya teknologier ger stora möjligheter att förvärva kunskap snabbare och mer effektivt. Denna forskningsstudie undersöker effekterna av rent frågebaserat lärande (pQBL) på akademisk prestation i en grundskolemiljö. pQBL-metoden innebär inlärning endast genom interaktiva frågor. Eleverna får formativ återkoppling efter varje svar. Studien syftar till att bedöma effektiviteten av pQBL för att förbättra kunskapsförvärv bland elever, samt utvärdera elevernas uppfattning och åsikter om metoden. Studien genomfördes vid Botlhale Cambridge International School i Gaborone, Botswana. Forskningen använder en kvasi-experimentell design, där två klasser fick pQBL-behandlingen, medan en kontrollgrupp fick traditionell undervisning. För- och eftertester genomfördes för att utvärdera elevernas kunskapsnivåer före och efter ingripandet, och datan analyserades med hjälp av difference-in-difference-metoden (DiD) och en regressionsmodell. Resultaten visade att pQBL hade en positiv effekt på akademisk prestation i ämnet ämnets egenskaper i de två testgruppklasserna, vilket ledde till förbättrad kunskapsbehållning jämfört med kontrollgruppen. Resultaten var statistiskt signifikanta på en 10% nivå för båda klasserna (P = 0.062 och 0.064, respektive). Enkäten som genomfördes i den sista fasen av studien visade att studenterna reagerade positivt på pQBL-metoden. 73% av eleverna ansåg att kursen hjälpte dem att förstå kursmaterialet, medan cirka 50% av eleverna tyckte att kursen var av måttlig svårighet. Eleverna uppskattade kursens interaktiva natur och fann den rolig och givande för dem som behövde extra tid för att slutföra kursen. Dock påpekade vissa elever att vissa delar av kursen kunde ha förbättrats. Sammanfattningsvis antyder studieresultaten att pQBL kan vara en lovande strategi för att förbättra akademisk prestation och främja aktivt lärande bland grundskoleelever i naturvetenskapsklasser. Genom att dra nytta av frågornas interaktiva natur och ge tidig återkoppling kan pQBL skapa en engagerande och effektiv inlärningsmiljö. Mer forskning behöver dock genomföras för att bedöma metodens effektivitet i olika inlärningsmiljöer och ämnen.

Artificial Intelligence (AI) is a useful tool in education, with the potential to enhance teaching through the use of digital learning environments (DLEs) such as intelligent tutoring systems (ITSs). This thesis investigates the development and evaluation of an AI-assisted web-based platform for pure question-based learning (pQBL) in upper secondary school mathematics. The study aims to assess the prototype's effects compared to traditional classroom instruction and the quality of AI-generated multiple-choice questions (MCQs) using OpenAI’s GPT-4. To do this, the following research questions were formulated: (1) How can an AI-assisted platform for pQBL be designed and implemented? (2) To what extent do GPT-4 generated MCQs meet quality criteria? (3) How do learning outcomes compare between students using AI-assisted pQBL materials and those receiving traditional instruction? The study utilized principles of Question Construction and Prompt Engineering, ensuring AI-generated MCQs adhered to predefined quality standards. Human evaluation by a Teacher Quality Control panel refined and validated the generated MCQs. The effectiveness of the developed prototype was tested using a pretest/posttest design where score changes were analyzed using paired-samples t-tests. The findings indicate that generating high-quality MCQs remains a challenge. Human evaluation is essential to ensure educational efficacy, as only a fraction of the AI-generated MCQs met quality standards. User testing revealed comparable learning outcomes between the pQBL and control groups, with statistically significant results, though limitations in the pretest/posttest design may have influenced these findings. This research highlights the potential and limitations of AI in education, suggesting the need for further studies on AI-assisted tools, including exploring other language models and conducting longitudinal assessments to optimize learning outcomes. / AI utgör en viktig resurs inom utbildning och har potential att förbättra undervisningen genom digitala lärmiljöer (DLE), såsom intelligenta handledningssystem (ITS). Detta examensarbete undersöker utvecklingen och utvärderingen av en AI-stödd webbaserad plattform för rent frågebaserat lärande (pQBL) i matematik på gymnasiet. Studien syftar till att bedöma plattformens effektivitet jämfört med traditionell klassrumsundervisning och att utvärdera kvaliteten på flervalsfrågor som genereras av OpenAI:s GPT-4. För att uppnå detta formulerades följande forskningsfrågor: (1) Hur kan en AI-stödd plattform för pQBL designas och implementeras? (2) I vilken utsträckning uppfyller GPT-4- genererade flervalsfrågor fördefinierade kvalitetskriterier? (3) Hur skiljer sig inlärningsresultaten mellan elever som använder AI-stött pQBL-material och de som får traditionell klassrumsundervisning? Studien tillämpade principer för fråge- och promptkonstruktion för att säkerställa att de AI-genererade flervalsfrågorna följde fördefinierade kvalitetsstandarder. En panel av lärare genomförde mänsklig utvärdering för att förbättra och validera de genererade flervalsfrågorna. Effekten av den utvecklade prototypen testades genom en förtest/eftertest-design där poängförändringen analyserades genom parvisa t-tester. Resultaten indikerar att det finns utmaningar i att generera högkvalitativa flervalsfrågor. Mänsklig utvärdering är nödvändig för att säkerställa kvaliteten hos de AI-genererade flervalsfrågornas eftersom endast en mindre del av dem uppfyllde kvalitetskraven. Användartester visade jämförbara inlärningsresultat mellan pQBL-gruppen och kontrollgruppen med statistiskt signifikanta resultat även om begränsningar i förtest/eftertest-designen kan ha påverkat dessa resultat. Denna forskning belyser AI:s potential och begränsningar inom utbildning och föreslår behovet av ytterligare studier kring AI-drivna verktyg, inklusive undersökning av andra språkmodeller och genomförande av longitudinella studier för att optimera inlärningsresultaten.