Syftet med föreliggande studie är att analysera hur begreppet social hållbar stadsutveckling fylls med innehåll inom en lokal stadsplaneringskontext. I de södra delarna av Norrköping arbetar nu anställda vid kommunens stadsplaneringskontor med att skapa en ny stadsdel, som givits namnet Kneippen syd. Ambitionen är att skapa en socialt hållbar stadsdel. Empirisk data är hämtad genom sex kvalitativa intervjuer, observationer vid platsen för Kneippen syd, och efter deltagande vid fyra seminarier med stadsutveckling som övergripande tema. Resultaten från studien visar att återkommande teman vad gäller socialt hållbar stadsutveckling utgjordes av visionen om en blandad stad med stärkta samband inom staden. De bakomliggande motiven till dessa teman grundar sig i förståelsen av staden som segregerad. Modernistisk stadsplanering bestående av rumsligt separerade stadsdelar framställs som en orsak till varför staden är segregerad. I planerna för Kneippen syd betonas motsatsen till modernistisk stadsplanering som lösningen på problemet med den segregerade staden då blandning beträffande boendeformer, service och fritidsaktiviteter betonas. Skapandet av denna nya stadsdel framstod i hög utsträckning som grundad på definitioner och konstruerade bilder av hur staden bör vara. Detta föranleder ett behov av att reflektera över frågan varför specifika definitioner och bilder av staden väljs framför andra och vilka bilder som väljs bort i denna process. / The purpose of this study is to analyze how the term socially sustainable development is conceptualized within a local city planning context. In the southern parts of Norrköping employees within the municipality’s city planning office are working on the creation of a new neighborhood, given the name Kneippen syd. The aim is to create a socially sustainable neighborhood. The empirical data for this study is collected through six qualitative interviews, observations at the planned location for Kneippen syd and after attendance at four seminars with urban development as the main themes. The results of this study show that the reoccurring themes of socially sustainable development are consisting of visions of an urban mixture and improved connections within the city. The motives behind the themes have its foundation in the understanding of the city as segregated. Modernistic city planning consisting of spatially separated neighborhoods are understood as part of the cause to why segregation within the city is existing. In the plans of Kneippen syd the opposite characteristics of modernistic urban planning are found as the solution to the problems with the segregated city, were mixture in housing, services and recreation opportunities are emphasized. To a large extent the creation of this new urban area are based on definitions and constructed images of how the city should. This raises the need to reflect upon the question why certain definitions and images are chosen instead of others and what images of the city that are neglected in this process.

Majoriteten av världens befolkning bor i städer, och ännu fler kommer bo där i framtiden. Denna urbanisering ställer stora krav på stadsutvecklingen, samtidigt som vår tids utmaning handlar om att ställa om vårt samhälle till att bli mer hållbart. Det finns många idéer om hur stadsplaneringen ska skötas. En metod är att använda temporära bostäder, något som har gjorts vid Frihamnen i Göteborg. Detta ställer då frågan om liknande projekt är tillämpningsbara på större skala, samtidigt som det inte får hamna i konflikt med strävan efter hållbarhet? Socialt hållbar stadsutveckling och social hållbarhet går hand i hand. Det ena skapar plattformar för det andra. Termerna har breda definitioner inom litteraturen, dock framhålls ofta viktiga aspekter som social interaktion, delaktighet, variation, och samverkan för att skapa social hållbarhet. Temporära installationer har blivit ett alltmer vanligare och uppskattat fenomen inom stadsplanering eftersom man inte binder upp sig i långsiktiga lösningar, och framtagandet av sådana platser kan ske i samråd med invånarna. Rapporten är delvis gjord på en fallstudie av Frihamnen, där de temporära bostäderna har en central del i planeringsprocessen. Frihamnen har planer på att inrätta andra temporära områden som exempelvis Jubileumsparken intill. Många av dimensionerna av social hållbarhet kommer att behöva identifieras i efterhand, men det går att dra paralleller redan innan mellan projektet och social hållbarhet. Exempel på dessa är delaktighet och variation av funktioner. Temporära bostäder påverkar social hållbarhet i sig inte särskilt mycket mer än vad permanenta byggnader kan göra. Däremot bör de utgöra en del av ett temporärt område för att gynna en blandning av funktioner och verksamheter, och kan på så sätt vara en del av social hållbarstadsplanering. Ämnesområdet kring temporära bostäder i förhållande till social hållbarhet och planering är dock relativt outforskat, vilket gör att det är svårt att ställa generella slutsatser. / The majority of the world’s population live in the cities, and even more will live there in the future. This urbanization puts great demands on urban development, at the same time as our times great challenge will be to make our society sustainable. There are many ideas of how the urban development should be done. One method is to use temporary housing, something which has been done at Frihamnen in Gothenburg. This raises the question if similar projects are applicable on a bigger scale, whilst still not conflicting with our pursuit for sustainability? Social sustainable urban development and social sustainability walks hand in hand. One creates platforms for the other. The terms have broad definitions within the literature, although important aspects that often is highlighted consists of social interaction, participation, variation and collaboration to create social sustainability. Temporary installments have become a more frequent used and appreciated phenomenon within urban development since one does not commit to long term solutions, and the process of building such places may be in collaboration with the citizens. The thesis is done partly on a case-study of Frihamnen, where temporary housing has a central place in the planning process. Frihamnen has other plans to build other temporary installments in the nearby area, such as Jubileumsparken. Many of the dimensions of social sustainability will need to be identified after the project, but it is possible to draw parallels already between the project and social sustainability. Examples of such is participation and a variation of functions. Temporary housing does not affect social sustainability much more than permanent buildings would do. However, they should be a part of an area that consists of temporary installments, and can in that way be a part of social sustainable urban development. The topic about temporary housing within social sustainability and planning is relative unexplored, which means that it is hard to make general conclusions.

En av samhällets stora frågor är hur den ökade segregationen kan motverkas och förebyggas. Den förstärkta segregationen innebär ett utökat avstånd mellan individer, bostäder och samhällsservice som vidare leder till ökade ojämlikheter mellan individer, och kan ses som ett resultat av hur våra samhällen är gestaltade. Studien utgår från Motala kommun och syftar till att undersöka hur boendesegregation kommer till uttryck i nationella respektive kommunala strategier, samt vilka möjligheter och utmaningar som identifieras med aktuella insatser utifrån ett socialt hållbarhetsperspektiv. Detta görs med utgångspunkt från följande begrepp som alla är centrala för att en hållbar stadsutveckling ska uppnås: helhetssyn, samband, variation, identitet, inflytande. Med hjälp av dokumentanalyser och intervjuer framgår det att de kommunala strategierna i stor utsträckning speglar de nationella strategierna. Det framgår även att kommunen saknar ett helhetsperspektiv i sitt segregationsarbete och att en socialt hållbar stadsutveckling därmed blir svår att åstadkomma i flera avseenden. / One of society's biggest questions is how the growing segregation can be countered and prevented. The reinforced segregation implicates an increased distance between individuals, housing and community services which further reinforce inequalities between individuals and can be seen as a result of the way our societies are shaped. This study is based on the municipality of Moala and aims to investigate how residential segregation is expressed in both national and municipal strategies, as well as what opportunities and challenges that are identified with current efforts from a social sustainability perspective. This is done on the basis of the following concepts which are central to achieving a sustainable urban development: holistic view, connection, variation, influence, identity. By using document analysis and interviews it appears that the municipal strategies largely reflect the national approach. It also appears that the municipality lacks an overall perspective in their segregation work and that a socially sustainable urban development therefore is difficult to achieve in several respects.

Inom forskningen har social hållbarhet blivit allt mer uppmärksammat som en allt viktigare del för att skapa framtidens hållbara samhälle. Det finns en viss samsyn kring vad som behövs prioriteras för att främja social hållbarhet. Utan konkreta verktyg för att gå från ord till handling blir det dock svårt att nå en långsiktig omställning till en hållbar stadsutveckling. Denna studie syftar till att undersöka vilka verktyg som används för att integrera social hållbarhet i kommunal planering, samt att undersöka vilka hinder de tjänstepersoner som intervjuas i studien upplever vara kopplade till arbetet med social hållbar stadsutveckling. Undersökningen grundar sig i en kvalitativ metod i form av en jämförande fallstudie i fyra svenska kommuner. De kommuner som är undersökta är Upplands Väsby kommun, Haninge kommun, Huddinge kommun och Göteborgs Stad. Fallstudien bygger på semistrukturerade intervjuer med tjänstepersoner som arbetar med detaljplanering och strategisk planering på dessa kommuner. De teoretiska utgångspunkterna behandlar social hållbarhet som begrepp, vad det sociala hållbarhetskonceptet innehåller, social hållbarhet i planeringen samt vilken roll hållbarhetsverktyg har i planeringen. Resultatet visar att arbetet med social hållbarhet till viss del skiljer sig åt mellan kommunerna. De mest frekvent använda verktygen utgörs av olika typer av verktyg för medborgardialog, hållbarhetsbedömning för översiktsplanen (där social hållbarhet är inkluderat) och space syntax-analyser för att undersöka tillgänglighet. Resultatet från fallstudierna tyder på att verktygen främst används för att de passar den lokala kontexten och kommunernas sätt att arbeta. Verktygen används också för att de skapa en diskussion och en helhetssyn kring de sociala aspekterna. En del av verktygen var inte tillgängliga i den egna kommunen men kunde vid behov tillgängliggöras via privata aktörer. De olika intervjupersonerna hade olika uppfattning om användbarheten av verktyg för att integrera social hållbarhet. Resultatet från studien tyder även på att tjänstepersonerna upplever olika utmaningar relaterade till arbetet med social hållbarhet. Skillnader kan identifieras både mellan olika yrkesroller och kommuner. De mest betydande hinder som visat sig försvåra arbetet är bristande prioritering då andra frågor väger tyngre, otillräcklig samordning, bristande kunskap i kommunerna, avsaknad av riktlinjer på en högre strategisk nivå än den kommunala samt bristande uppföljning av åtgärder kopplade till sociala aspekter.

Hållbar stadsbyggnad är ett ideal som syftar på att ta hänsyn till ekologiska och sociala såväl som ekonomiska aspekter så att utveckling av dagens samhälle inte skall inkräkta framtida generationers rätt till ett gott liv. Rent praktiskt måste stadsplanerare formulera om idealet till konkreta mål och åtgärder anpassade till lokala förutsättningar och tillgängliga medel. I Stockholm pågår två stadsbyggnadsprojekt med höga hållbarhetsambitioner; Norra Djurgårdsstaden (NDS) och Stora Sköndal (SSK), båda har som en del av hållbarhetsarbetet antagit s.k. hållbarhetsmål och krav kopplade till olika styrdokument och processer för att uppnå dessa ambitioner. Målet för arbetet var att genom att kvantitativt och kvalitativt jämföra projektens egna mål, krav och även andra relaterade aspekter av hållbarhetsarbetet samt tillgängliga resultat avgöra vad som är jämförbart, vilket projekt som har högst ambitioner ochprestera bäst samt finna punkter där projekten eventuellt kan förbättras. Noterbara slutsatser är att projektens ekologiska mål överlag liknar varandra och är kvantitativt jämförbara, medans de sociala målen inte är det dels som en följd av skiljda koncept för social hållbarhet och dels på grund av olika organisationer och processer. Förslagen på förbättringar gäller dels specifika höjningar av enskilda mål/krav och mer generella råd att öka antalet standardiserade och mätbara mål och krav. Trots att NDS har något högre ambitioner tyder jämförelsen av de tillgängliga sammanställda resultaten på att Stora Sköndal verkar prestera bättre än Norra Djurgårdsstaden för vissa särskilda målområden som energianvändning och grönytor / Sustainable city planning is an ideal aiming at consideration to ecological and social as well as economic aspects so that development of today’s society won’t interfere with future generations’right to a decent life. In practical terms city planners have to reformulate the ideal to concrete targets and actions adapted to local conditions and available means. In Stockholm there are two ongoing city development projects with high sustainability ambitions; Stockholm Royal Seaport (Norra Djurgårdsstaden, NDS) and Stora Sköndal (SSK), both have as part of the sustainability work adopted so called sustainability goals and requirements tied to governing documents and processes to achieve these ambitions. The goal for this examination paper was to quantitatively and qualitatively compare the projects own goals, requirements and some other aspects of the sustainability efforts alongside with available results to ascertain what comparable elements there are, what project seems to have the higher ambitions and perform the best, and find aspects where the projects may improve. Notable conclusions are that the projects’ ecological goals overall are similar and comparable, while the social one’s aren’t as a consequence of both differing concepts of social sustainability and different organizations and processes. The improvement proposals address raising specific goals/targets as well as more general advice to expand the number standardized and measureable goals and requirements. Despite NDS having somewhat higher ambitions the first comparison of available results suggest that SSK manage to accomplish better results than NDS in key areas such as energy use and green spaces.