Tidens största utmaning idag är klimatförändringen och dess negativa effekter. En grund till många fall av att politisk instabilitet, hälsorisker och ojämlikheter i mänskliga rättigheter är ohållbara konsumtions- och produktionsmönster som leder till miljöförstöring och sociala orättvisor. Tillväxtverket (2020) utförde en undersökning som har påvisat att närmare hälften av de svenska näringsliv arbetar med ett hållbart arbete. Men å andra sidan är det viktigt att iaktta att arbetet mot hållbar utveckling har utvidgat sig och blivit allt mer komplicerad att uppfylla de senaste decennierna.  Syftet med denna studie har varit att undersöka hur de mindre företagen värdesätter FN:s globala hållbarhetsmål 12.4 i två olika branscher, samt hur de aktivt arbetar med att förbättra det. Syftet har uppfyllts genom att författarna genomfört intervjuer med två mindre fallföretag, det ena är Gästrike Ekogas och det andra är St:Eriks. Författarna har därmed genomfört en litteraturstudie i områden som anses relevanta. Studien identifierade två nyckelfaktorer, den första nyckelfaktorer är att Gästrike Ekogas inte arbetar utifrån den globala målen och har därför inte värderingar. För att förbättra arbetet inom hållbarhet har det även påvisats att verksamheten saknar resurser. Den andra nyckelfaktorer som författarna identifierat, är att St:Eriks vision är att de ska vara det självklara valet för hållbar samhällsbyggnad, vilket visar att de har en seriös värdering för hållbarhet. De tar också miljön som ett nyckelområde och har arbetar hårt med det. Eftersom företaget överväger utsläpp av kemiska ämnen och dess konsekvenser arbetar St:Eriks också ständigt för att minska dessa utsläpp med hjälp av sina interna resurser och tredje part. Det har även påvisats för att verksamheten i fråga skall ha en kapabilitet att kombinera ny teknik, förändringar till praxis, med nya affärsmodeller. För att verksamheter lyckligtvis skall anta och implementera en hållbar konsumtion och produktion handlar det i princip om att kräva förändring i organisationens vision och utbildningar. Med tanke på att St:Eriks produkter har en lång livslängd så var det väldigt viktigt för dem att förhålla sig till FN:s 12e globala mål då den innefattar produktion och konsumtion. / The biggest challenge of the time today is climate change and its negative effects. One reason for many cases of political inequality, health risks and human rights inequalities is consumption and production patterns that lead to environmental degradation and injustice. Statistics from the Swedish Agency for Growth (2020) have shown that almost half of Swedish industry works with sustainable work. On the other hand, however, it is important to observe that the work towards sustainable development has expanded and become increasingly complicated to meet the latest conditions.  The purpose of this study is to investigate how highly the smaller companies value the UN's Global Sustainability Goals 12.4 in two different industries, and how they actively work to improve that work. The purpose has been fulfilled by the authors conducting interviews with two case companies, thus the authors have conducted a literature study in areas considered relevant. The study identified two key factors, the first key factor being that Gästrike Ekogas does not work on the basis of the global goals and therefore does not have values. In order to improve the work in sustainability, it has also been demonstrated that the business lacks resources. The other key factor identified by the authors is that St:Erik's vision is that they should be the obvious choice in sustainable community building, which indicates a lot that they have a serious value about sustainability. They also have the environment as a focus area, and which they work with constantly. As the business takes into account the chemical emissions and its consequences, and that St:Eriks also works constantly to reduce these emissions with the help of resources that exist within the business and with the help of third parties.  It has also been demonstrated that the activities in question should have the capability to combine new technologies, changes to practices, with new business models. In order for businesses to fortunately adopt and implement sustainable consumption and production, it is basically about demanding change in the organization's vision and education. Since St:Erik's products have a long lifespan, it was very important for them to relate to the UN's 12th global goals as it includes production and consumption.

Fler och fler flyttar in till städerna, och medan städerna växer behöver de även utvecklas hållbart. De tre perspektiven; ekologiskt, ekonomiskt och social måste balanseras. Parallellt med urbaniseringstrenden förekommer också en trend av att få in naturen och grönområden i staden. I den här studien undersöks det hur hållbar planering uttrycks och praktiseras i en svensk stadsdelsplaneringsprocess. Det har gjorts genom granskning av plandokument och interjuver med planerare i ett projekt i Hudiksvall, där den nya stadsdel Kattvikskajen planeras. Där ligger stort fokus på offentliga rum och de utformas främst utifrån ett socialt perspektiv, men också utifrån det ekologiska perspektivet. Agenda 2030, de globala hållbarhetsmålen, är ett verktyg som tagits fram för att underlätta genomförandet hållbar utveckling, dock är de målen inget som diskuterats eller hänvisats till i det här projektet. Men det har inte funnits några större konflikter mellan det ekologiska, ekonomiska och sociala och det har gjorts val gjorts som i efterhand går att koppla till de olika målen på ett eller annat sätt.

Syftet med denna studie är att förklara på vilket sätt och i vilken utsträckning småföretag arbetar med hållbarhet. Studien syftar även till att förklara hur hållbarhetsmål i småföretag relaterar till hur de faktiskt arbetar med hållbarhet. Genom att uppnå syftet bidrar studien med en förklaring av relationen mellan hållbarhetsmål och hållbarhetsbeteende och hur småföretag därigenom kan stärka sin konkurrenskraft. Utöver detta identifierar studien även om särkoppling finns. För att uppnå syftet och besvara forskningsfrågorna undersöks småföretag verksamma i Sverige. Studiens teoretiska referensram är framtagen från tidigare forskning och teorier och användes som stöd till förståelse av empirin och även till framtagandet av hypoteser. I den teoretiska referensramen identifierades tre hållbarhetsaktiviteter, som drivs av mål för att uppnå högre hållbarhetsprestation. Dessa hållbarhetsaktiviteter är verksamhetsstyrning, utveckling och lärande samt kommunikation. Studien undersöker hållbarhetsaktiviteterna i småföretag och utgår från småföretagarnas perspektiv. En kvantitativ metod användes, där den empiriska datan samlades in genom en enkätundersökning. Datan analyserades sedan med hjälp av en korrelationsanalys och en faktoranalys, vilka bidrog till att studiens hypoteser kunde bekräftas. Resultatet visade att relationen mellan hållbarhetsmål, hållbarhetsaktiviteter och hållbarhetsprestation var positiv. Resultatet visade även att det fanns en hög grad av särkoppling mellan hållbarhetsmål och hållbarhetsaktiviteter i småföretag. Vidare framgick det att småföretagen arbetade mer med hållbarhet än vad de uttrycker i målen. Av resultatet kunde det även utläsas att småföretag behövde förbättras inom kategorierna; hållbarhetsaktiviteter för utveckling och lärande och hållbarhetsaktiviteter för kommunikation. Slutligen genererar studien även praktiska implikationer för hur småföretag systematiskt kan gå tillväga för att ställa om till en mer hållbar verksamhet. Förhoppningen med examensarbetet är att fler studier ska genomföras på småföretag, vilket kan underlätta omställningen mot hållbarhet för dessa.

Purpose: This study aimed at conducting a case study to compare the differences in reinforcement quantity, sustainability goals, and emissions in a concrete slab between fiberglass reinforcement and steel reinforcement. Method:  To calculate and study the amount of reinforcement and emission values for the different materials, a case study was made on a concrete slab for an industrial single-story building with presented dimensions from the structural engineering company Bjerking AB. Data collection consists of interviews with distributors and employees of the construction department at Bjerking and a literature study. The calculations for minimum reinforcement are valid for both steel and fiberglass reinforcement according to Eurokod 2 and DIBt. Results: Several different factors were taken into consideration including change of parameter values for the separate calculations of steel rebars and fiber glass rebars. The required amount of concrete and emission values for both reinforcement materials of each case was based on calculated minimum reinforcement and on data from climate database of Boverket. The results vary between the different materials depending on the calculated amount of reinforcement which is determined by choice of tensile strength and elastic modulus. Conclusions: A larger amount is needed when reinforcing a concrete slab with fiberglass reinforcement than steel due to higher strain values. The amount of concrete with fiberglass reinforcement is almost equal to steel reinforcement. In relation to the sustainability goals the positive effect of fiberglass reinforcement lie in the difference in emission during production, which is lower than steel.      Keywords: GFRP, FRP, reinforcement, steel reinforcement, sustainability goals, Eurocode 2, CO2e.

I september 2015 slöt världens ledare upp bakom ett ramverk och 17 globala mål för hållbar utveckling – FNs Agenda 2030 (A/RES/70/1, 2015) – med tillhörande finans- och klimatagenda.  Detta examensarbete undersöker hur Regeringskansliet arbetar för att implementera de nya globala målen för hållbarhet. Syftet med studien är i förlängningen att vara en hjälp i det fortsatta arbetet inom Regeringskansliet då potentiella barriärer i implementeringsmodellen identifieras och alternativa arbetssätt kan föreslås. Studien kan bidra till forskningen kring hållbarhetspolicys då den kombinerar implementeringsteori och ecological governance på ett sätt som efterfrågas i ecological governanceforskningen. Genom en kvalitativ studie undersöktes Regeringskansliets processer för implementering av Agenda 2030. Det framkom att Regeringskansliet till viss del har ändrat det traditionella sättet att genomföra implementering genom att låta finansdepartementet ha ett ansvar. Dock finns fortfarande en rad barriärer som, om de åtgärdades, skulle kunna förbättra implementering av Agenda 2030 och således vara fördelaktigt för att uppnå de globala målen och minska samhällets negativa miljöpåverkan. / In September 2015 world leaders agreed upon a framework and 17 global sustainable development goals – the UN’s 2030 Agenda  (A / RES / 70/1, 2015) – with its associated financial- and climate agenda. This thesis examines how the Government Offices of Sweden implements the new global goals for sustainability. The purpose of the study is ultimately to be a help in future implementation as potential barriers are identified and alternative approaches can be suggested. The study may contribute to the research on sustainability policies, as it combines theories of implementation and ecological governance in a way that is suggested in ecological governance. Through this qualitative study the Government Office’s process for the implementation of Agenda 2030 was examined. It emerges that the Government Offices, to some extent, has changed the traditional way of implementation by assigning the Treasury Department responsibility. However, there are still a number of barriers that, if they were addressed, could improve the implementation of Agenda 2030 and thus be beneficial for achieving the global targets and reducing society's negative environmental impact.

Climate change and its impacts are currently affecting countries all around the world. Sweden is facing an increased risk of landslides, floods and a rising sea level that will cause major damage to infrastructure in the future. Sustainable Development Goal number 13 aims to mitigate these risks and others by strengthening different climate adaptation systems and reducing human impact on the environment. The overall purpose of this study was to investigate Sweden’s commitment to goal 13 and review the progress so far. In addition, it aimed to identify what national climate initiatives are in place and how integrated the goal is at the local level. Through official documents from the Swedish government and the United Nations, scientific research articles, and interviews with involved actors at the local level, a detailed overview of Sweden’s work on sustainable development goal 13 was produced. The research showed that Agenda 2030 and Sustainable Development Goal 13 are well integrated in the different levels of governance, and recent initiatives are leading Sweden in the right direction to reaching the different targets set by the goal. However, certain areas within Sweden’s climate work seem to still lack proper guidance and will require changes in the near future if more progress is to be made. Consumption-based emissions produced outside of Sweden’s borders remain high, a specific national climate scenario has not been elaborated and municipalities sometimes appear to lack the necessary resources and support to effectively plan for climate change. In addition, it became apparent that the sub targets for goal number 13 in some cases did not have clear indicators. This ultimately limited to what extent Sweden’s progress could be identified and measured with respect to these targets. / Klimatförändringen påverkar för närvarande länder runt om hela världen. Sverige står inför en ökad risk för jordskred, översvämningar och en stigande havsnivå som kommer att orsaka stora skador på infrastrukturen i framtiden. Mål 13 för hållbar utveckling siktar på att mildra konsekvenserna genom att stärka olika klimatanpassningssystem och minska människors påverkan på miljön. Det övergripande syftet med denna studie var att undersöka Sveriges engagemang för mål 13 och framstegen hittills. Dessutom skulle studien identifiera vilka nationella klimatinitiativ som fanns och hur integrerat mål 13 var på lokal nivå. Genom officiella dokument från den svenska regeringen och FN, vetenskapliga forskningsartiklar, och intervjuer med involverade aktörer på lokal nivå, producerades en detaljerad översikt av Sveriges arbete med hållbarhetsmål 13. Forskningen visade att Agenda 2030 och mål 13 är väl integrerade i de olika nivåerna. Med de initiativ som nyligen genomförts verkar Sverige vara på väg i rätt riktning för att uppnå de olika delmålen under hållbarhetsmål 13. Vissa områden inom Sveriges klimatarbete förefaller dock fortfarande sakna lämplig vägledning och kan komma att kräva förändringar inom en snar framtid om mer framsteg ska kunna uppnås. Konsumtionsbaserade utsläpp producerade utanför Sveriges gränser är fortfarande höga, ett specifikt nationellt klimatscenario har inte utarbetats och kommuner anser sig ibland sakna nödvändiga resurser och stöd för att effektivt planera för klimatförändringar. Dessutom försvårades arbetet på lokal nivå av att delmålen för mål nummer 13 i vissa fall inte hade tydliga indikatorer. Detta begränsade i slutändan i vilken utsträckning Sveriges framsteg kunde identifieras och mätas med avseende på dessa mål.

Abstract This study aims to carefully and thoroughly examine how private housing companies in Malmö consciously work towards promoting sustainability within areas facing socio-economic challenges. To gain an in-depth understanding of this subject, a qualitative research methodology was used, collecting empirical data through interviews with representatives from four prominent private property companies in the region. The study was analyzed and evaluated using a theoretical framework thoughtfully designed to encompass the comprehensive aspects of sustainability: social, environmental, and economic. This provided an opportunity to study how these companies actively contribute to and promote sustainability within these specific domains.   The results of the investigation reveal a clear and significant insight - private housing companies in Malmö prioritize ensuring economic sustainability as their primary objective, primarily seeking to maximize returns on their investments. It is evident that the economic dimension dominates the decision-making process and guides the investment strategies of these companies. Social and environmental sustainability receive less attention and are not given the same priority as economic profit. This challenges the overarching goal set forth in Agenda 2030 to provide affordable housing for all, where social and environmental considerations are fundamental components.

The Fourth Industrial Revolution, known as Industry 4.0, has ushered in a new era of technological advancement and disruption across Manufacturing Industries. As organizations embrace digital technologies, artificial intelligence, and automation, the workforce faces profound changes in job roles, skill requirements, and training needs. Several challenges are faced by industries during this Industrial transformation. This research begins by focusing on Industry 4.0 and Industry 5.0, understanding there evolving concept. Through comprehensive literature review, the challenges and practices faced during this Industrial transformation and SDGs are discussed. Following the literature review, survey and interview questions were drafted trying to dug deeper into aspects that the literature could not fully capture. Furthermore, the relation between this Industrial Transformation and SDGs were established. This research contributes to a deeper understanding of the dynamic relationship between technology, the workforce, and sustainable development. This thesis report serves as a valuable resource for policymakers, business leaders, educators, and researchers seeking to navigate the transformative landscape of Industrial Transformation and its implications for a rapidly evolving workforce and sustainabledevelopment. / Den fjärde industriella revolutionen, känd som industry 4.0, har introducerat en ny era av teknologisk framsteg och förändringar inom tillverkningsindustrin. När organisationer omfamnar digitala teknologier, artificiell intelligens och automation står arbetskraften inför djupgående förändringar i arbetsroller, kompetenskrav och utbildningsbehov. Under denna industriella omvandling möter företag flera utmaningar. Denna forskning börjar med att fokusera på industry 4.0 och industry 5.0 och förstå deras utvecklande koncept. Genom en omfattande litteraturgenomgång diskuteras de utmaningar och metoder som möter denna industriella omvandling samt deras koppling till hållbarhetsmålen (sdgs).Efter litteraturgenomgången utformades enkät- och intervjuförfrågningar för att fördjupa förståelsen för aspekter som litteraturen inte kunde fånga helt. Vidare etablerades sambandet mellan denna industriella transformation och hållbarhetsmålen. Denna forskning bidrar till en djupare förståelse av den dynamiska relationen mellan teknologi, arbetskraften och hållbar utveckling.Denna avhandling tjänar som en värdefull resurs för beslutsfattare, företagsledare, utbildare och forskare som söker navigera i det föränderliga landskapet av industriell transformation och dess konsekvenser för en snabbt utvecklande arbetskraft och hållbar utveckling.

In 2015 the United Nations adopted an action plan named Agenda 2030. The plan contains 17 global sustainable development goals and 169 sub-goals; all of which are aimed towards creating a sustainable future within the spheres of the three cornerstones of sustainability; social, environmental, and economical by the year of 2030.  The aim of this paper is to examine the prerequisites for the Chilean government in implementing the UN's goal number five: reach gender equality. What are their ambitions? What are the biggest challenges? Which strategy does the government have to manage the challenges of the implementation process? The analysis has been conducted through a qualitative field study based on various documents, and is complemented by experts' interviews.   The method used is theory consuming and relies on Lennart Lundquist's implementation theory 'Understand, can and will' (1992).  Lundquist believes that the will is the most important factor for implementing a policy. The Chilean government shows both an understanding of what is needed and the resources that are needed.  The question is, do they possess the will it takes to overcome the obstacles they face?

Purpose: The purpose of our study is to understand how companies communicate sustainability internally. Furthermore, the study also aims to contribute with increased knowledge of employees’ insight into corporate sustainability reporting. Research questions: ❖How is sustainability communicated internally?❖To what extent are employees aware of corporate sustainability work? Method: In order to achieve the purpose and answer the study's questions, we have chosen to carry out a case study with two types of data collection. The empirical material for the study has been collected using both qualitative and quantitative methods. The qualitative material comes from structured interviews with the sustainability managerand three employees, while the quantitative data is based on a collection of 219 questionnaires that have been answered by employees at Spendrups. Conclusion: The study's results have shown that communication of sustainability work can take place in different ways and that different departments may prefer to absorb information by different sources of information. Knowledge of the sustainability work has been influenced by the employees' attitude towards sustainability. In addition, there are patterns that different departments have relatively more knowledge of sustainability issues related to their daily routines and tasks. / Syfte: Syftet med vår studie är att förstå hur företag kommunicerar hållbarhet internt. Vidare syftar studien även till att bidra med ökad kunskap om medarbetaresinsikt i företags hållbarhetsredovisning. Forskningsfrågor: ❖Hur kommuniceras hållbarhet internt?❖I vilken utsträckning är medarbeterna medvetna om företags hållbarhetsarbete? Metod: För att uppnå syftet och svara på studiens frågeställningar har vi valt att utföra en fallstudie med två typer av datainsamlingar. Det empiriska materialet för studien har samlats in med hjälp av både kvalitativ och kvantitativ metod. Det kvalitativa materialet kommer från strukturerade intervjuer med en hållbarhetsansvarig och tre medarbetare, medan det kvantitativa underlaget i studien bygger på en insamling av 219 enkäter som har besvarats av medarbetare på Spendrups. Slutsatser: Studiens resultat visar att kommunikationen av hållbarhetsarbetet kan ske på olika sätt samt att olika avdelningar kan preferera att ta till sig informationen via olika informationskällor. Kännedom om hållbarhetsarbetet har påverkats av medarbetarnas attityder gentemot hållbarhet. Dessutom finns det mönster om att olika avdelningar har relativt mer kännedom om hållbarhetsfrågor som rör deras dagliga rutiner och arbetsuppgifter.