Hållbar stadsbyggnad är ett ideal som syftar på att ta hänsyn till ekologiska och sociala såväl som ekonomiska aspekter så att utveckling av dagens samhälle inte skall inkräkta framtida generationers rätt till ett gott liv. Rent praktiskt måste stadsplanerare formulera om idealet till konkreta mål och åtgärder anpassade till lokala förutsättningar och tillgängliga medel. I Stockholm pågår två stadsbyggnadsprojekt med höga hållbarhetsambitioner; Norra Djurgårdsstaden (NDS) och Stora Sköndal (SSK), båda har som en del av hållbarhetsarbetet antagit s.k. hållbarhetsmål och krav kopplade till olika styrdokument och processer för att uppnå dessa ambitioner. Målet för arbetet var att genom att kvantitativt och kvalitativt jämföra projektens egna mål, krav och även andra relaterade aspekter av hållbarhetsarbetet samt tillgängliga resultat avgöra vad som är jämförbart, vilket projekt som har högst ambitioner ochprestera bäst samt finna punkter där projekten eventuellt kan förbättras. Noterbara slutsatser är att projektens ekologiska mål överlag liknar varandra och är kvantitativt jämförbara, medans de sociala målen inte är det dels som en följd av skiljda koncept för social hållbarhet och dels på grund av olika organisationer och processer. Förslagen på förbättringar gäller dels specifika höjningar av enskilda mål/krav och mer generella råd att öka antalet standardiserade och mätbara mål och krav. Trots att NDS har något högre ambitioner tyder jämförelsen av de tillgängliga sammanställda resultaten på att Stora Sköndal verkar prestera bättre än Norra Djurgårdsstaden för vissa särskilda målområden som energianvändning och grönytor / Sustainable city planning is an ideal aiming at consideration to ecological and social as well as economic aspects so that development of today’s society won’t interfere with future generations’right to a decent life. In practical terms city planners have to reformulate the ideal to concrete targets and actions adapted to local conditions and available means. In Stockholm there are two ongoing city development projects with high sustainability ambitions; Stockholm Royal Seaport (Norra Djurgårdsstaden, NDS) and Stora Sköndal (SSK), both have as part of the sustainability work adopted so called sustainability goals and requirements tied to governing documents and processes to achieve these ambitions. The goal for this examination paper was to quantitatively and qualitatively compare the projects own goals, requirements and some other aspects of the sustainability efforts alongside with available results to ascertain what comparable elements there are, what project seems to have the higher ambitions and perform the best, and find aspects where the projects may improve. Notable conclusions are that the projects’ ecological goals overall are similar and comparable, while the social one’s aren’t as a consequence of both differing concepts of social sustainability and different organizations and processes. The improvement proposals address raising specific goals/targets as well as more general advice to expand the number standardized and measureable goals and requirements. Despite NDS having somewhat higher ambitions the first comparison of available results suggest that SSK manage to accomplish better results than NDS in key areas such as energy use and green spaces.

This study examines how complex issues can be appropriately communicated to children aged 3-6 years through the empirical research of five illustrators. Based on the empirical findings, three proposals for spreads that convey complex issues in the form of the global sustainability goals in Agenda 2030 are created. The study also investigates which creative design process is most suitable to apply in the design. This is examined by comparing two predetermined models that frame the design process in relation to the illustrators' experiences and approaches. Based on the findings, an appropriate approach is applied to the study. The study concluded that framing the creative design process within predetermined frameworks does not appear to be beneficial. All illustrators use individual approaches tailored to personal preferences and past experiences. Regarding the communication of complex issues to children, all illustrators agreed that these are topics that can and should be communicated to children. An appropriate approach in communication was to achieve a balance between the simple and the complex. It also proved important to prioritize children's positive reading experiences and to ensure that the communication is characterized by hope for the future. Based on these results, the study has created its own proposals for materials that communicate the global sustainability goals in Agenda 2030.

The rapid urbanization of populations from rural areas to cities calls for more sustainable focused urban planning to combat the negative effects of urban sprawl. The United Nations’ Agenda 2030 includes the 17 Sustainable Development Goals (SDGs) and 169 targets that aim to unite both developed and developing countries in transforming humanity and the planet for a more sustainable future. One of these goals is SDG 11, making cities and human settlements inclusive, safe, resilient and sustainable. A large part in achieving the targets of SDG 11 is measuring the current access urban residents have to things such as public green-blue spaces as well as public transportation. This thesis will aim to study Stockholm’s achievement of SDG 11 sub-targets 11.2 and 11.7 of Agenda 2030. In order to meet this aim, the following objectives will be pursued. The first objective is to study the degree to which Stockholm County currently has universal access to green-blue areas and public transportation by conducting a GIS-based analysis. The second objective is to improve our understanding of the socio-economic status of residents who have and do not have accessibility to green-blue areas and public transportation by statistically analyzing correlations between environmental and socio-economic indicators. The methodology included qualitative methodologies such as a literature review, interviews and collaborative focus group meetings with Södertörnsanalysen as well as quantitative methodologies such as spatial analysis and statistical analysis. The results show that while Stockholm has impressively high accessibility for its residents, it has yet to meet Agenda 2030 SDG 11targets 11.2 and 11.7 because the accessibility was not universal. The results also found that people with lower income, people who own their flats/homes and people with children have higher accessibility to green areas. It was also shown that people with higher income, people who rent their flats/homes and have no children have higher access to public transportation.This result can be expected as the bulk of people with higher incomes are living in the innercity where they have high access to urban services and rail stops, but not necessarily green areas. It is important to state that at 300 m from residencies, both access to green areas and access to public transportation is almost 100%. At 500 m from residencies, access to blueareas is close to 35 %, which is not almost complete, but still a high percentage since access to blue areas is a bit of a luxury. This thesis ultimately demonstrates the importance of understanding environmental and socio-economic indicators in urban planning especially if the goals of Agenda 2030 are to be met. This thesis also took steps towards building a methodology for quantifying accessibility and it is recognized that further studies can be conducted to further contribute to sustainable urban planning and development. / Den snabba urbaniseringen där människor flyttar från landsbygden till städer kräver en mer hållbar stadsplanering för att bekämpa de negativa effekterna av stadsutbredningen. FN:sAgenda 2030 innehåller 17 mål för hållbar utveckling (Sustainable Development Goals, SDG) och 169 delmål som syftar till att förena både utvecklade och utvecklingsländer i att omvandla mänskligheten och planeten för en mer hållbar framtid. Ett av dessa mål är SDG 11, vilket ska göra städer och mänskliga bosättningar inkluderande, säkra, resilient och hållbara. En stor del i att uppnå målen med SDG 11 handlar om den nuvarande tillgången stadsborna har till bland annat offentliga gröna och blå ytor samt kollektivtrafik. Arbetet syftar till att studera Stockholms måluppfyllelse när det gäller SDG 11 delmål 11.2 och 11.7 i Agenda 2030. Föratt mäta uppfyllelsen av dessa delmål har studien följande mål. Det första målet är att studera i vilken grad Stockholms län idag har allmän tillgång till gröna och blå områden och kollektivtrafik genom att genomföra en GIS-baserad analys. Det andra målet är att förbättra vår förståelse för den socioekonomiska statusen hos boende som har respektive inte har tillgång till gröna och blå områden och kollektivtrafik genom att statistiskt analysera sambandet mellan miljöinriktade och socioekonomiska indikatorer. Metoden innefattade kvalitativa metoder som litteraturöversikt, intervjuer och samverkande fokusgruppsmöten med Södertörnsanalysen samt kvantitativa metoder som rumslig analys och statistisk analys. Resultaten visar att medan Stockholm har imponerande hög tillgänglighet för sina invånare, har det ännu inte uppfyllt Agenda 2030 SDG 11 mål 11.2 och 11.7 eftersom det visades att tillgängligheten inte var universell. Resultaten visar också att personer med lägre inkomst, personer som äger sina lägenheter/hem och personer med barn har högre tillgänglighet till grönområden. Det visades också att personer med högre inkomst, personer som hyr sina lägenheter/hem och inte har barn har högre tillgång till kollektivtrafik. Detta resultat kan förväntas eftersom en stor andel personer med högre inkomster bor i innerstaden där de har hög tillgång till kollektivtrafik och urban service, men inte nödvändigtvis grönområden. På ett avstånd av 300 m från bostäder, är både tillgång till grönområden och tillgång tillkollektivtrafik nästan 100 %. Vid ett avstånd av 500 m från bostäder är tillgången till blåområden nära 35 % vilket är långt ifrån alla, men fortfarande en hög andel eftersom tillgång till vattenområden och stränder kan ses som lite av en lyx. Denna studie visar dessutom vikten av att förstå miljö- och socioekonomiska indikatorer i stadsplaneringen, särskilt om målen i Agenda 2030 ska uppfyllas. Denna studie tog också initiativ till att bygga en metod för att kvantifiera tillgängligheten, medan vidare studier behöver genomföras för att ytterligare bidra till stadsplanerings- och utvecklingssektorn.

Denna avhandling syftar till att undersöka vilka miljöfaktorer som bör beaktas vid val av material och tillverkningsprocesser samt att utforma ett föreslaget ramverk för att underlätta val av material och tillverkningsprocesser. För att uppnå syftet formulerades två forskningsfrågor. En litteraturöversikt genomfördes för att ge en teoretisk grund för avhandlingen och underlätta möjligheten att besvara forskningsfrågorna. Dessutom genomfördes strukturerade litteraturstudier för att besvara forskningsfrågorna om vilka miljöfaktorer som bör beaktas och hur ett ramverk kan utvecklas för att välja material och tillverkningsprocesser baserat på miljöfaktorer. De valda områdena för dessa studier inkluderade val av tillverkningsprocess, materialval och hållbara utvecklingsmål. För att underlätta utformningen av ramverket genomfördes en fallstudie och intervjuer på ett lokalt belysningsföretag. Dessa insatser gjordes för att ge insikter i de praktiska överväganden som ingår i att implementera ett miljömedvetet ramverk för val av material och tillverkningsprocesser. Studien innefattade en jämförelse av två olika tillvägagångssätt, nämligen livscykelanalys och "Multi-Criteria Decision-Making", för att avgöra deras effektivitet i att uppnå forskningssyftet. Detta resulterade i inkluderingen av livscykelanalys i det föreslagna ramverket. Dessutom analyserades intervjuerna för att få användbara insikter som kunde bidra till ramverkets utveckling. Ett ramverk utformades med hjälp av analysen av intervjuerna och den identifierade litteraturen. De miljöfaktorer som beaktades i ramverket var "Impact Categories". Dessutom validerades ramverket i en fallstudie. Diskussionen och slutsatsen inkluderar metoderna, resultaten och analysen, ramverksdesignen, ramverkets bidrag till FN:s hållbarhetsmål, forskningsfrågorna och etiska aspekter som behövde beaktas i denna studie. Det dras slutsatsen att Impact Categories är rimliga att beakta som miljöfaktorer och att det föreslagna ramverket fungerar i en verklig fallstudie. / This thesis aims to investigate what environmental factors to consider when selecting materials and manufacturing processes and designing a proposed framework to aid the material and manufacturing process selection. To facilitate the accomplishment of the purpose, two research questions were formulated.  A literature review was conducted to provide a theoretical foundation for the thesis and facilitate the ability to address the research questions. Furthermore, to address the research questions concerning which environmental factors to consider and how a framework can be developed for selecting materials and manufacturing processes based on environmental factors, structured literature studies were conducted. The selected topics of these studies included manufacturing process selection, material selection, and sustainable development goals. To aid in the design of the framework, a Case Study and Interviews were conducted at a local luminaire company. These efforts were undertaken to provide insights into the practical considerations involved in implementing an environmentally conscious framework for material and manufacturing process selection.  The study involved a comparison of two distinct approaches, namely, Life Cycle Assessment and Multi-Criteria Decision-Making, to determine their efficiency in achieving the research purpose. This resulted in the inclusion of Life Cycle Assessment in the proposed framework. Additionally, the Interviews conducted were analyzed to gain useful insights that could inform the development of the framework.  A framework was designed, using the analysis of the Interviews and the identified literature. The environmental factors considered in the framework were the Impact Categories. Moreover, the framework was then validated in a Case Study.  The Discussion and Conclusion chapter include the Methods, Results & Analysis, Framework Design, Framework Contribution to Sustainable Development Goals, the Research Questions, and the Ethical Aspects needed to be considered in this study. It is concluded that Impact Categories are reasonable to consider as environmental factors and that the proposed framework works in a real-life case.