No description available.

No description available.

Diss.--Philos.--New York, 1966. / Bibliogr. p. 408-418.

This project explores the delicate balance between individual identity and collective identity as both formal and informal constructs. It narrates the struggle of defining one’s personal identity amidst the powerful social and cultural forces that attempt to prescribe norms and values. In response to this tension between individual values and cultural norms, this work asks: When faced with corrosive cultures, how does the individual shield him or herself from the powerful and often subconscious social power that acts upon us? How can this experience be better understood and navigated?

No description available.

Hedersrelaterat våld och förtryck är ett allvarligt problem som drabbar både flickor och pojkar som anses kränka familjens heder. Hedersrelaterat våld och förtryck tar sig uttryck i en mängd olika handlingar, som tar ifrån den som drabbas möjligheten till ett självständigt liv. Det handlar t.ex. om kontroll, hot, fysiskt och psykiskt våld, könsstympning, barn- och tvångsäktenskap. Uppsatsens syfte har varit att undersöka möjligheten att ingripa och tvångsomhänderta barn som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck i hemmet. Detta har gjorts genom att studera rättspraxis, förarbeten, litteratur och rapporter. När föräldrar inte tillgodoser sitt barns rätt till en god uppväxt har socialnämnden genom SoL och LVU skyldighet att hjälpa, vårda och skydda dem. Undersökningen visar att hedersrelaterat våld och förtryck kan falla under flera av de rekvisit som finns i 2 § LVU och räknas som ett missförhållande i hemmet, det finns således möjligheter att omhänderta både flickor och pojkar som utsätts för detta.

Sammanfattning 2008 kom en lagändring där det framgår att det nu finns ett tak på hur högt belopp som fastighetsavgiften ska beräknas på. Denna lagändring blev ett avsteg från likformighetsprincipen med avseende på att beskattningen är ojämn då vissa får betala ett fast belopp i fastighetsavgift medans andra får betala ett progressivt belopp beroende på deras taxeringsvärde om de inte når upp till takbeloppet. Lagändringen innebar också att benägenheten att vilja redovisa en till- eller ombyggnation eller en nybyggnation av en gäststuga på tomten påverkades på så vis att, för vissa fastighetsägare så får redovisandet av förändringar på fastigheten ekonomiska konsekvenser i form av höjd fastighetsavgift. På grund av den ekonomiska påverkan så har ett flertal fall gått till domstol där frågan om gränsdragningen mellan komplementbyggnad och småhus har prövats. I lagstiftningen finns ingen tydlig beskrivning av vad som ska anses vara ett småhus. Anledningen till att det är viktigt att veta vad som är ett småhus är på grund av att förekomsten av småhus påverkar fastighetsavgiften. Skatteverket har gett ut ett ställningstagande där myndighetens syn på vad som ska anses vara ett småhus är. Detta ställningstagande har frekvent förekommit i domstolars avgöranden. I lagens förarbeten står det att till småhus ska räknas det som i dagligt tal kallas för villor, kedjehus och radhus. I fastighetstaxeringslagens (FTL) andra kapitel återfinns reglerna kring vad som ska anses vara ett småhus. För att få en ytterligare precisering på vad ett småhus är får man gå till praxis för i förarbetena från 2009 så väljer lagstiftaren att inte precisera vad som är ett småhus utan överlåter det till rättstillämpningen. Syftet med uppsatsen är att reda ut vad som är gällande rätt när det kommer till att avgöra vad som ska anses vara ett småhus respektive komplementbyggnad enligt 2 kap. 2 § FTL (1979:1152). För att utreda frågan har den rättsdogmatiska metoden tillämpats för att fastställa gällande rätt. Med hjälp av innehållsanalysen så gjordes ett kodschema som är utformat från vad som framkommit som avgörande kriterier för att en byggnad ska ses som ett småhus och vilka regler som tillämpats. I praxis framgår det ingen tydlig gräns för hur stor ytan behöver vara i byggnaden för att indelas som småhus. Däremot står det klart att förekomsten av faciliteter för boende har en betydande roll vid bedömningen. Av målet från HFD not 27 kan utrönas att vid indelning av byggnaden i byggnadskategorin småhus så var förekomsten av boendefunktioner en betydande faktor. Skatteverket och domstolen verkar dela samma bild av vad som ska utgöra ett småhus således ger Skatteverkets ställningstagande bra ledning i avgörandet vid indelningen. Rättssäkerheten kan ifrågasättas med tanke på att det inte finns några tydliga regler och då finns risken för att godtycke kan uppstå i bedömningen. I den avslutande delen av uppsatsen förs en diskussion om rättssäkerhetsperspektivet i förhållande till vald frågeställning. Det står klart att en alternativ tolkning är möjlig av 2 kap. 2 § FTL dock behöver fastighetsägaren bra argument som övertygar rätten om att den alternativa tolkningen stämmer bättre in med lagstiftningen i övrigt än den som Skatteverket har.

No description available.

Thesis (M.S.)--Boston University

The fight against welfare fraud currently sees an increased focus from Norwegian authorities. This attention is connected to the narratives of real and perceived threats to the welfare state, where welfare fraud not only implies the misappropriation of government funds but may also be detrimental to the public’s support of the welfare state. This paper investigates the relationship between gender and sentencing in cases concerning welfare fraud tried in the Norwegian Court of Appeal (Lagmannsretten). Based on the literature on gender bias in sentencing, particularly from an American perspective, the main hypothesis proposed was that women received more lenient sentences than men. The secondary hypotheses proposed that aggravating and mitigating circumstances would correlate with the type of punishment being awarded, i.e. custodial, probation and community sentence. Further, mitigating circumstances would have a positive correlation with probation and community sentence, while aggravating circumstances would have a negative correlation on the same punishment categories. Finally, these correlations would correlate stronger in a positive direction for females, and stronger in a negative direction for males.SPSS was used to conduct descriptive and regression analyses on a data material which was organized in MS Excel. The data was collected through the online source Lovdata.no.Drawing on the research of Daly, 1989; Bickle & Peterson, 1991; Williams, 1999; Spohn & Holleran, 2002; Doerner & Demuth, 2012; Embry & Lyons, 2012; and Bontrager & Stupi, 2013, especially that of ”courtroom paternalism”, the findings of the thesis echoes that of previous work on the the field of gender bias in sentencing. The results showed a correlation between gender and type of punishment: females had a proportionately higher frequency of probation and community sentence than that of males. When taking into account aggravating and mitigating circumstances, strong correlations where identified between females and community sentence, and moderate so with probation and females. With regards to custodial, few differences between the sexes were found. However, one would benefit from further research into the aggravating and mitigating circumstances, for instance by conducting interviews.