Huvudsyftet för denna studie var att undersöka effekter av undervisning i morfologi i förhållande till avkodning, grammatisk kunskap, läsförståelse samt hörförståelse hos andraspråkselever i årskurs 1 i ett område med stora socioekonomiska utmaningar. Studien syftade också till att studera sambanden mellan dessa förmågor. Studien genomfördes som en kvasi-experimentell interventionsstudie med en interventionsgrupp och en kontrollgrupp. Samtliga elever hade annat modersmål än svenska och följde kursplanen i svenska som andraspråk. Interventionen om morfologisk medvetenhet pågick i 20 lektioner under fem veckors tid. Resultatet visade att interventionsgruppen som fått undervisning i morfologi presterade statistiskt signifikant bättre på morfemtestet än kontrollgruppen. Inga signifikanta skillnader hittades mellan grupperna avseende avkodning, grammatisk kunskap, hörförståelse eller läsförståelse. Resultaten på morfemtestet korrelerade signifikant positivt endast med resultaten på grammatiktestet. Avkodning korrelerade negativt med samtliga övriga variabler, dock utan statistisk signifikans. Läsförståelse, hörförståelse och grammatik korrelerade signifikant positivt med varandra. Slutsatsen är att morfologisk medvetenhet kan utvecklas snabbt hos tvåspråkiga elever i åk 1 från ett område med socioekonomisk utsatthet om de får explicit undervisning i morfologi.

The aim of the study is to investigate various aspects of child poverty related to the work at youth centers. The purpose of the study is also to investigate experiences of the area in which the youth center is located. In order to investigate the purpose and questions of the study, six individual interviews have been conducted with the staff at a youth center located in a suburb in Stockholm city. The empirical material has been analyzed based on theories of class and consumer society. The study answers three questions with the first one describing the staff’s view of the area in which the youth center is located, as well as what effects these descriptions may have on their clientele. The remaining issues deals with the social consequences of child poverty which the staff identify and work counteracting. The study's conclusions show that the relative child poverty can adversely affect the social life of youths. It can cause difficulties in the maintaining of social relationships with peers and create feelings such as shame, fear and exclusion. This is explained by the demands placed on individuals to achieve a desirable class and consumer level. The study also showsthat the area’s character has an impact on the clientele. Furthermore, the study concludes that the youth center is working actively against the social consequences via inclusion, health and care. / Syftet med studien är att undersöka olika aspekter av barnfattigdom kopplat till fritidsgårdars arbete. Syftet är även att undersöka upplevelser av det område som verksamheten ligger i. För att undersöka studiens syfte och frågeställningar har sex stycken enskilda intervjuer genomförts med personal på en fritidsgård belägen i en närförort till Stockholms stad. Empirin har sedan analyserats utifrån teorier om klass och konsumtionssamhället. Studien svarar på tre frågeställningar och den första beskriver personalens uppfattning av området som fritidsgården är belägen i, samt vad dessa kan ha för betydelse för deras klientel. Resterande frågeställningar behandlar de sociala konsekvenser av barnfattigdom som personalen på fritidsgården identifierar och arbetar mot. Studiens slutsatser visar på att den relativa barnfattigdomen kan påverka ungdomars sociala liv negativt. Det kan därmed medföra svårigheter att upprätthålla sociala relationer till jämnåriga samt känslor av skam, rädsla och utanförskap. Detta förklarat utifrån de krav som ställs på individer att uppnå en eftersträvad klass och konsumtionsnivå. Studien kommer även fram till att områdets karaktär påverkar vilka ungdomar som väljer att besöka fritidsgården. Till sist drar studien slutsatser om att fritidsgården aktivt arbetar mot de sociala konsekvenserna genom inkludering, hälsa och omsorg.