BakgrundUnder den verksamhetsförlagda tiden på lärarutbildningen har jag vid flertalet tillfällen sett lektioner inom ramen för livskunskap eller EQ (emotionell intelligens). Genom övningar, rollspel och diskussioner tränar man eleverna att utveckla sina sociala och emotionella förmågor. Syftet är, att med hjälp av dessa lektioner, påverka eleverna, inte bara till bättre medmänniskor, utan också förebygga mobbing och skapa ett bättre klassrums- och arbetsklimat. Men hur ser diskursen ut gällande skolans värdegrundsuppdrag och hur talar och tänker lärare om deras socioemotionella arbete med elever i grundskolan?SyfteSyftet är att finna diskursen om skolans värdegrundsuppdrag samt ur ett lärarperspektiv, studeras lärares arbetssätt och tankar kring läroplanens värdegrundsuppdrag i grundskolan, med fokus på socioemotionellt arbete med elever.MetodGenom en enkätundersökning, vänd till grundskollärare, undersöktes arbetssätt och attityder kring ovan nämnda syfte. Vidare gjordes en semistrukturerad intervju för att få mer inblick i lärares tankegångar och arbetssätt. En diskursanalys gjordes av det inkomna materialet samt skolans värdegrundsuppdrag i läroplanen.ResultatI studien framgår att de flesta lärarna arbetar med socioemotionellt arbete utifrån elevbehov. Med eleverna och deras perspektiv i fokus blir arbetet mer elevintegrerat än utifrån ett färdigt program. Att jobba ämnesstyrt hamnar därmed i minoritet. Lärarna anser att ämnen som livskunskap och värdegrundslektioner (EQ) fyller en viktig funktion och att det är något som behövs i samtliga stadium i grundskolan. Det framgår dock att det blir en tydligare inramning i vad som ska göras och ingå när det koncentreras i ett specifikt ämne, typ livskunskap, i jämförelse med när det ska genomsyra verksamheten. Därmed framträder också en risk för att det förebyggande arbetet försvinner när ämnet plockas bort. Lärarna uttrycker en övervägande positiv påverkan på elevgruppen med ökad gruppsamverkan och mer empatiska elever. Ur negativ synvinkel blir det snarare en arbetssättsfråga där övningar inte är tillräckligt åldersanpassade, vilket utmärker sig speciellt i högstadiet. Arbetsklimatet i klasserna beskrivs som övervägande positivt med öppnare klimat där relationerna i klassen inte är så styrda av de informella gruppkonstellationerna. Diskursanalysen gör tydligt sex centrala begrepp som styr lärarnas och läroplanens sätt att tala om värdegrundsuppdraget.