Syftet med denna studie är att belysa vad utvalda läromedel presenterar inom området språklig variation med fokus på sociolekter och multietniskt ungdomsspråk. Studien undersöker vilken syn tillfrågade lärarna har på undervisningen inom språklig variation, samt hur lärare hanterar attityder till språklig variation i sin undervisning. Examensarbetet ämnar belysa betydelsen av undervisningen om språklig variation. Undersökningen utgörs dels av en kvalitativ läromedelsanalys av fyra läromedel, dels av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra legitimerade gymnasielärare. Undersökningens material har bearbetats med hjälp av kvalitativa innehållsanalyser. Resultaten från läromedelsanalysen visar att läroböckerna presenterar språklig variation på ett representativt sätt i relation till det centrala innehållet för Svenska 1. Resultatet från intervjuerna visar att lärare undervisar om språklig variation, med fokus på attityder till olika varieteter. Dock vittnar lärarna om att en det fortfarande finns en statusskillnad mellan de olika varieteterna. Uppfattningen om att standardspråket ses vara den varietet som är eftersträvansvärd medans det multietniska ungdomsspråket ses som en varietet som helst ska försvinna. Dock visar denna undersökning att attityder till varieteter belyser det faktum att varieteterna har olika status. Resultatet i denna studie visar att såväl läromedel som lärare framhåller vikten av variation.

Skolan har ett stort inflytande på dagens ungdomar och enligt läroplanen har skolan ett tydligt jämlikhetsuppdrag att förmedla. Att hjälpa eleven att problematisera människors lika värde oavsett kön och etnicitet samt bemöta fördomar med kunskap ingår i de mål lärarna bör ha sett till läroplanens formuleringar. Dock besitter kanske inte alla lärare de kunskaper som behövs om bland annat jämlikhet, jämställdhet, genus och etnicitet, om ett genuint intresse inte finns hos den enskilda personen. Kan läroböcker då ge läraren stöd? I svenskämnet ska eleverna i svenska 1 bland annat arbeta med området sociolekter, ett avsnitt som i stor utsträckning ger utrymme till både diskussion och reflektion i nämnda frågor. Syftet med uppsatsen är att se hur ser det ut i 5 av de läromedlen som finns i skolan. Är de jämlika och uppfyller de ett jämlikhetssyfte?   Undersökningen bygger på sociolektavsnittet i fem olika läromedel som är framtagna för gymnasiets kurs i svenska 1 respektive A. Till hjälp har två analysmodeller använts, genustrappan och etnicitettrappan. Resultatet visar att inget av de granskade läromedlen kan användas som hjälp i arbetet med jämlikhetsfrågor men att texterna kan nå ett jämlikhetssyfte om den enskilda läraren själv problematiserar och diskuterar exemplen. Samtidigt är de inte diskriminerande utan snarare könsneutrala, ett omdöme som dock inte är att sträva efter utifrån den forskning som gjorts inom jämställdhet.