Sociovetenskapliga frågor är en undervisningsmetod som innebäratt utveckla kunskap inom naturvetenskap utifrån media, nyheteroch aktuella samhällsfrågor. Det innebär även att utifrån kunskapresonera och diskutera i grupp för att ta ställning. Något som fleraforskare anser vara viktigt för varje samhällsmedborgare. Skolanär en demokratisk arena där alla elever ska få möjlighet tilllärande. Undervisningen i naturkunskap kan därför inte enbartrikta sig till de elever som i framtiden vill ägna sig åtnaturvetenskapliga studier eller yrken. Alla elever är framtidenssamhällsmedborgare som kommer att behöva kunskap kringnaturvetenskap i förhållande till samhällsfrågor för att kunna taställning i olika val.Studien genomfördes tillsammans med mellanstadieelever, isyfte att undersöka hur yngre elever använder sina kunskaper föratt diskutera sociovetenskapliga frågor. De utvecklade framtidensbil utifrån inspirationsmaterialet Teknikspanarna och därefterdiskuterades ny teknik, miljö och samhällsbehov utifrån tvåsociovetenskapliga frågor. Resultatet visade att elevernadiskuterade och resonerade kring aspekter direkt kopplade tillfrågorna, men även andra ämnen. Vilket gav tre kategorier;Design, Teknik och Resursbehov.Vidare behövs forskning som belyser vilka elever som gynnas avarbetet med sociovetenskapliga frågor och hur läraren kaninkludera samtliga elever i undervisningen. Även hurarbetsmetoden kan anpassar efter åldersgruppen och möjlighetertill ämnesövergripande samarbeten.

Naturvetenskap är en viktig kunskap att besitta för alla i ett samhälle. Inte minst för att förstå och förhålla sig kritisk mot mycket av den information som vi möts av dagligen genom media. De val vi gör påverkar oss som individer både lokalt och globalt, inte bara idag utan även framåt. Trots ämnets betydelse för samhället är många elever allt mindre intresserade av naturkunskap i skolan. Deras brist på intresse för naturvetenskap har visat sig genom flera internationella studier där studieresultaten så väl som attityden gentemot ämnet försämrats. Den här systematiska litteraturstudien syftar därför till att belysa det faktum att naturkunskapsundervisningen är i behov av en förändring för att vända den här negativa trenden. Studien syftar även att undersöka hur naturkunskapsundervisningen kan utvecklas genom en relativt ny undervisningsmetod. Denna undervisningsmetod lyfter sociovetenskapliga frågor där eleverna får utreda aktuella händelser eller problem genom att angripa det inte bara naturvetenskapligt utan även bland annat etiskt och socialt. Flera forskningsresultat visar att detta är ett arbetssätt som ger positiva effekter på elevers förståelse och engagemang i ämnet. Ytterligare forskning behövs inom ämnet, särskilt med fokus på grundskolan, för att anpassa arbetsmetoden för alla åldrar.

In this thesis the focus is on upper secondary school students’ meaning-making in sustainability in science civic education. The aim is to study how meaning is created, if/how natural science is used and how democratic participation is constructed in students’ group discussions. The thesis also aims to create an awareness of the role science has in both the creation of meaning and the construction of democratic participation. The study is based on audio-recorded group discussions arising from two different sustainability tasks. Discursive psychology is used as an analytical framework, through the concepts of interpretative repertoires, ideological dilemmas and subject positions. The students use different interpretative repertoires that draw on different conceptions of the “world” (discourses) in their meaning-making. These different conceptions create ideological dilemmas that recur several times during the discussions and are therefore negotiated in different ways. The students then use strategies where these dilemmas are solved in a relatively simple manner. They construct the sustainability issue they discuss so that their ways to live and act/not act are portrayed as acceptable in the current situation. The students use their knowledge in and about science in their meaning-making. Science is used to make the "world" more understandable and raise questions; to evaluate, decide and act; to give authority to arguments; and to solve societal problems. The students’ science-making process contains various kinds of use of scientific knowledge, for example, clarify the conditions, identify consequences, scrutinize information, compare, assess, evaluate and use scientific methods. The discussions increase the students’ experience of using scientific knowledge and which functions scientific knowledge can have. The students construct democratic participation in various ways: trust in science and technology are expressed and awareness of what is considered as actions that are “good” for the environment; different perspectives are expressed and ideological dilemmas discussed; students use their scientific knowledge in socioscientific reasoning to create a deeper understanding of the issues discussed; scientific knowledge is also used for evaluating actions in relation to sustainability issues. However, the students see themselves having a major responsibility to act “good”, but without power to influence the development of society as a whole. The students have two projects going on during their discussions: to discuss and learn about the sustainability issue and make their own existence acceptable.