Spelling suggestions: "subject:"solo custody"" "subject:"sol custody""
1 |
Jämställt, inte alltid för barnens bästa? : En kritisk diskursanalys om hur föreställningar kring mammaroller och papparoller påverkar utfallet i vårdnadstvister. / Equality, not always in the children's best interest? : A critical discourse analysis on how beliefs about mother roles and father roles affect the outcome of child custody disputes.Hanseblad, Milla, Rehbinder, Jennie January 2019 (has links)
Statistiken och mäns upplevelser av vårdnadstvister antyder att mammor har flera fördelar i de vårdnadstvister som leder fram till ensam vårdnad. I vår studie genomför vi en kritisk diskursanalys av de domar som har lett fram till ensam vårdnad i Stockholms tingsrätt under år 2018. Vi undersöker om normer och föreställningar kring mammaroller och papparoller påverkar utfallet i domarna. Till vårt statistiska resultat har vi utgått från 121 domar och vårt kvalitativa resultat baseras på 18 domar. Vi använder Norman Faircloughs kritiska diskursanalys som teori och metod och som komplementerande teori använder vi Lewis och Welsch modell som delar in ett fungerande föräldraskap i fyra kategorier samt Ylva Elvin-Nowaks forskning om könspositioner. Resultatet uppmärksammar att många fall innehåller historier av mammor som har blivit utsatta för våld och barn som har bevittnat våld. Det förekommer även fall med pågående missbruk och psykisk ohälsa. Alla dessa påverkar tydligt utfallet på domarna till nackdel för problemföräldern. Dominerande teman och diskurser i resultatet är Riskanalys, Barnets nuvarande boendesituation, Könad omsorgsförmåga, Strategier samt En mammas känsla av rätt till sitt barn är större än pappas känsla av rätt till sitt barn. Studiens resultat visar att den omständighet som beaktas som viktigast är barnets nuvarande boendesituation, boendeföräldern har ett tydligt försprång framför umgängesföräldern. Resultatet visar också att det förekommer omsorgsförmågor som beskrivs olika beroende på om de relateras till en mamma eller pappa. Mammor gynnas dessutom av att kunna exkludera pappor från familjen. Studien ger en mer nyanserad bild av hur pappor idag inte bara bedöms i avsaknad av “feminina” kvaliteter. / Statistics and fathers´experiences from custody battles imply that mothers have more benefits when the court is ruling for sole custody. In our study we examine if norms and conceptions regarding parenting roles and gender roles might affect the outcome in these custody battles. Our empirical material is based on court documents from Stockholm District Court in 2018. We have created statistics from 121 custody battle court orders, and performed a qualitative study based on 18 custody battle court orders. We use Norman Fairclough´s critical discourse analysis as our theory and method, and as a complement we use Parenting practices divided in four dimensions by Jane Lewis and Elaine Welsh a theory, as well as research about gender roles av Ylva Elvin-Nowak. Our research show a high number of cases with violence towards the mother, where the child has been witness to the violence. Some court cases concern parents with existing drug abuse or mental illness. All of these cases effect the outcome of the custody battle, with disadvantage to the violent parent or the parent with drug abuse/mental illness. Dominating themes and discourses in the results are Risk analysis, The child´s current living arrangement, Gendered Care Ability, Strategies and A Mother´s sense of right to her child is more apparent than a Father´s sense of right to his child. The results show that the outcome of a sole custody battle is primarily based on the child´s current living arrangement. We can show that some care abilities have different implications for mothers and fathers, and that mothers can exclude the father from the family as a strategy and benefit from it. Our study depicts a more nuanced image of how fathers are judged not only in the absence of “feminine” qualities.
|
2 |
Rozchod rodičů a volba výchovného prostředí pro dítě předškolního věku / Parental separation and awarding custody of pre-school aged childKrchová, Eva January 2016 (has links)
This thesis focuses on the topic of parental separation and awarding custody of pre-school and early-school aged children. In the theoretical part the specifics of each developmental stage and also of the mother's and father's role are described. In the following chapter the thesis focuses on the process of parental separation, its phases, causes and its influence on children. Also the most typical phenomenons and risks connected with this complicated situation are mentioned. Not to be forgotten, the legal side of the process is also included. The thesis contains empirical part, in which structured interviews with social workers were led, in order to map current trends, the most serious risks, the possibilities of different forms of custody and the role of psychologists in parental separation in the Czech environment. Key words: parental separation, awarding custody of child, pre-school age, early-school age, sole custody, joint custody
|
3 |
Våldet i skuggan av den goda kontakten : En diskursanalys om hur barnets bästa konstrueras i domslut där en våldsanklagad förälder anförtrotts ensam vårdnad / Violence in the shadow of good contact : A discourse analysis of how the child’s best is constructed in verdicts awarding sole custody to an abusive parentBlomberg, Maja, Olander, Rebecca January 2024 (has links)
Extensive research has been conducted about district courts granting abusive parents visitation rights, but less research has been done about an abusive parent being awarded sole custody of the child. This study is a discourse analysis aimed at examining how Swedish courts resonate when they award sole custody to a parent accused of abuse against a child or the other parent. In addition to this, the aim was to study how the courts take the child’s best interests, and right to have their views regarded, into account when reaching a verdict in custody cases. The result has shown that the court tends to focus on the child’s need for a good relationship with both parents, rather than the child’s own opinions, wishes and the potential risks caused by an abusive parent. Furthermore, the court tends to dismiss the child’s and the abused parent’s reports of abuse as untruthful. In the course of the analysis we have discovered that the court might see the abused child’s reports as deceptive for two reasons: either that the child isn’t considered to be competent enough to understand what it just expressed, or that the child has been coerced by the abused parent to express certain opinions. Additionally, the court sometimes uses the abused parent’s statement against them as a reason for them not being an appropriate custodian. The allegations of abuse can also be seen as a way for the abused parent to be granted sole custody. In conclusion, our result indicates that a child’s need for both parents is seen as the main reason for one parent to be awarded sole custody, which is aligned with the discourse of good contact. The risk of a child not having a relationship with both parents is considered to be greater than the risk of the child being abused and the abuse is therefore considered a non-risk, which aligns with the discourse of non-risk. If the court is to take the child’s views into account when reaching a decision, they must be considered as competent and truthful in their statements. As our results have shown, the court relying on the child’s statement is rarely the case. / Det har gjorts mycket forskning om att tingsrätter ger våldsamma föräldrar umgängesrätt, men mindre forskning har gjorts om att en våldsam förälder anförtros ensam vårdnad om barnet. Denna studie är en diskursanalys med syfte att undersöka hur svenska domstolar resonerar när de anförtror ensam vårdnad till en förälder som har anklagats för våld mot ett barn eller den andra föräldern. Förutom detta så var syftet också att studera hur domstolarna tar barnets bästa, och deras rätt komma till tals och bli lyssnade på, i beaktande när de kommer fram till ett beslut i vårdnadsmål. Resultatet har visat att domstolen tenderar att fokuserar på barnets behov av en god kontakt med båda föräldrarna, snarare än barnets egna åsikter, önskningar och den potentiella risk som en våldsam förälder kan medföra. Fortsättningsvis så har domstolen en tendens att förklara bort barnets och den våldsutsatta förälderns uppgifter om våld med att de är icke trovärdiga. Genom analysens gång så har vi upptäckt att domstolen kan anse att barnets uppgifter är icke trovärdiga av två anledningar: antingen att barnet inte ses som kompetent nog att förstå vad den precis har uttryckt, eller att barnet har blivit påverkat av en förälder att berätta diverse saker. Dessutom så använder domstolen ibland den våldsutsattas förälderns uppgifter emot den som en anledning för att den föräldern inte är en lämplig vårdnadshavare. Anklagelserna om våld kan också ses som ett sätt för den våldsutsatta föräldern att anförtros ensam vårdnad. Risken för att barnet inte får en god kontakt med båda föräldrarna anses vara mer betydande än risken för att barnet blir utsatt för våld och våldet anses därmed vara en icke-risk, vilket går i linje med icke-riskdiskursen. Om domstolen ska ta barnets synpunkter i beaktande när de kommer fram till ett beslut måste barnet anses vara kompetent och pålitlig i sina utsagor. Som vårt resultat har visat så förekommer det sällan att domstolen förlitar sig på barnets uppgifter.
|
4 |
Barnets bästa? : en kritisk diskursanalys om hur tingsrätten resonerar kring uppgifter om pappans våld mot mamman i vårdnadstvister / Best interests of the child? : a critical discourse analysis of how the district court reasoned about information about the father's violence against the mother in custody disputesLarsson, Malin January 2021 (has links)
Syftet med studien är att bidra med kunskap kring hur diskurser konkurrerar om vad som är barns bästa och hur dessa styr tingsrättens beslut vid vårdnadstvister när det finns uppgifter om pappans våld mot mamma och eventuellt barn. Det empiriska materialet utgick ifrån 14 domar där det fanns uppgifter om pappans våld inom familjen. Tingsrätten hade som uppgift att döma huruvida vårdnaden skulle vara gemensam eller ensam för föräldrarnas gemensamma barn. Studien är kvalitativ och Norman Faircloughs diskursanalys används både som teori och metod tillsammans med socialkonstruktionism, med betoning på genus som social konstruktion. Resultatet i studien visar på två diskurser som tingsrätten motiverar sina beslut utifrån, där båda syftar till att argumentera eller göra trovärdigt vad som är för barnets bästa. I ”behovsdiskursen” betonas vikten av en god och nära relation till båda föräldrarna, emedan ”riskdiskursen” betonar risken för att barnet kan fara illa. Dessa två diskurser påverkar domstolens syn på föräldrarnas samarbete, vilket i sin tur påverkar tingsrättens beslut om gemensam respektive ensam vårdnad. Även på vilket sätt tingsrätten tar upp våldet och benämner våldet påverkas också utifrån vilken av de två diskurserna som råder. Inom behovsdiskursen bedömdes samarbetet som tillräckligt bra vid minsta möjliga tecken på att föräldrarna kunde enas i olika gemensamma beslut rörande barnet, vilket resulterade i gemensam vårdnad. Uppgifter om våld från pappan omformulerades eller omnämndes aldrig, vilket gjorde att våldet inom behovsdiskursen förminskades och fick en underordnad betydelse. Inom riskdiskursen bedömdes det svåra samarbetet mellan föräldrarna utgöra en risk för att barnet skulle fara illa, vilket gjorde att utfallet här blev ensam vårdnad. Inom riskdiskursen synliggjordes och problematiserades våldet i mycket högre grad. / The purpose of the study is to contribute with knowledge about how discourses compete for what is in the best interests of the child and how these govern the district court's decisions in custody disputes when there is information about the father's violence against the mother and any children. The empirical material was based on 14 judgments where there was information about the father's violence within the family. The district court's task was to judge whether custody should be joint or single for the parents' common children. The study is qualitative and Norman Fairclough's discourse analysis is used both as a theory and method together with social constructionism with emphasis on a gender perspective as an additional theory. The results of the study show two discourses from which the district court justifies its decisions, there both aim to argue or make credible what is in the best interests of the child. The “Discourse of needs” emphasizes the importance of a good and close relationship with both parents, while the “Discourse of risk” emphasizes the risk that the child may be harmed. The court's reasoning regarding the parents' cooperation is affected by which of the two discourses prevails. The way in which they address the violence and denominates it violence is also affected on the basis of the discourse on which the court is based. Violence tended to be deminished in both discourses, however, it became clear within the discourse of needs.
|
Page generated in 0.0753 seconds