Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett omfattande begrepp och kännetecknas av att personen har nedsatt förmåga att hantera sina känslor och upprätthålla samspel med andra människor. Psykisk ohälsa är vanligt förekommande i samhället. Patienter med psykisk ohälsa har hög risk till försämrad hälsa och att insjukna i somatisk sjukdom, därmed behov av att vårdas inom den somatiska vården. Det är viktigt som sjuksköterska att nå fram till denna patientgrupp för att förhindra försämrad hälsa, därför behövs det mer kunskap om hur sjuksköterskan kan anpassa interaktionen för denna patientgrupp. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att anpassa interaktionen med patienter som har en psykisk ohälsa på somatiska vårdavdelningar. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes. Det rekryterades sammanlagt sex sjuksköterskor via arbetsplatsträffar. Intervjuerna var semistrukturerade som innefattade en intervjuguide. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades med hjälp av innehållsanalysen. Vilket sammanställdes till ett resultat. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier och fem underkategorier. Studiens resultat visade att en anpassad interaktion baserades på kunskapen om patienten som individ, sjukdomen och sjukdomsutvecklingen. Kunskapen införskaffades genom att skapa sig en relation med patienten som har en psykisk ohälsa med hjälp av kommunikationen. En god sjuksköterska- och patientrelation underlättade anpassningen av interaktionen för att på så vis kunna ge vård med god kvalité Slutsats: Samtliga deltagare uttryckte att deras erfarenhet av att anpassa interaktionen med patienter som har psykisk ohälsa kunde ha sina fördelar men även utmaningar. Föreliggande studie skulle kunna bidra till en ökad kunskap om hur sjuksköterskan kan anpassa interaktionen med denna patientgrupp. Studien kan även utgöra en bra grund till fortsatt forskning.

Bakgrund: Patienter med psykisk sjukdom är särskilt utsatta inom vården eftersom de inte alltid själva kan lyfta fram sina egna vårdbehov. Det tillhör inte ovanligheten att psykiskt sjuka patienter lider av samsjuklighet, vilket innebär att patienter lider av flera sjukdomar samtidigt. Patienter med psykisk sjukdom har oftast har en högre sjuklighet än allmänheten. Trots detta upplever patienter med psykisk sjukdom att det inte får den hjälp de behöver inom den somatiska vården. Sjuksköterskan kan möta patientens fysiska behov men förväntas vårda de psykiska behoven också, även om de inte fått denna kunskap i sin grundutbildning.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskor upplevelse av att vårda patienter med psykisk sjukdom inom somatiska vårdavdelningar.  Metod: En litteraturstudie där åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats användes. Urvalet bestod av verksamma sjuksköterskor på olika somatiska vårdavdelningar. Data inhämtades från PubMed och Cinahl. Vid analysering av de vetenskapliga artiklarna användes Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning av kvalitativ innehållsanalys. Innehållsanalysen utfördes i följande ordning; kondensering, kodning och kategorisering av de utvalda meningsenheterna.  Resultat: Analysen av artiklarna resulterade i fyra kategorier och sju underkategorier.  Slutsats: Resultatet visade på en tydlig brist hos sjuksköterskorna i kunskap och utbildning gentemot patienter med psykisk sjukdom. Faktorer som rädsla och osäkerhet påverkade vårdarbetet och interaktioner mellan patienterna med psykisk sjukdom och sjuksköterskan. Sjuksköterskans bristande kunskap samt inställning gentemot patienterna kan påverka tillämpningen av den personcentrerade vården. Enlitteraturstudie kan ge en ökad förståelse om hur sjuksköterskan upplever vårdandet vid patienter med psykisk sjukdom som i sin tur förhoppningsvis kan leda till en mer jämlik vård och förbättrad grundutbildning.

Bakgrund: Många patienter har behov av palliativ vård innan de avlider. I Sverige finns idag flera olika alternativ för specialiserad palliativ vård. Dessa räcker dock inte till för att vårda alla palliativa patienter vilket leder till att sjuksköterskor som arbetar på somatiska vårdavdelningar på sjukhus ofta möter dessa patienter. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att ge palliativ vård till patienter som vårdas på somatiska vårdavdelningar. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt där 15 artiklar ingick i resultatet. Datainsamling har gjorts i databaserna Cinahl, PubMed och Web of Science. Resultat: Sjuksköterskor upplevde att kommunikationen vid vård av palliativa patienter var svår på flera sätt. Rädsla att bemöta existentiella frågor, tidsbrist och en dysfunktionell kommunikation mellan vårdpersonal upplevdes som svårigheter för sjuksköterskorna. Detta ledde till att sjuksköterskor upplevde ett stort behov av utbildning och kompetensutveckling. Slutsats: Ett stort utbildningsbehov finns hos sjuksköterskor då de upplever många svårigheter i att vårda palliativt. För att kunna utveckla denna vårdform på somatiska avdelningar behövs mer utbildning och forskning inom området. / Background: Many patients are in need of palliative care before they die. In Sweden there are several different options for specialized palliative care today. However, the specialized palliative care units are not sufficient to care for all patients in need of palliative care which leads to that nurses working at somatic wards in hospitals frequently encounter these patients. Aim: To describe nurses experiences of giving palliative care to patients in somatic hospital wards. Method: The study was conducted as a review. Data-collection was performed using the databases Cinahl, PubMed and Web of Science, resulting in the inclusion of 15 articles. Results: When caring for palliative patients, the nurses experienced communication to be difficult in many respects. Experienced difficulties for the nurses were fear to meet existential issues, lack of time and dysfunctional communication between professionals. Nurses experienced a major need for education and updating of skills. Conclusion: As palliative care implies a lot of challenges and difficulties, there is a need of specialized training. In order to develop care in somatic wards more education and research is required in this area.

Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar i hela världen, även i Sverige, främst hos den unga, kvinnliga befolkningen. Psykiska problem är ofta kopplade till somatisk ohälsa. Kvaliteten på den somatiska vården blir ofta sämre, mycket på grund av att många sjuksköterskor inte har tillräckligt med kunskap och erfarenhet inom psykiatriska omvårdnaden. Syfte: Föreliggande arbete avser att undersöka sjuksköterskors attityder och erfarenheter av patienter med psykisk ohälsa inom den somatiska vården. Metod: Litteraturöversikt av vetenskapliga artiklar. Litteratursökning i databaser med hjälp av lämpliga sökord. Artiklarnas kvalitet granskas sedan med hjälp av granskningsmallar. Resultat: Sammanlagt granskades 15 artiklar, varav 8 kvalitativa och 7 kvantitativa. Undersökningen visar att sjuksköterskor ofta har negativa erfarenheter av att vårda patienter med psykisk ohälsa. En förklaring kan vara bristande kunskap och färdigheter, vilket leder till rädsla, frustration och stress i mötet med dessa patienter. Även miljön nämns som som en stress- och orsaksfaktor till detta. Dessa faktorer leder till att sjuksköterskor till övervägande del har negativa attityder mot denna patientgrupp. Slutsats: Slutsatsen av undersökningen visar att de identifierade bristerna när det gäller kunskap och färdigheter bland annat leder till otrygghet vid vård av patienter med psykisk ohälsa inom den somatiska vården. Förbättring av detta tillstånd kan uppnås genom att höja sjuksköterskors kompetens, t.ex. genom att lägga större vikt på den psykiatriska omvårdnaden inom den praktiska utbildningen. / Background: Mental illness is increasing in the whole world and also in Sweden, mainly among the young female population. Mental problems are often linked to somatic illness. The quality of somatic health care for these patients is often worse, mainly because a lot of nurses don’t have enough knowledge and experience of psychiatric nusing. Aim: The aim of this study is to examine nurses’ attitudes against and experiences of patients with mental illness in somatic health care. Method: Literary review of scientific articles. Literary search in data bases with appropriate search terms. The quality of the articles was examined by using grading templates. Results: In total 15 articles, 8 qualitatives and 7 quantitatives, were examined. The examination shows that nurses have predominantly negative experiences of caring for patients with mental illness. One explanation can be lacking knowledge and skills which leads to fear, frustration and stress when meeting this group of patients. The environment of the work place was also named as a causing factor of stress. These factors are contributing to the nurses’ predominantly negative attitudes towards those patients. Conclusion: The conclusion of this study is that the identified lack of knowledge and skills among the nurses leads to insecurity among other negative emotions while taking care of patients with mental illness in somatic health care. Improving this situation can be achieved by raising nurses’ competence, for example by focusing more on psychiatric nursing during practical training.