I Sverige idag finns ett statligt vägnät som finansieras och underhålls av de Svenska myndigheterna genom Trafikverket. På Trafikverkets avdelning för underhåll planeras och genomförs underhållsåtgärder för att vägarnas standard ska uppfylla de beslutande kraven som finns. En av de dimensionerande faktorerna vid underhåll av asfaltsvägar är spårdjup, spårdjupen får inte överstiga den specifika underhållsstandarden som finns eftersom om det sker ökar olycksrisken och en försämrad framkomlighet kan uppstå. Ett av syftena med detta examensarbete är att undersöka om det går att förutse var och varför asfaltsbeläggningar inte uppfyller underhållsstandarden som finns. Metoden som används grundar sig i en analys av mätdata som inhämtats genom laserskanning av vägytan med hjälp av en mätbil. Datan presenteras i form av grafer och figurer i Trafikverkets öppna webbportal PMSV3, graferna och figurerna har analyserats för att sedan utgöra resultatet och slutsatserna i arbetet. Resultatet som framgick stämmer som helhet överens med grundinställningen innan arbetet påbörjades, att det går att se en indikation efter några år vart beläggningen kommer att överstiga maximalt spårdjup enligt underhållsstandarden. Men att förutse om och var beläggningen kommer försämras först och mest är svårare i ett tidigt skede. Arbetets slutsatser har bidragit till att flera förslag på fortsatta arbeten har föreslagits, vilket får arbetet att anses lyckat. / In Sweden today, there is a state road network that is financed and maintained by the Swedish authorities through the Swedish Transport Administration. At the Swedish Transport Administration maintenance department, maintenance measures are planned and implemented to ensure that the standards of the roads meet the decision requirements that exist. One of the dimension factors for maintenance of asphalt roads is rut depth, the groove depth must not exceed the specific maintenance standard that exists because, if this happens, the accident risk increases One of the purposes of this thesis is to investigate whether it is possible to predict where and why asphalt pavements do not meet the maintenance standard that exists. The result which appeared to be in agreement with the basic attitude before the work was started, that it is possible to see an indication after a few years where the occupancy will exceed the maintenance standard But to predict if and where the asphalt coating will deteriorate first and most is more difficult at an early stage The work's conclusions have contributed to several ideas for further work being proposed, which makes the work to be considered successful

The interaction between the driver, the car and the road is essential for the road safety. This case study focuses on the road condition and its effect regarding road safety issues. By studying and isolating the road condition aspect and its contributing role to the accident occurrence, the aim is to explore their relationship, as well as highlight the road parameters that are commonly associated with accident occurrence. This result will be used to develop and increase awareness of the impact of poor road alignment and poor road surface conditions on traffic safety, in order to prevent these accidents from occurring. The road parameters chosen for this study include side friction, cross slope and rut bottom cross slope, road texture, curvature, drainage gradient and rutting. The case study was limited to lv 360 in Västerbotten, where all accidents with an unclear cause of the accident were studied, between 2003 and 2012 were carefully studied and assessed based on the condition of the road at the time of the accident. The study was based on accident data from Transportstyrelsens accident database STRADA and road data was obtained from Vecturas Profilograf. Analysis of the various road parameters and their respective safety limits, identified many hazardous sections on lv 360. Low side friction values, insufficient drainage gradient and incorrect cross slopes are some of the shortcomings that were found. The results show that 70% of all accidents occurred on curves where the vehicle either skidded or went off the road. Furthermore, the results show that the side friction demand in 65% of the accidents far exceeded the designed side friction supply according to VGU. Insufficient side friction associated with curves shows an evident relation with the accident occurrence. The analysis shows that 80% of the accidents had deficiencies in two or more road parameters. Improperly designed cross slopes in curves – where the slope instead of resisting the lateral force, contributed to it – was found to create dangerous circumstances for the traffic. These were also found at lv 360, why the cross slope design according to the results, directly affects the accident rate – particularly at curves. Improper cross slope in sections where the gradient is low often result in insufficient drainage gradient, and consequently a high skid risk. These were common on entry and exit points of curves, where the cross slope shifts between straight sections and curves and thus passes zero. The results show that the drainage gradient in 70 % of the accidents was too low and in many cases fell below VGU's requirement of 0.5 % before and after the curve. / Samarbetet mellan föraren, bilen och vägen är essentiellt för trafiksäkerheten. Denna fallstudie fokuserar på vägens tillstånd och dess roll inom trafiksäkerhetsarbetet. Genom att studera och isolera vägaspekten och dess bidragande roll till olycksförekomsten, är målet att tydliggöra relationen mellan dessa, samt belysa de vägparametrar som vanligen associeras med trafikolyckor. Detta för att utveckla och utöka medvetenheten kring effekten av dålig linjeföring och bristfälliga vägytegenskaper, för att i framtiden kunna förebygga dessa olyckor. De parametrar som studerades är bland annat sidofriktionen, tvärfallet och spårbottentvärfallet, texturen, kurvaturen, snedlutningen och spårdjupet. Arbetet avgränsades till länsväg (lv) 360 i Västerbotten, där alla olyckor med en oklar olycksorsak mellan åren 2003 och 2012 studerades, och bedömdes efter vägens tillstånd vid olyckan. Studien baserades på olycksuppgifter från Transportstyrelsens olycksdatabas STRADA och vägmätningar utförda av Vecturas Profilograf. Vid analys av de olika väg parametrarna och deras respektive gränsvärden, identifierades många brister på länsväg 360. Låga sidofriktionsvärden, otillräcklig snedlutningar och felaktiga tvärfall vid kurvor är några av de brister som påhittades. Resultatet visar att 70 % av alla olyckor inträffade i kurvor där fordonet antingen fått sladd eller åkt av vägen. Vidare visar resultatet att sidofriktionsbehovet i 65 % av olyckorna långt översteg den dimensionerande sidofriktionen enligt regelverket Vägar och Gators Utformning (VGU). För liten sidofriktion i samband med kurvor visar en tydlig koppling till olycksförekomsten. Analysen visar dessutom att 80 % av olyckorna hade brister i två eller fler vägparametrar. Felaktigt utformat tvärfall vid kurvor – där lutningen istället för att motverka sidokraften bidrar till den – skapar livsfarliga förutsättningar för trafiken. Även dessa påträffades på länsväg 360, varför tvärfallets utformning enligt resultatet direkt påverkar på olyckstalet, i synnerhet vid kurvor. För litet tvärfall i de sektioner där även längslutningen är låg innebär dessutom otillräcklig snedlutning (resultanten av tvärfallet och längslutningen) och medför stora risker för halka. Dessa är vanliga vid in- och utfarter av kurvor, där tvärfallet övergår mellan raksträcka och kurva och passerar noll. Resultatet visar att 70 % av olyckorna hade för låg snedlutning samt att flera sträckor i många fall underskred VGU:s krav på 0,5 % före och efter kurvan. Som lösning föreslås hastighetssänkning och varningsskyltar vid skarpa kurvor samt att stor kraft bör läggas på korrekt utförda tvärfall som tar hänsyn till sidokraften.

Cut-to-length logging is a mechanized method for delimbing trees and cutting them to length. It is a two-machine operation; taken care by a harvester and a forwarder. The forwarder can cause soil rutting, soil compaction and other detrimental after effects. Therefore it has become vital to protect the forest floor from destructive effects of heavy machines. This initiated the study to delve more into the interaction between the loaded forwarder wheel and the soil. Various WES based rut depth models has been compared to validate its effectiveness in predicting the rut depths. New models have been developed to estimate the rut depth produced by the multipass effect of wheels. Models that could predict the contact pressure between the tire and soil as well as the tire soil contact area has been studied. Various relations to determine the mobility parameters have also been studied. The ones that are suitable to predict mobility parameters have been identified. Roots play a major role in reinforcing the soil and protecting them. This extra reinforcement provided by roots has been taken into account in the thesis work. Lab test with pine tree roots have been carried out to determine the extra reinforcement supplied. Models that are capable of predicting the reinforcement effects due to roots have also been looked into. An initial step towards connecting WES and Bekker models have been done; available models correlating both WES and Bekker models have been analysed and finally a set of relations connecting both have been derived. The effect of slip on sinkage has been studied with the help of both WES and Bekker based models. Multibody simulation software MSC Adams has been used to simulate the forwarder model to determine its suitability for rut depth prediction. Adams has been employed to study the effect of tire inflation pressure and velocity on rut depth. / Kortvirkesmetoden är en mekaniserad för skogsavverkning. Det är en två-maskinsprocess, som utförs av en skördare och en skotare. Skotaren kan orsaka skador på marken, som exempelvis spårbildning och markpackning. Det har blivit allt viktigare att skydda skogen från de marskador orsakade av tunga maskiner. Detta är en initiell studie av samspelet mellan mark och hjul på en lastad skotare. Olika WES-baserade spårdjupsmodeller har jämförts för att värdera deras förmåga att prediktera spårdjupen. Nya modeller har också utvecklats för att uppskatta relationen mellan spårdjup och flera hjulpassager. Modeller som kan prediktera kontakttrycket mellan däcket och marken, samt däckets markkontaktarea har studerats. Olika relationer för att bestämma mobilitetsparametrarna har också studerats. Rötter spelar en viktig roll för att öka markens bärighet och att skydda den. Rötternas effekt på markens bärighet har behandlats i examensarbetet. Labbtester med tallrötter har genomförts för att bestämma deras armeringseffekt. Modeller som kan användas för att prediktera rötternas effekter har också studerats. Ett första steg för att kunna kombinera WES- och Bekker-modeller har utförts, tillgängliga modeller som korrelerar WES- och Bekker-modeller har behandlats och en uppsättning relationer som relaterar de båda modellerna har härletts. Effekten av halka i samband med nedsjunkning har studerats med hjälp av både WES- och Bekkerbaserade modeller. Dynamiksimuleringsprogramet MSC Adams har använts för att simulera skotarmodellen för att bestämma dess lämplighet för spårdjupsförutsägelse. Adams har använts för att studera vilken effekt olika däcktryck och hastighet har på spårdjupet.