Bakgrund: Användning av läkemedel ökar och därmed ökar också läkemedelsrelaterade problem. För att patienter ska kunna ha en säker läkemedelsbehandling krävs bland annat korrekt och fullständig läkemedelsinformation. I dagsläget finns det olika informationskällor som patienter använder för att hålla koll på sin läkemedelsbehandling men i många av dem förekommer avvikelser som gör att risken för felmedicinering eller överdosering ökar. Syfte: Syftet med det här arbetet var att undersöka prevalensen av avvikelser i läkemedelslista ”Mina sparade recept på apotek” (MSR), samt att se om vissa läkemedelsgrupper skulle förekomma oftare än andra bland avvikelserna. Även andra variabler, såsom informationskällor som patienter använder för att hålla reda på sin läkemedelsbehandling, avsaknad av receptbelagda läkemedel i MSR och användning av receptfria läkemedel mättes. Metod: Data for studien samlades in genom speciellt utformade läkemedelsintervjuer med patienter på ett öppenvårdsapotek i Sverige under veckorna 3–5 i början av 2021. Patienterna som inkluderades var vuxna patienter som hade åtminstone tre receptbelagda läkemedel i sin MSR och som hämtade ut läkemedel åt sig själva. Innan läkemedelsintervjuerna påbörjade erhölls också ett skriftligt samtycke från alla deltagare. Resultat: Nästan 70 procent av 69 intervjuade patienter hade minst en typ av avvikelse i MSR, därav dubbla och inaktuella recept var vanligaste. Bland avvikelserna var de vanligaste läkemedel för behandling av sjukdomar som rör nervsystemet, hjärta och kretslopp samt matsmältningsorgan och ämnesomsättning. En del av patienterna (35 procent) saknade receptbelagda läkemedel i sin MSR, medan 30 procent av dem uppgav att de använde receptfria läkemedel. Informationskällan som användes av de flesta patienterna för att hålla koll på deras läkemedelsbehandling var just MSR.  Slutsats: Avvikelser i MSR förekommer hos nästan 7 av 10 patienter och de läkemedelsgrupperna som var vanligare bland avvikelser är också läkemedelsgrupper som orsakar mest läkemedelsrelaterade problem. Dessa avvikelser måste åtgärdas eftersom de påverkar patienternas säkerhet och förhoppningsvis kommer implementering av den nya nationella läkemedelslistan (NLL) kunna förbättra situationen för både patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen. / Background: The use of medicines has increased in the past few years, which has also led to increased amount of drug-related problems (DRP), such as drug-drug interactions and serious adverse effects which lead to hospitalization. In order to decrease the amount of DRP, the medication lists of individual patients need to be accurate and updated. The most used medication list among those available is the one that is printed out at a pharmacy “My stored prescriptions at pharmacy”.  It is also called “Prescription List” (PL). Even though a lot of patients use the PL, there are a lot of discrepancies in it, such as noncurrent and missing prescriptions, but also prescription duplicates. Aim: The aim of this study was to study the prevalence of discrepancies in the PL, such as noncurrent or duplicate prescriptions, wrong dosage or other unclarities, but also to see if there are some particular drug groups which are more common among the discrepancies. Secondary outcomes that were measured included the amount of missing prescriptions in the PL, as well as the usage of over-the-counter (OTC) medicines and primary information sources that patients use to keep track of their prescriptions. Methods: Data needed for the study was collected by interviewing patients at a local pharmacy. The interview was specially designed to answer to all the outcomes and the patient’s individual PL was also used to identify the discrepancies. In order to be included in the study patients needed to be at least 18 years old, have three or more prescriptions in the national prescription repository (NPR) and pick up their own medication, as well as provide a written consent to participate. Pharmacists that were dispensing patient’s prescriptions were also in charge of the recruitment of patients. Result: Out of the 103 patients that were informed about the study, 69 patients were included. Almost 70 percent of them had at least one type of discrepancy in the PL. The most common discrepancy was prescription duplicates (46 percent), followed by noncurrent prescriptions (44 percent). Drug groups which were common among the discrepancies were the drugs used to treat diseases in the nervous system, cardiovascular system and digestive system (including metabolism). Secondary outcomes showed that 35 percent of the patients had at least one missing prescription in the PL, but also that 30 percent of the patients used OTC medicines, the most common being paracetamol (acetaminophen). The most used information source was the PL with 32 percent of patients using it as their primary information source for their medication therapy. Conclusions: Prescription duplicates and noncurrent prescriptions are frequent in the PL and are a major source of medication errors for patients and health-care workers. Drug groups which where the most common among the discrepancies are also the ones responsible for half of the hospitalizations in Sweden. This implies that they could probably be prevented by improving the PL. The number of the missing prescriptions was quite low. The usage of OTC medicines showed that most of patients used painkillers. These are the drugs that Swedes often overuse and therefore, for future safety, monitoring of OTC sales should be implemented. Although it had 21 percent of inaccuracies, the PL was the most used information source for the patients, which gives the conclusion that the improvement of it is needed as soon as possible in order to prevent and decrease the frequency of DRP.

Bakgrund: Den tekniska utvecklingen går snabbt framåt och kan innebära en utmaning för många grupper i samhället, framförallt äldre. Sverige har som mål att år 2025 vara bäst på eHälsa och som ett delmål har ett register i form av Nationella Läkemedelslistan tagits fram. Registret ska ge patienter, vård- och apotekspersonalen tillgång till samma information med målet att öka patientsäkerheten och patienters delaktighet i vården. För att komma åt den här information krävs inloggning till eHälsomyndighetens tjänst Läkemedelskollen. Äldre personer har ofta mindre datorvana och väljer i många fall papper framför digitala tjänster. Apotekslistan är den analoga tjänsten som just nu erbjuder receptinformation i pappersform till patienterna. Syfte: Studiens syfte var att beskriva äldre patienters upplevelser av att använda receptinformation i analog form och deras uppfattning om digitala alternativ. Material och metod: En kvalitativ semistrukturerad intervjustudie har genomförts och urval har skett strategiskt och målstyrt för att fånga respondenter med olika nivå av teknikvana och på olika demografiska platser i Sverige. Rekrytering skedde med snöbollsurval och resulterade i 9 respondenter. Resultatet tolkades sedan med hjälp av UTAUT och TTF. Resultat: Den fysiska Apotekslistan fyller en viktig funktion i patientens läkemedelsprocess och skapar trygghet för individen. Många respondenter har svårt att se fördelarna med en digital version och upplever att den fysiska listan är tillförlitlig och uppfyller alla krav och behov som finns. Slutsats: En del av den åldrande befolkningen vill ha tillgång till det fysiska pappret som ett alternativ till digitala tjänster och upplever att den skapar trygghet och förenklar vardagen. För att locka fler äldre att testa Läkemedelskollen kan utbildningar tas fram för att minska äldre personers teknostress. En utveckling av tjänsten skulle kunna öka intresset och tillföra ett mervärde som förenklar livet med läkemedel. / Background: Technical development is advancing rapidly and entails a need for skills development for many groups in society, especially the elderly. Sweden aims to be the best in eHealth by 2025, and as an intermediate goal, a register in the form of the “National Medication List” has been introduced. The register will give patients, care and pharmacy staff access to the same information with the aim of increasing patient safety and patients' participation in care. To access this information, login to the eHealth Authority's service Läkemedelskollen is required. Older people often have less computer skills and, in many cases, choose paper over digital services. Apotekslistan is the analogue service that currently offers prescription information on paper to patients. Purpose: The purpose of the study was to describe elderly patients' experiences of using prescription information in analog form and their attitude to digital alternatives. Material and method: A qualitative semi-structured interview study were conducted and selection has been made strategically and goal-oriented to capture participants with different levels of technical knowledge and in different demographic locations in Sweden. Recruitment took place with a snowball selection and resulted in 9 participants. The result was interpreted using UTAUT and TTF. Result: The physical list Apotekslistan fulfills an important function in the patient's drug process and gives the patient a feeling of security. Many people find it difficult to see the benefits of a digital version and feel that the physical list is reliable and meets all the requirements and needs that exist. Conclusion: Part of the aging population wants access to the physical paper as an alternative to digital services and feels that it creates security and simplifies everyday life. To attract more elderly people to try Läkemedelskollen, training can be developed to reduce older people's technology stress. A development of the service could increase interest and add value that simplifies living with chronic disease.