Diss. Göteborg : Univ., 2003.

Personliga beslut om sparande drivs av många olika motiv, några är, behovet av att bygga upp tillgångar för att finansiera konsumtion under den senare delen av livet, osäkerhet om framtiden och att spara åt nästa generation. Sparandet för konsumtion under pensionsåren är generellt ansett som det viktigaste motivet till att spara. En faktor som ger ett ökat intresse för att studera sparande ärden åldrande befolkningen i de rika delarna av världen. Medelåldern i Europa stiger och befolkningen blir äldre och lever längre. Resultaten visade att inflationen var den variabel som har störst påverkan på sparkvoten. Inte långt efter kom variablerna arbetslöshet, inkomsttillväxt och handelsbalans. Dock visade det sig att variabeln statens budgetbalans var ickesignifikant. Dessutom visade resultaten att relationen mellan sparkvoten och variablerna inflation, arbetslöshet och handelsbalans var positiv. Sparkvotens relation till inkomsttillväxten och statens budgetbalans var negativ. Resultaten tyder också på att det förekommer strukturella förändringar i människors sparbeteende, i tider då tillväxten är låg blir man mer försiktig och ökar sitt sparande.

Diss. Stockholm : Handelshögsk.

Lic.-avh. Uppsala : Univ.

<p>Investeringsklimatet i Sverige är idag en viktig fråga. Allt fler svenska investerare väljer att placera sitt kapital i utlandet, istället för i Sverige och utländska investerare väljer andra investeringsalternativ än Sverige. Ett sätt att mäta dessa flöden av kapital är att mäta graden av kapitalrörlighet mellan länder. Med kapitalrörlighet menas att kapitalet kan röra sig fritt över gränserna till de länder som har den mest fördelaktiga avkastningen.</p><p>Syftet med denna uppsats är att utifrån undersöka om det föreligger något samband mellan sparande och investeringar, och om det finns någon kapitalrörlighet mellan länder. Dessutom se om landets storlek och öppenhet påverkar detta samband.</p><p>Vi har i vår slutsats kommit fram till att det förekommer kapitalrörlighet mellan länder, i vissa länder i vår undersökning. Det empiriska resultatet visar inte på någon kapitalrörlighet i OECD-länderna. LDC-länderna visar på kapitalrörlighet. Vi har inte funnit att det finns något annat som förklarar kapitalrörlighet mellan länder, eftersom varken landets storlek eller öppenhet fick signifikans.</p>

Investeringsklimatet i Sverige är idag en viktig fråga. Allt fler svenska investerare väljer att placera sitt kapital i utlandet, istället för i Sverige och utländska investerare väljer andra investeringsalternativ än Sverige. Ett sätt att mäta dessa flöden av kapital är att mäta graden av kapitalrörlighet mellan länder. Med kapitalrörlighet menas att kapitalet kan röra sig fritt över gränserna till de länder som har den mest fördelaktiga avkastningen. Syftet med denna uppsats är att utifrån undersöka om det föreligger något samband mellan sparande och investeringar, och om det finns någon kapitalrörlighet mellan länder. Dessutom se om landets storlek och öppenhet påverkar detta samband. Vi har i vår slutsats kommit fram till att det förekommer kapitalrörlighet mellan länder, i vissa länder i vår undersökning. Det empiriska resultatet visar inte på någon kapitalrörlighet i OECD-länderna. LDC-länderna visar på kapitalrörlighet. Vi har inte funnit att det finns något annat som förklarar kapitalrörlighet mellan länder, eftersom varken landets storlek eller öppenhet fick signifikans.

Denna studie undersöker effekterna av investeringssparkonton (ISK) på noterade aktiers och fondandelars värde. ISK är en skatteförmånlig sparform som infördes i Sverige år 2012. Studien använder difference-in-difference metoden på kvartalsdata över värdet på noterade aktier och fondandelar i EU:s medlemsländer från år 2009 till år 2020. Mina resultat tyder på att värdet på noterade aktier och fondandelar har ökat sedan införandet av ISK. Jag finner att värdet på noterade aktier och fondandelar placerade utanför ISK har minskat. Statistiskt signifikanta effekter av ISK efter år 2015 kunde inte hittas. Dessa resultat tyder på att införandet av ISK har ökat värdet på sparande men också har lett till flytt av tillgångar från konventionella sparformer till ISK. Resultaten är mycket känsliga för ett antal antaganden och bör tolkas med stor försiktighet. / This study attempts to estimate the effects of ISK, a form of saving accounts, introduced in Sweden in 2012, on the value of listed shares and shares in equity and investment funds. The study uses the difference-in-difference method on quarterly data of the value of listed shares and shares in equity and investment funds in EU member states from 2009 to 2020 to estimate the effects of ISK. The results of the study indicate that the value of listed shares and shares in equity and investment funds has increased since ISK was introduced. The value of listed shares and shares in equity and investment funds placed outside ISK has decreased. Statistically significant effects of ISK from 2015 could not be found. These results indicate that the introduction of ISK has increased the value of savings but also led to a shift of capital from conventional saving accounts to ISK. The results of this study are very sensitive to a number of assumptions and should be interpreted with caution.

Hushållens fördelning av inkomsten på sparande och konsumtion har en direkt inverkan på möjligheterna att uppnå olika samhällsekonomiska målsättningar. Våra kunskaper om de faktorer som styr hushållens sparbeteende har tyvärr varit både ofullständiga och osystematiska. I denna rapport görs ett försök att med beteendevetenskapliga teorier och metoder mäta och förklara hushållens sparande. I intervjuundersökningar prövas olika faktorer som påverkar hushållen i deras ekonomiska beteende, både "yttre" faktorer av traditionell ekonomisk karaktär (t ex i termer av inkomst, åldersstruktur, etc) och andra, mera psykologiskt inriktade (attityder, förväntningar, personlighetsegenskaper). I rapportens första del läggs stor vikt vid att föra samman och presentera teorier och resultat från olika områden. Främst syftar projektet till att utveckla mätmetoder som dels ska kunna användas för att regelbundet mäta hushållens sparande i olika former, dels mäta faktorer som påverkar sparandet på kort och lång sikt. De metodologiska frågorna ägnas därför stort utrymme. Samtidigt gör det insamlade materialet det möjligt att analysera sparandets omfattning och kännetecken för de hushåll som sparar respektive inte sparar. Resultaten tyder på att faktorer av både psykologisk och traditionell ekonomisk karaktär är nödvändiga för att förstå och förklara skillnader i sparandet mellan hushåll. I rapportens senare dels ges exempel på användningen av och prognosförmågan hos regelbundna beteendevetenskapliga studier av det ekonomiska beteendet. / Diss. Stockholm : Handelshögsk.

Young investors tend to exhibit a lower level of financial literacy which has a negative impact on their investment decisions. The level of financial literacy a person has therefore plays a major role and can be crucial for an investor's ability to make rational and sound financial decisions. An investor's investment decision can be influenced in many ways, but mainly psychological factors come into play. There is a clear difference between younger and older generations of investors. Previous studies show signs of riskier behavior among the younger generation, and there are therefore questions about how they will characterize their investing. The aim of the study is to describe and analyze Generation Z's level of financial literacy and attitude towards risk on the stock market This study has applied a quantitative research method in the form of a questionnaire. The questionnaire was divided into two sections. Each section contained questions that were used to answer selected subcategories within financial literacy and financial behavior. The financial behavior category was made up of different “bias” in accordance with the Behavioral finance theory. The study found that the respondents within Generation Z possessed a high level of financial literacy and exhibited long-term saving behavior. No overrepresented risk behaviors were found for the generation in question.

<p>Syftet med denna uppsats var att utreda hur en individ i åldern 20-30 som är ensamstående och utan barn ska lägga upp sitt sparande. Vi jämförde teorier inom området och ekonomiska rådgivares förslag på sparande för att se om rådgivarna råder den valda åldersgruppen i riktning mot att agera så ekonomiskt som möjligt. Vi gjorde antagandet att individen har 30000 kronor tillgängliga för placering.</p><p>De teorier vi valt att jämföra med är främst Franco Modiglianis livscykelteori och en teori om investeringsstrategier i olika åldrar. Utifrån dessa teorier och de förväntningar vi hade inför studien, formulerade vi ett frågeformulär. Formuläret användes sedan som underlag vid de kvalitativa intervjuerna som genomfördes med ekonomiska rådgivare på de tre storbankerna Nordea, SE-banken och Föreningssparbanken. Studien blir då ur bankernas perspektiv men är gjord för läsare i 20-30 års ålder. Vi har i metodavsnittet kritiserat arbetet och bland annat betonat hur vår egen inställning till sparande och vårt agerande i intervjusituationerna kan ha påverkat studien.</p><p>Respondenterna ansåg att långsiktiga sparanden är mest fördelaktiga för unga men de bör först av allt ha en buffert för att minska osäkerheten i vardagsekonomin. Det bör även tilläggas att alla människor är individuella och några generella riktlinjer egentligen inte går att dra. Samtliga banker förespråkade även ett månadssparande då detta ger en lägre risk. Ett kontinuerligt sparande ses också som ett bra sätt att lära unga att hushålla med pengar.</p>