Titel: Placeringsintresserade privatpersoners finansiella sparande Författare: Robert Bratt & Robin Karlsson Program: Ekonomprogrammet inriktning redovisning & ekonomistyrning Handledare: Thomas Karlsson Examinator: Petter Boye Fakultet: Ekonomihögskolan                                                                                                                                                         Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka, beskriva och förklara på vilket sätt placeringsintresserade privatpersoners sparande i finansiella instrument påverkas av de tre psykologiska faktorerna anchoring, herd behavior och mental accounting samt att undersöka om investerarens belåning och den risk för ökade kostnader som belåning i kombination med höjda räntor innebär kan leda till att placeringsintresserade privatpersoner ökar sitt sparande i finansiella instrument.   Metod: Vi har använt oss av en abduktiv ansats och genomfört en kvalitativ empirisk undersökning där vi har intervjuat personer med ett intresse för finansiella placeringar.   Teori: Vi har i vårt teorikapitel sammanställt teorier uppdelade i kategorierna finansiella placeringar, herd behavior, mental accounting, anchoring och belåning.   Empiri: I vår empiriska undersökning så har vi genomfört sju intervjuer med personer som har ett intresse för finansiella placeringar. Intervjuerna som har genomförts har varit semistrukturerade där vi har ställt frågor baserade på de teorier som har presenterats i teorikapitlet. Utifrån dessa frågor har vi sedan fört diskussioner med respondenterna gällande de olika fält som intervjun berör.   Slutsats: I slutsatserna har vi vägt de teorier som har presenterats i teorikapitlet mot det insamlade empiriska material som har framkommit i samband med vår empiriska undersökning. Utifrån den information som har framkommit i dessa två kapitel har vi formulerat slutsatser inom de områden som studien har undersökt.                                Nyckelord: herd behavior, mental accounting, anchoring, belåning, finansiell beteendepsykologi, finansiella marknader, finansiella instrument   Tack Vi vil tacka vår handledare Thomas Karlsson för stöd och feedback som vi fått under uppsatsens gång.   Vi vill även tacka de uppsatsgrupper som ingått i vår seminariegrupp och som genom opponering längs arbetets gång gett oss feedback vilket har varit till stor nytta.

Syfte: Studien ämnar undersöka bostadsrättsföreningars nivå av sparande för framtida kapitalunderhåll i Gävle kommun under räkenskapsåren 2018 och 2022 samt analysera vilka faktorer som kan förklara varför somliga bostadsrättsföreningar avsätter mer i sparande än andra. Metod: Vi har tillämpat en kvantitativ metod där data från årsredovisningar samlats in och använts för att beräkna och koda studiens variabler. För att testa hypoteserna analyserades data med multipel regressionsanalys. Resultat och slutsats: De flesta bostadsrättsföreningar avsätter adekvata medel, men en betydande minoritet riskerar framtida avgiftshöjningar för att täcka kommande kapitalunderhåll. Resultaten visar två statistiskt signifikanta samband med högre sparande och indikerar andra potentiella kumulativa effekter. Examensarbetets bidrag: Användning av en ny metod för empiriinsamling, ny strategi för fastställande av population och urval, undersökning av tidigare outredda oberoende variabler samt den första studien som specifikt granskar bostadsbeståndet i Gävleområdet. Förslag till fortsatt forskning: Vi rekommenderar att framtida studier undersöker relationen mellan studiens beroende och oberoende variabler med ett större datamaterial. Ett större urval kan ge en tydligare bild av hur de oberoende variablerna påverkar bostadsrättsföreningars sparande. / Aim: This research aims to assess the savings levels for future capital maintenance by housing cooperatives in Gävle municipality during the fiscal years 2018 and 2022, and to identify the factors that contribute to higher savings in some cooperatives compared to others. Method: Using a quantitative approach, we gathered data from annual reports to calculate and code the study's variables. Multiple regression analysis was employed to test the hypotheses. Results and conclusions: While the majority of housing cooperatives set aside adequate funds, a notable minority face the risk of future fee increases to cover necessary capital maintenance. The findings reveal two statistically significant correlations with higher savings and indicate other possible cumulative effects. Contribution of the thesis: Utilizing a novel approach for data collection, a new method for defining population and sampling, analysis of previously unexamined independent variables and the first study specifically assessing the housing stock in the Gävle region. Suggestions for future research: Future research should examine the relationship between the dependent and independent variables with a more extensive dataset. Increasing the sample size may yield a better understanding of how the independent variables influence the savings of housing cooperatives.

Stigande förväntade livslängder har tillsammans med sjunkande födelsetal bidragit till en omvandling av pensionssystemet i ett antal länder. I sin tur har det medfört en större individhantering och därmed större krav på den enskilda individens kompetens. Tidigare studier visar att finansiell förmåga tenderar att vara låg i välutvecklade länder, ett positivt samband mellan individens finansiella förmåga och pensionsplanering har också urskilts. Ur detta perspektiv kan den ökade individhanteringen ses oroväckande och skapa ogynnsamma förutsättningar för goda ekonomiska utfall både för samhället och den enskilda individen. De tidigare studierna behandlar främst nivåerna av finansiell förmåga och pensionsplanering samt hur de samvarierar i tvärsnitt. För att skapa en bättre förståelse för sambandet mellan finansiell förmåga och pensionsplanering ämnar denna uppsats att studera sambandet över tid. Uppsatsen baseras på ett datamaterial från Norge, där en förändring i pensionssystemet implementerats 2011. Sambandet mellan individens finansiella förmåga och pensionsplanering studeras med regressionsanalyser. Resultatet från regressionsanalyserna tyder på att en förändring i den finansiella förmågan inte kommer leda till en förändring av individens pensionsplanering. Uppsatsens resultat ger inte stöd för ett kausalt samband mellan finansiell förmåga och pensionsplanering i Norge. De tidigare studierna i andra länder har fått stöd för ett kausalt samband. Om sambandet mellan finansiell förmåga och pensionsplanering är detsamma eller liknande i ett internationellt perspektiv väcker uppsatsens resultat ytterligare frågor kring hur sambandet och mekanismen bakom finansiell förmåga och pensionsplanering verkligen ser ut. Om en önskan att öka individers pensionsplanering finns ges inga tydliga svar på vilka åtgärder som är lämpliga och genererar resultat. / Rising life expectancies together with declining birth rates have contributed to a transformation of the pension system in several countries. In turn, the transformation has resulted in a greater individual management of the pensions and thus greater demands on the individual’s skills. Previous researches have shown that financial literacy tends to be low in well-developed countries, they have also distinguished a positive relationship between an individual’s financial literacy and retirement planning. From this point of view, the increased individual management could cause concerns and create unfavorable conditions for positive economic outcomes for the society as well as the individual. The previous researches have mainly dealt with the levels of financial literacy and retirement planning and how they co-vary in cross section. The thesis intends to study the relationship between financial literacy and retirement planning over time, to achieve a better understanding of the relationship. The thesis is based on a dataset from Norway, where a change in the pension system was implemented in 2011. The relationship between the individual's financial literacy and retirement planning is examined with regression analyzes. The results from the regression analyzes indicate that a change in the individual’s financial literacy do not have an impact on the retirement planning. The thesis results do not provide support for a causal relationship between financial literacy and retirement planning in Norway. The previous researches in other countries do provide support for a causal relationship. If the relationship between financial literacy and retirement planning is the same or similar in an international point of view, the results raises further questions about how the relationship appears and how the mechanism works. If there is a desire to enhance individuals' retirement planning the thesis result give no simple answers to what actions that are appropriate and generate results.

Bakgrund: Beslutskompetensen som beskriver hur bra individer är på att fatta beslut, blir allt viktigare inom nationalekonomin och resultat från samtida forskning inom beteendeekonomi ifrågasätter neoklassiska nationalekonomiska teorier. Detta ihop med att allt fler personer i Sverige får en sämre ekonomisk levnadsstandard under pensionsåldern lade grunden till varför vi valde att isolera analysen till sambandet mellan det privata sparandet och beslutskompetensen hos en individ. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka och analysera sambandet mellan kompetensen i individers beslutsfattande och en individs långsiktiga sparande utifrån ett beteendeekonomiskt perspektiv. Metod: En tidigare studie inom beslutskompetensens område där studenter (n=200) var fokusgruppen, utförd av JEDI-Lab vid Linköpings Universitet låg till grund för den kvantitativa analys som gjordes med hjälp av regressioner i det ekonometriska programmet EViews. De resultat som vi erhöll användes sedan för att analysera sambandet mellan individers beslutskompetens och deras aktiva val att spara. Resultat: Beslutskompetensen visade sig inte ha någon statistisk inferens på sparbeteende hos individer. Dess underkategorier hade blandade negativa och positiva samband till sparbeteende. Alla kategorier utom hur man följer beslutsregler saknade statistiskt signifikanta resultat. Det tycks föreligga andra faktorer i ett sparbeteende än enbart en individs beslutskompetens, variabler som kön, självkontroll och den kortsiktiga diskonteringsräntan hos en individ har större betydelse för sparbeteende. Vi tror att resultaten kan vara påverkade av att den undersökta populationen var studenter och därmed reflekterar den yngre delen av den svenska befolkningen och inte befolkningen som helhet. Det finns mycket forskning kvar att göra, då beslutskompetens är ett relativt nytt område inom ekonomi och behöver vidareutvecklas för att kunna ge mer precisa svar om varför individer tar de ekonomiska beslut som de gör.

I denna studie skrivs det om den unga generationens (15-30 år) sparande och vad dessahar för inställning till kapital. Det har även studerats om bankerna märkt av någonskillnad mellan de olika generationerna.Författaren till denna studie har suttit med i styrelsen i finansföreningen BUFS (BoråsUniversity Finance Society) på Högskolan i Borås under det senaste året, år 2009, ochdärigenom stött på flera banktjänstemän som bjudits in som talare på Högskolan i Borås.Dessa har pratat om de olika sparmöjligheter som finns för oss privatpersoner samt dealternativ som de anser värda att satsa på om man är i början av sitt sparande. Detta harinneburit att funderingar över hur yngre människor (15-30 år) ställer sig till att spara harväckts.Intresset för detta område växte ytterligare när en intervju från 2008 lästes (SvensktNäringsliv, 2008-05-08) där Linda Hedström, Svenskt Näringslivs expert på ungdomarskonsumtionsvanor, berättade att det är många nya aspekter att ta hänsyn till när studierutförs om ungdomars konsumtionsvanor. Förvaltningen av kapital sker inte på sammasätt som förr, för 60 år sedan då våra far- och morföräldrar växte upp, och hon säger ävenatt dagens ungdomar beskrivs som "den ständigt uppkopplade digitala generationen somsäger ja till konsumtion men nej till reklam". Detta ledde till att författaren blev nyfikenoch intresserad av att få veta mer om dagens ungdomar och deras inställning till kapital,eftersom dagens ungdomar, enligt Linda Hedström (2008-05-08), väldigt gärnakonsumerar bort sitt kapital.För att undersöka detta har statistik tagits fram från SCB, Statistiska centralbyrån, ochsedan har en kvalitativ undersökning använts, vilket inneburit att fokus varit på att fådjupare information ur ett mindre antal fall. Detta då kapitalförvaltare på större företag(Svenska Enskilda Banken, Handelsbanken, Swedbank och Acta kapitalförvaltningar) iBorås har intervjuats. Detta har gjorts för att ta reda på om bankerna och desskapitalförvaltare har märkt av en skillnad hos den yngre generationen jämfört med denäldre.

<p>Bakgrund: Den svenska börsen steg i slutet av 90-talet kraftigt för att därefter falla i en omfattning som kan mäta sig med den stora börskraschen 1929. Detta har påverkat många människors privatekonomi men samtidigt har rapporterats om fortsatt stark konsumtion. </p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och förklara hur konsumtion och sparande påverkas av aktiebörsen. </p><p>Metod: Kvantitativ statistisk metodik tillämpas i stor utsträckning i denna undersökning. </p><p>Resultat: Det är främst"övriga tjänster"och eventuellt "bilar", "livsmedel" och "övriga varaktiga varor" som påverkas av kursnivån. Volatiliteten tycks påverka de flesta grupper förutom "övriga tjänster" och eventuellt "övriga varaktiga varor". Den marginella konsumtionsbenägenheten visar sig vara 0,74 från disponibel inkomst och omkring 0,02 från aktieförmögenhet och övrig finansiell förmögenhet. Förklaringar till att börsen inte påverkat konsumtionen mer kan vara att hushållen vill utjämna konsumtionen över en längre tidsperiod och att aktievinster till stor del jämställs med oväntad inkomst vilken går till sparande snarare än konsumtion.</p>

Bakgrund: Den svenska börsen steg i slutet av 90-talet kraftigt för att därefter falla i en omfattning som kan mäta sig med den stora börskraschen 1929. Detta har påverkat många människors privatekonomi men samtidigt har rapporterats om fortsatt stark konsumtion. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och förklara hur konsumtion och sparande påverkas av aktiebörsen. Metod: Kvantitativ statistisk metodik tillämpas i stor utsträckning i denna undersökning. Resultat: Det är främst"övriga tjänster"och eventuellt "bilar", "livsmedel" och "övriga varaktiga varor" som påverkas av kursnivån. Volatiliteten tycks påverka de flesta grupper förutom "övriga tjänster" och eventuellt "övriga varaktiga varor". Den marginella konsumtionsbenägenheten visar sig vara 0,74 från disponibel inkomst och omkring 0,02 från aktieförmögenhet och övrig finansiell förmögenhet. Förklaringar till att börsen inte påverkat konsumtionen mer kan vara att hushållen vill utjämna konsumtionen över en längre tidsperiod och att aktievinster till stor del jämställs med oväntad inkomst vilken går till sparande snarare än konsumtion.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka om AP7 uppfyller sitt mål att ge sina sparare minst lika bra pension som övriga premiepensionssparare Metod: Uppsatsen baseras på en kvantitativ metod. Avkastningar riskjusteras med hjälp av Treynorkvot, Sharpekvot och Jensens Alfa för att kunna jämföras mot varandra. Slutsatser:AP7:s riskjusterade avkastning ligger något under Sveriges övriga premiepensionsfonder sett till både PPM-index och genomsnittet för de nio mest valda PPM-fonderna år 2013. AP7 har presterat en sämre riskjusterad avkastning än SIXRX och en bättre riskjusterad avkastning än en svensk statsobligation sett till undersökningsperioden.

Pensionen är en viktig del av en individs framtida liv som mycket väl kan innebära skillnaden mellan ett lyckligt eller miserabelt liv som pensionerad. I vardagen kan vi höra om pensionen och var vi bör vända oss, vare sig det gäller media, affischer eller annan reklam, men vet vi tillräckligt för att kunna pensionsplanera? Denna kvantitativa studie använder sig av data från en norsk enkätundersökning på internet, för att ta reda på vilka faktorer som kan påverka individers pensionsplanering i form av privat sparande. Studien lyckas bekräfta en positiv relation mellan privat sparande och fyra variabler; årsinkomst, åldersgrupp, tankar kring pension samt sysselsättning. / The pension is an important part of an individual’s future life which could very well be the difference between a happy or a miserable life as a retired individual. In everyday life we hear about retirement and where we should turn, whether it is media, posters or other advertising, but do we know enough to be able to forge a retirement plan? This quantitative study uses data from a Norwegian internet based survey, to find out what factors can influence individuals’ retirement planning in the form of private savings. The study succeeds confirm a positive relationship between private saving and four variables; annual income, age cohort, thoughts on retirement and employment.

Nyanländande Generation Y håller på att positionera sig på arbetsmarknaden och omfattas av individer födda inom intervallet 1980 – 1995. Det återfinns dessvärre ytterst lite forskning gällande generationens investeringsbeteende. Mestadels av tidigare forskning har hittills handlat om hur tidigare generationer, så som Baby Boomers och Generation X, tenderar att investera. Denna studie har därför försökt bidra till att fylla ut tomrummet i kunskapen beträffande Generation Y. Studien utreder investeringsbeteendet hos Generation Y genom att undersöka hur specifika karaktäristika påverkar deras sä̈tt att investera. Således är syftet med denna studie att kartlägga och analysera hur Generation Y:s särskilda karaktäristika påverkar deras investeringsbeteende. Tillvägagångssättet har varit att det först konstruerades en modell utifrån den redan tillgängliga forskningen, varpå uppsatsen därefter avsåg att testa validiteten och kvaliteten i våra antaganden och i den upprä̈ttade modellen. Uppsatsen utfördes med hjälp av en kvantitativ metod med positivistisk filosofi och deduktiv ansats. Undersökningsverktyget som till största grad användes för studien var en internetbaserad enkät där respondenterna fick ta del av en rad olika påståenden. Respondenterna som har deltagit i denna studie är till majoriteten bosatta i Sverige och omfattar respondenter som vid undersökningstillfället var 15 – 70 år. Denna studie indikerar slutligen att Generation Y har ett särskilt investeringsbeteende och att deras specifika sätt att investera på grundar sig i deras särskilda karaktäristika, vilket också påvisas med hjälp av ett antal statistiska modeller. Resultatet åskådliggör ytterligare att även demografiska faktorer som modersmål, kön och ålder påverkar investeringsbeteendet. Ett förslag till framtida forskning kan vara att komplettera uppsatsens kvantitativa metod med en kvalitativ metod. Detta tillvägagångssätt hade således kunnat bidra till en djupare förståelse för forskningen och ett bättre resultat och har därför varit av stort värde för uppsatsen. / The newly arriving Generation Y, that embraces the individuals born within 1980 – 1995, is on the way of positioning themselves on the labour-market. Unfortunately, there has not been done much research on the investment behavior of this generation. Mostly of previous research has been about how previous generations, the Baby Boomers and Generation X, tend to invest. This study therefore sought to help fill the gap in knowledge regarding the Generation Y. This study investigates the investment behavior of Generation Y by examining how specific characteristics affect their approach to investing. Thus, the purpose of this study was to identify and analyze how Generation Y’s specific characteristics affect their investment behavior. The approach has initially been that a model was constructed based on the already available research, whereupon the paper then aimed to test the validity and quality of our assumptions and of the established model. The essay was performed by a quantitative method with a positivistic philosophy and deductive logic. The research tool for this study was, to the biggest extent, an online survey in which a variety of claims were presented to the respondents. The respondents who participated in this study, with the majority residing in Sweden, were at the time of the study 15 – 70 years old. This study indicates that Generation Y has a particular investment behavior and that their specific way of investing is based on certain characteristics, which is also shown by the several statistical models that have been used. The result further illustrates that also demographic factors, such as native language, gender and age, has affection on the investment behavior of Generation Y. A proposal for future research might be to supplement the essay’s quantitative method with a qualitative one. This approach could possibly contribute to a deeper understanding of science and a better result, and would therefore be of great value to the essay.