With the development of technologies, as well as the introduction of new regulations, the banking sector is facing increasing competition from Fintech startups and companies. This weakens the monopoly of banks on financial services, which can now be provided by various kinds of companies. This situation democratizes many financial areas that were previously inaccessible or inaccessible to the general public and drives financial inclusion. One such area is investment. As part of the ongoing product development and improvement path of Fintech, startups want to get deeper and better into their potential users in order to create products that meet their problems and needs. This study is devoted to a deep study of the habits and Paterno behavior of the Swedish Millennial of investment. In order to explore the most important aspects in the process of investment decision-making, the authors studied behavioral finance research and highlighted the most common factors that have the greatest weight in determining how people invest money. These are the following factors: behavior towards risk, financial literacy, knowledge and sources, sustainability and investment motives. Survey and in-depth interview research methods were used to collect data around the aforementioned factors. Some of the key findings define crucial investment behavior patterns among age group of 20-30. Slightly more than half of the people invest their money, while reason for non/investors is high complexity and lack of knowledge. Also, the majority pursues economic and emotional goals from investing money, and prefers low risk and long-term gain over short-term speculative investing. Moreover, the respondents showed a high level of financial literacy. As for the sustainability factor, for the majority sustainability is not the major driver of a stock choice. Also, when making choices, people appeared to trust offline communities more than online. / Banksektorn har som följd av teknikutveckling och introduktion av nya regleringar, under de senaste åren, ställts inför en ökad konkurrens från Fintech-startups och andra företag. Detta har försvagat bankernas monopol på ekonomisk tjänster, och du kan idag bli försedd av flera olika sorters företag för att komma åt samma tjänster. Denna utveckling har demokratiserat många finansiella områden som tidigare var otagbara eller otillgängliga för allmänheten och har drivit ekonomisk integration. Ett sådant område är investering. Som en del av den nuvarande produktframtagning och riktningen som utvecklingen Fintech sektorn är på, vill startups ha en djupare och bättre förståelse inför deras potentiella användare för att skapa produkter som kommer möta deras problem och behov. Denna avhandling ägnas åt en djupgående studie av vanorna och beteendet hos svenska i åldersgrupperna 20-30 år. För att utforska de viktigaste aspekterna i processen för investeringsbeslut, har författarna studerat beslutsfattning kopplat till investeringar och lyfter fram de vanligaste faktorerna när det kommer till att avgöra hur människor investerar pengar. Dessa faktorer är följande: beteende relaterat till risk, finansiell kompetens, kunskap och källor, hållbarhet och investeringsmotiv. Forskningsmetoder som frågeformulär och djupintervjuer användes för att samla in data kring tidigare nämnda faktorer. Nyckelfynden från denna rapport behandlar investeringsbeteendemönster i åldersgrupprna 20-30 år. I denna åldersgrupp ser vi att fler än hälften investerar sina besparingar. Bland de som inte investerade så var orsakerna kopplade till bristande kunskap och hög komplexitet. Dessutom sätter majoriteten upp ekonomiska och känslomässiga mål för sina investeringar, och föredrar låg risk och långsiktig vinst framför kortsiktiga spekulativa investeringar. När det gäller faktorer kopplade till hållbarhet visade det sig att majoriteten av investerarna inte har det som huvudsakliga drivkraften för ett aktieval. Vidare, visade studien på att denna åldersgrupp tenderar att fatta investeringsbeslut baserat på offline-gemenskaper mer än online.

This thesis presents an attempt to find evidence of the ostrich effect and the disposition effect, as well as individual differences in self-assessed financial knowledge and its effect on these biases. The ostrich effect refers to the tendency to deliberately avoid information that might be negative, by "sticking your head in the sand". The disposition effect refers to people who hold on to losing assets too long while selling winning ones too early. The two effects were examined through a natural experiment which emerged from the stock market crash that occurred February 5th, 2018. The data was collected during an internship at Länsförsäkringar AB and originates from the usage of Länsförsäkringar's application Sparnavigatorn, where customers can manage their savings. The customers login activity and number of placed sales orders were observed. The data material is unique, and the study enabled a unique presentation of real life behaviour within a financial context and an analysis of whether individual differences affect behaviour. To our knowledge, neither the ostrich effect nor the disposition effect have earlier been examined through a large scale natural experiment. The results show no significant indication of the ostrich effect, but rather a relatively constant login activity not affected by the stock market crash. Furthermore, they show a contradictory reaction to what the disposition effect suggests, meaning the respondents place more sales orders during the stock market fall than at the time before and after. The results imply that further research needs to be done to either reject or confirm the existence of the ostrich effect and the disposition effect.

The savings ratio for Swedish households is record-breaking and Sweden, together with the rest of the world, is currently in the middle of a pandemic. What drives individuals to save is based on a number of different factors that previous research has concluded. The purpose of this study is to, with previous research as a basis, investigate which factors affect the savings ratio for Swedish households. Quarterly data for the years 1982–2020 is analyzed in a time series by first processing for unit roots and then cointegration. The data is then estimated in a multiple linear regression in the form of an “Error Correction Model”, with the intention of investigating both the short-term and long-term relationship. The results of the study indicate that the variables that have a significant impact on the change in the household savings ratio are GDP per capita, inflation, unemployment and consumption, while public savings and the development of the stock market have a significant but less considerable effekt. The economic theories that the study findssupport for are the theory of precautionary savings as well as the standard buffer-stock model. / Sparkvoten hos svenska hushåll är rekordhög och Sverige, tillsammans med resten av världen, befinner sig för närvarande mitt i en pandemi. Vad som driver individer till att spara grundar sig i en rad olika faktorer som tidigare forskning kommit fram till. Syftet med denna studie är att, med tidigare forskning som grund, undersöka vilka faktorer som påverkar sparkvoten för svenska hushåll. Kvartalsdata för åren 1982–2020 analyseras i en tidsserie genom att först behandlas för enhetsrötter och sedan kointegration. Därefter skattas de i en multipel linjär regressionsanalys i form av en ”Error Correction Model”, med avsikt att utreda både det kortsiktiga- och långsiktiga sambandet. Resultatet av studien indikerar att de variabler som har en signifikant betydande påverkan på förändringen i hushållens sparkvot är BNP per capita, inflation, arbetslöshet samt konsumtion, medan offentligt sparande och utveckling av aktiemarknaden har en signifikant men mindre betydande effekt. De ekonomiska teorier som studien finner stöd i är teorin om försiktighetssparandet samt standard buffertlager-modellen.

Increased motivation by utilizing gamification is investigated in this report. Two problems in society were alerted by a finance company in collaboration with a Swedish university. The first problem was that people did not save enough for their retirement. The second problem was that some people saved money but did not have the money invested, which the finance company calls sleeping money. The company found that the reason for this was due to lack of motivation. In a general perspective, the two core problems are lack of motivation and unused resources in society. If sleeping resources were utilized, it could benefit those using the resource, the owner of the resource, and in society as a result of increased utilization of these resources. Multi-sided platforms are being used in various industries and are a great way to interconnect two different sides of a market, i.e. buyers and sellers. Gamification is proven to be an efficient way to motivate people. Therefore, the purpose of this study is to find a solution to how sleeping resources can be activated by utilizing gamification on a multi-sided platform. Generally, it was concluded that gamification can both intrinsically and extrinsically motivate users to activate sleeping resources. / Ökad motivation genom att använda spelifiering undersöks i denna rapport. Ett finansbolag i samarbete med ett svenskt universitet uppmärksammade två problem i samhället. Det första problemet var att människor inte sparade tillräckligt för sin pension. Det andra problemet var att vissa människor sparade pengar men inte hade pengarna investerade, vilket finansbolaget kallar sleeping money eller på svenska: sovande pengar. Företaget kom fram till att orsaken till detta berodde på brist av motivation. I ett generellt perspektiv är de två kärnproblemen brist på motivation och att det finns mycket outnyttjade resurser i samhället. Om de outnyttjade resurserna används kan det gynna de som använder resursen, ägaren av resursen och hela samhället som ett resultat av ökat utnyttjande av dessa resurser. Flersidiga plattformar används i olika branscher och är ett bra sätt att koppla samman två olika sidor på en marknad, det vill säga köpare och säljare. Spelifiering har visat sig vara ett effektivt sätt att motivera människor. Syftet med denna studie är därför att hitta en lösning på hur sovande resurser kan aktiveras genom att använda spelifiering på en flersidig plattform. Generellt drogs slutsatsen att spelifiering kan aktivera sovande resurser med både inre och yttre motivation.

Titel: Att spara eller inte spara? - En studie om universitetsstudenters sparande och vad som påverkar sparbeteendet Författare: Edvin Pettersson och Sandra Trinh Handledare: Camilla Strömbäck Bakgrund: Enligt livscykelhypotesen är det irrationellt för studenter att spara pengar. Däremot utifrån ett riskhanteringsperspektiv finns det anledningar till att spara vilket inte överensstämmer med livscykelhypotesen. Utöver denna diskrepans har tidigare forskning visat att det finns flera faktorer som kan påverka en individs sparande. Dock har tidigare forskning ofta varit kvantitativ och enbart fokuserat på hur en faktor påverkar sparande men inte om faktorerna påverkar varandra eller givit en bred bild över området. Syfte: Syftet med studien är att undersöka svenska universitetsstudenters sparande och behovet av det utifrån ett riskhanteringsperspektiv, samt identifiera, analysera och systematisera vilka faktorer som påverkar sparandet. Genomförande: För att besvara studiens syfte har en kvalitativ metod använts där semistrukturerade intervjuer har genomförts med tio svenska universitetsstudenter. Utifrån tidigare forskning uppmärksammades fem faktorer som påverkar sparande. Dessa faktorer låg sedan till grund för intervjuguiden och analysmodellen som skapades. Slutsats: Utifrån ett riskhanteringsperspektiv är det rationellt för svenska universitetsstudenter att spara. Det har gjort att de kan hantera likviditetskriser samt bygga upp ett eget kapital för att kunna ta lån i framtiden. Mental bokföring och finansiell bildning har gjort det enklare för studenterna att hantera sina självkontrollsproblem vilket har möjliggjort att de kan spara. / Title: To save or not to save? - A study about university students’ saving and what affects the saving behavior Authors: Edvin Pettersson and Sandra Trinh Supervisor: Camilla Strömbäck Background: According to the life cycle hypothesis, it is irrational for university students to save money. However, it might be necessary for university students to have a savings buffer to be able to manage liquidity risks and to afford more expensive purchases. Previous research has shown that there are several factors that affect a person’s saving behavior, but it has yet to investigate how different factors work together to affect the saving behavior. Aim: The aim of this study is to examine Swedish university students’ savings and the need for from a risk management perspective, as well as identify, analyze, and systematize which factors affect the saving behavior. Completion: To answer the research questions we have completed semi-structural interviews with ten Swedish university students. This study has used a qualitative method to be able to examine how students reflect on the needs to have savings and to identify if different factors work together to affect the university students’ saving behavior. From previous research we have identified five factors that affect a person’s saving behavior and these factors have been the basis for the creation of the interview guide and the model of analysis. Conclusion: From a risk management perspective it is rational for Swedish university students to save money to be able to manage their liquidity risks and build up their equity to enable loans in the future. Both mental accounting and financial literacy have been helpful for the students to practice self-control, which has made it possible for the students to save money.

Denna studie ämnar att undersöka vad som skiljer sig mellan unga kvinnors och mäns finansiella tankesätt i form av mottagligheten för kognitiva snedvridningar, samt huruvida dessa snedvridningar är relaterade till sparbeteende. Som följd av en mansdominerad finansmarknad tillsammans med andra faktorer har kvinnors och mäns ägande genom åren, och fram tills idag skiljt sig åt. Att kvinnor sparar mindre än män, vilket visar sig redan vid ung ålder, ger avtryck i deras framtida ekonomi. Det förstärker även fördomar om kvinnors finansiella beteenden vilket kan bli en bromskloss för kvinnors avancemang på finansmarknaden. “Girl math” är ett fenomen som trendar på sociala medier och handlar om kvinnors finansiella kognitiva snedvridningar och förstärker befintliga fördomar. Frågan som vi ställer oss är hur väl dessa girl math-påståenden om kvinnors finansiella beteende stämmer överens med verkligheten, är girl math sanning eller konsekvens? De kognitiva snedvridningar som undersöks i studien är mental accounting, sunk cost fallacy och opportunity cost neglect. För att studera detta utformade vi en onlinestudie riktad till individer inom åldersspannet 18-30 år. Deltagarna fick svara på frågor kopplade till tre kognitiva snedvridningarna som är framträdande inom girl math samt deras sparbeteende. Tillvägagångssättet för analysen var genom en OLS-regression med flera förklaringsvariabler mot de beroende variablerna. Resultaten indikerar att unga kvinnor är mer mottagliga för mental accounting jämfört med unga män, något som går i linje med tidigare forskning. Däremot kan variabeln kön inte förklara mottagligheten för sunk cost fallacy eller opportunity cost neglect. Det finns inte heller något signifikant samband mellan mottagligheten för våra tre kognitiva snedvridningar och könsskillnader i sparande. Våra resultat mynnar ut i att fenomenet girl math delvis är sanning som troligen uppstått som konsekvens av samhällets finansiella normer och stereotyper. / This study aims to investigate the differences between young women's and men's financial mindsets in terms of susceptibility to behavioral biases, and whether these biases are related to savings behavior. As a result of a male-dominated financial market, along with other factors, women's and men's ownership has diverged over the years, and until today. The fact that women save less than men, which is already evident at a young age, has an impact on their future finances. It also reinforces prejudices about women's financial behavior, which can become a barrier to women's advancement in the financial market. “Girl math” is a phenomenon trending on social media that addresses women's financial behavioral biases and reinforces existing prejudices. The question we ask is how well do these girl math claims about women's financial behavior match reality, is girl math truth or consequence? The behavioral biases examined in the study are mental accounting, sunk cost fallacy and opportunity cost neglect. To study this, we designed an online study aimed at individuals in the age range 18-30 years. Participants were asked to answer questions related to three behavioral biases prominent in girl math and questions about their savings behavior. The approach to the analysis is through an OLS regression with several explanatory variables against the dependent variables. The results indicate that young women are more susceptible to mental accounting compared to young men, which is in line with previous research. However, the variable gender cannot explain the susceptibility to sunk cost fallacy or opportunity cost neglect . There is also no significant relationship between susceptibility to the three behavioral biases and gender differences in savings. Our results conclude that the phenomenon of girl math is partly true and has probably arisen as a consequence of societal financial norms and stereotypes.