People obtain a university degree in order to improve their future prospects, in particular regarding employment opportunities. A degree in finance does not only fulfill a need in society at large but also for the individuals and their personal finances. We focused on students and alumni at and from Södertörns högskola in order to investigate whether the Bachelor of finance degree influenced the respondents’ financial decisions and behaviour regarding savings and investment. We investigated whether savings and investment increased as a function of increased knowledge of financial instruments and markets and an understanding of the risk associated with these. The thesis focused mainly on quantitative methods with qualitative elements to elicit a deeper understanding of the respondents’ replies. Data collection was completed through surveys and interviews. The results showed indications of higher level of investments in stocks, bonds and high risk markets as well as statistically significant increases in the propensity to borrow money for investment. No statistically significant difference was detected in the level of pension savings.

In the past five years the energy- and climate advisors representing the municipality of Västerås Sweden have conducted an energy-saving campaign concerning households, which will be completed during fall 2015. The aim of the campaign was to raise awareness of the free energy-guidance provided to inhabitants of Västerås and the necessary actions of households’ energy saving, to reach goal attainment of local and national environmental goals concerning climate change. In preparation of new innovative and effective ways to reach out to the public in the future, this study aims to identify future options by examining good examples through a case study of four different Swedish municipalities strategies and experiences with campaigns and information incentives. First scientific literature was reviewed to build a foundation of findings that the interviews could rest on. Thereafter preliminary investigation and one interview per municipality were conducted to get a deeper understanding of the information activities and approaches towards energy friendly behavior. The result show most monitoring and evaluation were based on statistics of people reached and the experience of the advisors or the inhabitants through surveys. All energy- and climate advisors agree upon the fact that the economical incentives to motivate energy conservation is dominating opposed to environmental incentives. The groups that are the hardest to reach are for instance individuals with low interest, not susceptible or those who do not speak the language. The good examples identified are represented by e.g. projects targeting the majority of households by monthly challenges, motivating climate friendly behavior and sustainable development in Örebro. Information incentives performed in Eskilstuna through meetings with an Arabic speaking energy advisor. As well as the 600m2 energy exhibition in Jönköping localized in connection to a shopping center.

<p>Under den senaste tioårsperioden har hedgefonder kommit att etablera sig som ett reellt investeringsalternativ på den svenska fondmarknaden. Hedgefonder har friare placeringsregler än vanliga, traditionella värdepappersfonder och kan i princip använda sig av alla tillgängliga investeringsalternativ på marknaden, däribland aktier, obligationer, valutor, råvaror och finansiella derivat. Det finns globalt sett en myriad av olika hedgefondstrategier där de allra flesta syftar till att generera positiv avkastning oavsett marknadens generella rörelser. Vi har studerat fonderna på den svenska hedgefondmarknaden i syfte att öka kunskapen om deras avkastningsmönster. För att möjliggöra detta samlade vi in avkastningsdata från de hedgefonder som är verksamma på den svenska marknaden.</p><p>Hedgefondförvaltare och andra aktörer på marknaden gör ofta en kvalitativ och högst subjektiv klassificering av fonderna i olika strategier. Tidigare studier inom ämnesområdet har dock visat att hedgefonder kan grupperas på ett kvantitativt sett med avseende på deras avkastningsmönster. Genom faktoranalys har vi samlat hedgefonder med liknande avkastningsstruktur i olika grupper, med den underliggande tanken att fonder som använder samma strategier och investerar i samma tillgångar bör ha ett liknande avkastningsmönster. Vi kan på så vis konstatera att en mycket stor del av den svenska hedgefondmarknaden går att samla i ett fåtal grupper och att marknaden således framstår som mycket homogen till sin karaktär jämfört med tidigare studier av den globala marknaden. Vi bedömer anledningarna som flera där den huvudsakliga förklaringen är att marknaden fortfarande är ung, vilket medför att förvaltarna saknar expertiskunskaper och att investerarna ännu inte efterfrågar fler strategier. Vi tror därför att marknaden på sikt kommer att bli heterogenare.</p><p>Avkastningen från investeringsfonder kan delas upp i två delar; en del som kan förklaras av marknadens generella rörelser och en del som kan tillskrivas förvaltarens skicklighet. Hedgefonder syftar överlag till att skapa positiv avkastning oavsett marknadsrörelser men tidigare studier har visat att en stor del av hedgefondavkastningen kan förklaras av avkastningen på olika traditionella tillgångsklasser, däribland aktieindex, ränteindex och olika optioner på dessa. Med detta som bakgrund använder vi multipel regressionsanalys till att förklara hur hedgefonder på den svenska marknadens avkastning kan återskapas med förhållandevis enkla investeringar. Det utan att behöva betala de förhållandevis höga förvaltaravgifter som ofta är förknippade med hedgefonder. Vi visar att en stor del av avkastningen går att återskapa med investeringar i främst stora svenska aktieindex och optioner på dessa.</p><p>Den avkastning som kan tillskrivas förvaltarens unika kunskaper kallas ofta överavkastning. I studiens avslutande del utforskar vi i vilken utsträckning hedgefonderna på den svenska marknaden kan skapa överavkastning. Vi kan visa att endast en mindre del kan generera signifikant positiv avkastning. Det föranleder oss att ifrågasätta hedgefonders relativt höga förvaltningsavgifter.</p>

<p>In 2000, more then 4 million Swedish citizens were given the responsibility to invest a part of their earned money in the new premium pension system. With limited knowledge in financial markets was it now up to the people themselves to decide how to invest. Due to the citizens lack of knowledge lead them to a passive behavior. This meant a new role for the financial institutions and the advising that followed. Since the start, there has been constant debates on how well the system has been working and who it has been beneficial to.With the new role of the pension advisors the problem question was stated as: considering the customers’ knowledge and understanding of the financial factors, how has the advising of premium pension funds evolved since 2000? With the sub question: what role will the future of pension funds advising have?The aim of the study is to research how the knowledge among the Swedish public has changed, how the perception of risk has altered, how the trust and confidence among financial advisors have changed, what importance new laws and regulations have had, and how the relations between customer and advisors has developed with the uneven knowledge. The future of pension advising will be investigated.This study has a qualitative approach with seven semi-structured interviews with different institutions that are related to pension saving. Due to the nature of the study a hermeneutic approach and abductive perspective is obliged.The respondents have observed the level of knowledge among the public to be low, however has it gotten better. The laws and licenses implemented has changed how pension advisors are working, and increased the confidence for advisors. For the future, a majority of the advisors are calling for the government to take the responsibility on educating the public in private economy. This would, according to the respondents, simplify the advisors job. The insufficient level of knowledge has created both problems and opportunities for advisors. The trouble with a product/service such as advising its complexity, which makes it hard for the institutions to explain, and for the customers to understand it. Therefore, the authors agree with the respondents, to educate the Swedish citizens in order for them to understand the opportunity that is in front of them.</p>

<p>Halving poverty until 2015 is something that all member states of United Nation have agreed up on by adopting the Millennium Development Goals MDG in 1991. The question asked in this paper is how much aid is needed in Tanzania, to reduce poverty by half. The method we use links estimated annual economic growth rates to the required amount of aid needed to halve poverty.</p><p>This study finds that during 2002-2015 Tanzania should receive between $37 to $43 (2002 US dollar) per year and capita depending on the underlying assumptions. Between 1994 and 2002 Tanzania received 36 dollar per year and capita so the amount of aid must at least be kept on the same level as preceding years and perhaps be increased to reach the goal of halving poverty until 2015.</p><p>Moreover, this study only calculates the cost of reaching the first MDG and not the cost of reaching the remaining goals stated in the United Nations Millennium Declaration.</p>

Under den senaste tioårsperioden har hedgefonder kommit att etablera sig som ett reellt investeringsalternativ på den svenska fondmarknaden. Hedgefonder har friare placeringsregler än vanliga, traditionella värdepappersfonder och kan i princip använda sig av alla tillgängliga investeringsalternativ på marknaden, däribland aktier, obligationer, valutor, råvaror och finansiella derivat. Det finns globalt sett en myriad av olika hedgefondstrategier där de allra flesta syftar till att generera positiv avkastning oavsett marknadens generella rörelser. Vi har studerat fonderna på den svenska hedgefondmarknaden i syfte att öka kunskapen om deras avkastningsmönster. För att möjliggöra detta samlade vi in avkastningsdata från de hedgefonder som är verksamma på den svenska marknaden. Hedgefondförvaltare och andra aktörer på marknaden gör ofta en kvalitativ och högst subjektiv klassificering av fonderna i olika strategier. Tidigare studier inom ämnesområdet har dock visat att hedgefonder kan grupperas på ett kvantitativt sett med avseende på deras avkastningsmönster. Genom faktoranalys har vi samlat hedgefonder med liknande avkastningsstruktur i olika grupper, med den underliggande tanken att fonder som använder samma strategier och investerar i samma tillgångar bör ha ett liknande avkastningsmönster. Vi kan på så vis konstatera att en mycket stor del av den svenska hedgefondmarknaden går att samla i ett fåtal grupper och att marknaden således framstår som mycket homogen till sin karaktär jämfört med tidigare studier av den globala marknaden. Vi bedömer anledningarna som flera där den huvudsakliga förklaringen är att marknaden fortfarande är ung, vilket medför att förvaltarna saknar expertiskunskaper och att investerarna ännu inte efterfrågar fler strategier. Vi tror därför att marknaden på sikt kommer att bli heterogenare. Avkastningen från investeringsfonder kan delas upp i två delar; en del som kan förklaras av marknadens generella rörelser och en del som kan tillskrivas förvaltarens skicklighet. Hedgefonder syftar överlag till att skapa positiv avkastning oavsett marknadsrörelser men tidigare studier har visat att en stor del av hedgefondavkastningen kan förklaras av avkastningen på olika traditionella tillgångsklasser, däribland aktieindex, ränteindex och olika optioner på dessa. Med detta som bakgrund använder vi multipel regressionsanalys till att förklara hur hedgefonder på den svenska marknadens avkastning kan återskapas med förhållandevis enkla investeringar. Det utan att behöva betala de förhållandevis höga förvaltaravgifter som ofta är förknippade med hedgefonder. Vi visar att en stor del av avkastningen går att återskapa med investeringar i främst stora svenska aktieindex och optioner på dessa. Den avkastning som kan tillskrivas förvaltarens unika kunskaper kallas ofta överavkastning. I studiens avslutande del utforskar vi i vilken utsträckning hedgefonderna på den svenska marknaden kan skapa överavkastning. Vi kan visa att endast en mindre del kan generera signifikant positiv avkastning. Det föranleder oss att ifrågasätta hedgefonders relativt höga förvaltningsavgifter.

Halving poverty until 2015 is something that all member states of United Nation have agreed up on by adopting the Millennium Development Goals MDG in 1991. The question asked in this paper is how much aid is needed in Tanzania, to reduce poverty by half. The method we use links estimated annual economic growth rates to the required amount of aid needed to halve poverty. This study finds that during 2002-2015 Tanzania should receive between $37 to $43 (2002 US dollar) per year and capita depending on the underlying assumptions. Between 1994 and 2002 Tanzania received 36 dollar per year and capita so the amount of aid must at least be kept on the same level as preceding years and perhaps be increased to reach the goal of halving poverty until 2015. Moreover, this study only calculates the cost of reaching the first MDG and not the cost of reaching the remaining goals stated in the United Nations Millennium Declaration.

In 2000, more then 4 million Swedish citizens were given the responsibility to invest a part of their earned money in the new premium pension system. With limited knowledge in financial markets was it now up to the people themselves to decide how to invest. Due to the citizens lack of knowledge lead them to a passive behavior. This meant a new role for the financial institutions and the advising that followed. Since the start, there has been constant debates on how well the system has been working and who it has been beneficial to.With the new role of the pension advisors the problem question was stated as: considering the customers’ knowledge and understanding of the financial factors, how has the advising of premium pension funds evolved since 2000? With the sub question: what role will the future of pension funds advising have?The aim of the study is to research how the knowledge among the Swedish public has changed, how the perception of risk has altered, how the trust and confidence among financial advisors have changed, what importance new laws and regulations have had, and how the relations between customer and advisors has developed with the uneven knowledge. The future of pension advising will be investigated.This study has a qualitative approach with seven semi-structured interviews with different institutions that are related to pension saving. Due to the nature of the study a hermeneutic approach and abductive perspective is obliged.The respondents have observed the level of knowledge among the public to be low, however has it gotten better. The laws and licenses implemented has changed how pension advisors are working, and increased the confidence for advisors. For the future, a majority of the advisors are calling for the government to take the responsibility on educating the public in private economy. This would, according to the respondents, simplify the advisors job. The insufficient level of knowledge has created both problems and opportunities for advisors. The trouble with a product/service such as advising its complexity, which makes it hard for the institutions to explain, and for the customers to understand it. Therefore, the authors agree with the respondents, to educate the Swedish citizens in order for them to understand the opportunity that is in front of them.

Bakgrund: Generation Y riskerar få en lägre pension i framtiden än de som går i pensionidag. För att upprätthålla en acceptabel levnadsstandard krävs därför att de själva tar stortansvar för sitt pensionssparande. Det finns dock stor risk att deras finansiella beslutpräglas av beteendefinansiella faktorer och deras nivå av finansiell bildning. Utöver detfattar personer i olika demografiska grupper olika finansiella beslut. Generation Ybeskrivs dessutom som otåliga och har visat sig ha dåliga finansiella vanor. För att enacceptabel levnadsstandard ska kunna uppnås för Generation Y även då de är pensionärerär det därför viktigt att förstå vilka faktorer som kan påverka deras långsiktiga sparande. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur beteendefinansiella faktorer,finansiell bildning samt demografiska faktorer samvarierar med svenska Generation Y:slångsiktiga sparande. Metod: Studien genomfördes med en kvantitativ metod där empiri i form av enkätdatabearbetats. En linjär multipel regressionsanalys har genomförts för att undersöka hur debeteendefinansiella faktorerna kortsiktighet, självkontroll och övertro, finansiell bildningsamt demografiska faktorer samvarierar med svenska Generation Y:s långsiktigasparande. Även t-tester har genomförts för att undersöka om skillnader för det långsiktigasparandet samt för de beteendefinansiella faktorerna förekommit för olika grupper. Slutsats: Studien visar att de beteendefinansiella faktorerna kortsiktighet, självkontrolloch övertro, samt den demografiska faktorn sysselsättning hade en statistiskt signifikantsamvariation med Generation Y:s långsiktiga sparande för studiens urval. Det fanns ävenstatistiskt signifikanta skillnader i nivå av kortsiktighet och övertro för olikademografiska grupper. / Background: Generation Y is at risk for a substantially lower public retirement incomparison to today's retirees. Therefore, it is of great importance that Generation Yunderstands the necessity of private savings to be able to maintain a sustainable standardof living throughout their lives. However, Generation Y's financial decisions might beinfluenced by behavioral biases, financial literacy and various demographic factors. Inaddition, Generation Y is described as impatient and have been found to haveunsustainable financial habits. For them to maintain a sustainable standard of livingthroughout their lives, it is therefore of great importance to understand what factors thatcorrelate with their long-term saving behaviour. Purpose: The purpose of this thesis is to examine how behavioural biases, financialliteracy and demographic factors correlate with the long-term saving behaviour amongthe Swedish Generation Y. Methodology: To adequately approach this study a quantitative research method hasbeen applied. The data was collected from a survey. A linear multiple regression analysiswas performed to examine the correlation between long-term saving and behaviouralbiases, financial literacy and demographic factors. Furthermore, t-tests were performedto examine the differences in the level of long-term savings and behavioural biases amongsub-groups. Conclusion: The study concludes that the behavioural biases present bias, self-controland overconfidence, and the demographic factor occupation had statistically significantcorrelations with the long-term savings of the Swedish Generation Y with regard to thesample in this study. Furthermore, there were statistically significant differences in thelevel of present bias and overconfidence in different demographic groups.

Denna studie undersöker hur ett smart energihanteringssystem påverkar användarbeteende och vanor hos användaren när det kommer till energianvändning. Med dagens fokus på energi och dess viktighet i samhället utvecklas tjänster som tillåter individen att övervaka sin energiförbrukning. Exempel på sådana tjänster är E.ON Elna™ och Tibber, där användaren kan se och övervaka sin energiförbrukning i hemmet i realtid. Tidigare forskning inom användarbeteende i relation till energianvändning visar att medvetenhet, feedback och egenkontroll är viktiga faktorer för ett förändrat användarbeteende. För att besvara studiens frågeställning genomfördes ett samarbete med E.ON och deras tjänst Elna™ där intervjuer utfördes med användare av Elna™-tjänsten samt icke-användare.  Studiens resultat visade att användningen av ett smart energihanteringssystem har medfört en positiv påverkan på användarens användarbeteende och medvetenhet kring deras energiförbrukning. Vidare visade resultaten från intervjuerna med respondenterna att ett smart energihanteringssystem har potentialen att främja energieffektivt beteende och öka användarnas medvetenhet om elförbrukning. / This study examines how smart energy management systems influence user behavior and habits of the user when it comes to energy use. With today's focus on energy and its importance in society, services are being developed that allow the individual to monitor their energy consumption. Examples of such services are E.ON Elna™ and Tibber, where the user can see and monitor their energy consumption in the home in real time. Previous research in user behavior in relation to energy use shows that awareness, feedback and self-control are important factors for a change in user behavior. To answer the study's question, a collaboration was carried out with E.ON and their service Elna™ where interviews were conducted with users of the Elna™ service and non-users. The results of the study showed that the use of a smart energy management system has had a positive impact on the user's user behavior and awareness of their energy consumption. Furthermore, the results from the interviews with the respondents showed that a smart energy management system has the potential to promote energy efficient behavior and increase users' awareness of electricity consumption.