Vad innebär egentligen social hållbarhet? Forskningen presenterar en rad olika förklaringar av begreppet, menar att det bland annat är möjligt att se begreppet som ett ramverk eller verktyg, men det kan även ses som ett sätt att uppnå hållbarhet i generell mening - men är dessa sätt att betrakta social hållbarhet något som även används i kommunernas praktiska verksamhet? Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur begreppet social hållbarhet används och beskrivs på kommunal nivå. Undersökningen har utgått från ett diskursteoretiskt perspektiv och en diskursanalytisk metod som syftar till att dekonstruera och analysera användningen av social hållbarhet på kommunal nivå. Inom ramen för denna uppsats är det två kommuner som har undersökts; Haninge och Huddinge kommun. Undersökningen och analysen av de båda kommunerna har visat att det finns många likheter i hur de båda kommunerna väljer att beskriva social hållbarhet. Analysen visar att det hos kommunerna finns en tilltro till att den fysiska planeringen ska kunna hjälpa kommunerna att skapa social hållbarhet, detta mestadels på liknande sätt. Beskrivningarna för hur social hållbarhet ska skapas i de båda kommunerna är likartade och visar tendenser på att vara ”stigberoende”.