Bakgrund till val av ämnet är min upplevelse efter många års arbete i förskolan att dilemmat i skolutvecklingsarbetet är att det upplevs som ”en läxa uppåt”. I Skollagens 4 kapitel poängteras det systematiska kvalitetsarbetet och i Läroplan för förskolan (Lpfö, 98/10) finns de nationella målen som inte har några kunskapskrav på det enskilda barnet utan måluppfyllelsen i förskolan innebär att förskolan ska bidragit till varje barns utveckling och lärande. Syftet med studien var att undersöka hur skolutveckling förstås på förskolepersonals-, förskolechefs- och verksamhetschefsnivå och hur personal och chefer på dessa nivåer såg på det systematiska kvalitetsarbetet i relation till skolutveckling samt hur specialpedagogens kompetens i skolutvecklingsfrågor togs tillvara i förskolan.- Hur beskrivs specialpedagogens uppdrag kring skolutveckling av förskolepersonal, förskolechef och verksamhetschef?- Hur beskriver förskolepersonal, förskolechef och verksamhetschef det systematiska kvalitetsarbetet?- Hur upplevs det systematiska kvalitetsarbetet i praktiken?Studien har genomförts med en hermeneutisk ansats med fokus på att tolka och reflektera kring andra människors känslor, förståelse och kunskap. Det teoretiska ramverket för studien är det systematiska perspektivet där systemtänkandet har tonvikt på det ömsesidiga beroendet mellan individ, grupp organisation och omvärld. Olika perspektiv på skolutveckling, relationer, det institutionella samt specialpedagogiskt perspektivet betonas. Studiens metod bygger på kvalitativ datainsamling av fyra intervjuer. En på förvaltningschefsnivå, en på förskolechefsnivå samt två gruppintervjuer på förskoleverksamhetsnivå. Resultat av studien visade ett behov av kunskapsutbyte i det systematiska kvalitetsarbetet mellan de tre nivåerna förvaltningschef, förskolechef och förskoleverksamhetsnivå. I praktiken, som jag tolkar det utifrån de förskolor som ingick i min studie håller det på att ske ett paradigmskifte där planeringsmöte är utbytt till reflektionsmöte och där mötenas innehåll inte längre bara upptar praktisk planering utan det sker reflektions utbyte mellan förskolepersonalen kring undervisning, bemötande och förhållningssätt. Specialpedagogens roll i skolutvecklingsfrågor lyfts genom sitt förhållningssätt att utmana verksamheten med nya perspektiv. Specialpedagogens implikationer blir att driva en kontinuerlig arbetsprocess genom att utmana och utveckla förskolepersonalen i sin relationskompetens samt att tydliggöra betydelsen av tidig upptäckt tidig insats som i förlängningen kan bli en ekonomisk besparing. Specialpedagogens nära samarbete med förskolechefen är en förutsättning för att specialpedagogens kompetens i skolutveckling ska tas till vara i förskolan.Genom detta arbete ville jag kunna bidra med kunskap om den specialpedagogiska kompetensen och utvidga användningen av den i skolutvecklingsfrågor. / Berg Knutsson, Helén (2015) Specialpedagogens kompetens i skolutveckling. Hur kan det se ut i förskolan. The special needs educator competence in school improvement. How does it work in the preschool. Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola.

Syftet med studien är att undersöka och beskriva vilka uppfattningar förskolepedagoger och specialpedagoger har beträffande samverkansgruppens betydelse för arbetet i förskolan och för det vidare samarbetet med andra berörda verksamheter i arbetet kring barn till föräldrar med psykisk ohälsa, samt hur de i detta sammanhang ser på användandet av den specialpedagogiska kompetensen.För att se barnet i dess totala sammanhang, helhetsperspektivet har jag i min studie valt att utgå från Bronfenbrenners systemteori och Anonovskys KASAM-teori. Resultatet visar att förskolepedagoger och specialpedagoger anser att samverkan har stor betydelse för det fortsatta arbetet när det gäller barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Dessutom visar resultatet att förskolepedagogerna har ett uttalat behov av den specialpedagogiska kompetensen i form av mer stöd och handledning.