The problem that lays the foundation of this dissertation is thatcomposite structure in steel and concrete is said to have bettercharacteristics than used in practice. The purpose of this report isto compare an composite structure in steel and concrete with a situ,slack reinforced concrete construction. The main task is to examine ifcomposite structure can reach and sustain large span widths, but theperformance and economics will also be considered in the calculations.The method used in this research is mainly based on calculations ofthe different construction types, but of course, a theroetical part isalso necessary including literature searches to provide a goodbackground. In addition, a study visit is conducted to see theperformance of a collaborative design and to interview the workers.The result showed that composite structure works very well with largespan widths, while slack reinforced concrete constructions were not assuitable. The concrete construction need a beam with a width of 750 mmand the height at 1050 mm and also a concrete floor with a thicknessof 250 mm. Composite structure consists of a HEB600 and a concretefloor with the thickness of 250 mm wich gives a deflection of 36,7 mmat the length of a 12 meter span. The conclusion of this research isthat composite structure has a great area of use with large spanwidths.

The research in this paper is about the use of culture in the promotion of a place and themeaning culture creates from the perspective of the municipality. To limit the exploitation ofculture and to argue the strict conservation aspect, methods such as cultural pricing areneeded. This will in turn lead to more sustainable development and can create more balancedenvironment for all parties. The study also describes various methods that can be used forcultural pricing. Purpose of this current candidate thesis is to investigate how culture can beevaluated and what methods are available to estimate the different values of culture. In thesecond part culture is explored as an instrument for site marketing.The survey chosen is about the municipality of Halmstad, which represents a destination andcultural institution used in a case study to measure the created value of the culture. The reasonis that visiting of cultural institutions is strongly linked to cultural tourism and tourism ingeneral, in turn, is associated with exploitation. The significance of the destination isinvestigated in a qualitative document study by focusing on the culture's use in marketing tocreate attractiveness. In the case study, a scenario method is used to investigate thewillingness to pay among municipality residents. The customized business methodologyestimates the value of public utilities in Swedish krona (SEK) based on the residents'perspective. The method is briefly implemented at Mjellby Art Museum and by means ofsurveys a theoretical non-use value in Swedish krona (SEK) is compiled. The ContingentValuation method has been chosen because it provides the opportunity to obtain a moretheoretical value that does not reduce the many values of culture to purely financialtransactions.The conclusion of the study is that there are different types of methods that provide anopportunity to value culture in a reasonable way. Culture also plays a central role inHalmstad's future development, attractiveness and growth. It also became apparent that thereis a willingness to pay among residents to finance culture around 66 million Swedish krona(SEK) in the case of Mjellby Art Museum.

No description available.

Examensarbetet är en litteraturstudie med syfte att identifiera och kategorisera vilka tankefällor, heuristiker och tankemönster en beslutsfattare kan genomgå när den egna eller en nära anhörigs hälsa sviktar. Resultatet pekar på att det inte finns något entydigt mönster i hur beslut fattas rent generellt,  men  däremot kan ett flertal olika faktorer påverka beslutsfattande och val i samband med den stress och depression, samt ångest som en hälsorelaterad livskris kan innebära. I samband med stress framkom tydligast att individer kan råka ut för reflektionseffekten, uppvisa ett risksökande beteende samt bearbeta information mindre noggrant. I samband med depression pekar resultatet på en tendens till förlustaversion, samt i vissa fall även negativitetsfällan. I hälsorelaterade sammanhang tyder resultatet på inramningseffekten i samband med medicinska frågor, och projiceringsfällan när livskrisen även rör närstående och deras hälsotillstånd.

Automotive systems are being developed to increase positive driver experiences and traffic safety. As these new technologies are being adapted into the automotive environment, i.e. safety systems and multimedia applications, are the drivers additionally taking with them nomad devices, i.e. mobile phones, media players, GPS devices, etc., into this environment making it more and more complex. This complexity does not help the driver and in some cases distracts the driver too. The number of information sources has escalated to new heights and this trend does not seem to be slowing down. To be able to keep up with the advances in information technology, which also includes advances in display technology, automobile manufacturers are seeking for new and/or different ways to attract potential customers without bending the traffic safety. In this thesis this phenomena is looked upon by studying how drivers could use the information presented to them in the automobile. What do drivers perceive as important information, how should it be presented, and where? To obtain this several studies were conducted to gain a more complete picture of a driver's perception, behavior, and preferences. First, a questionnaire was administered to three different culture groups; China (167), Sweden (142), and United States of America (89) to learn how they perceive the information's importance and placement. The results showed that the drivers preferred the locations used in their own automobiles, but could think of using the HUD for more advanced driving helps. Based upon those responses a second study was conducted in a fixed-based high fidelity driving simulator. Forty participants drove a baseline and a experiment block (ca 20 min each) in which they where given either 10 warnings or 10 messages from four locations found in automobiles; the Head-Up Display (HUD), Head Down Display (HDD), Infotainment Display (IF), and Center-Stack Display (CS). The measurements were time to respond, time to notice, glance time, fixation time, number of fixations, and their driving performance via lane deviation and average speed during in each particular situation. All the drivers preferred information being presented in the HUD and the data showed that their performance was just as good as in the IF location and significantly better than in the CS and HDD locations. Redundant information in the HUD and HDD were not preferred and the participants the HUD exclusively. These results gave support to test HUD in traffic and in the drivers own vehicles. Therefore 30 drivers were recruited to test a HUD during three around the clock days, which showed the automobiles actual speed in their own automobiles on the windscreen. The on-road test showed that HUD was significantly preferred over the HDD for speed information. The majority of the drivers also wanted important warnings to be made available there along with directional helps for navigation. In conclusion the HUD was seen as the "next step" in automobile development. To reduce time away from road, increase traffic awareness, and to "lift" necessary information from more difficult to notice, and attend to, locations to the traffic scene the HUD could be the solution to enhance traffic safety, while speedometer and warning areas could be "freed up" and used for other functions and systems, leaving the locations furthest away for non-critical information. / Godkänd; 2011; 20110310 (phitre); DISPUTATION Ämnesområde: Industriell design/Industrial Design Opponent: Professor Jeff Caird, Department of Psychology, University of Calgary, Canada Ordförande: Professor Dennis Pettersson, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Luleå tekniska universitet Tid: Fredag den 13 maj 2011, kl 13.00 Plats: E632, Luleå tekniska universitet / OPTIVe - Optimised system integration for safe interaction in vehicles

This thesis is about organized riding as an arena for girls' leisure activity, in which they create a specific identity. My aim was to interpret and analyze the way girls create meaning out of the social and cultural context of the riding school. Particular focus is put on how gender is constructed through activities and actions within the discourses revealed through language, rules and symbols. My questions of research are: What does the cultural practice in the stable look like? What dimensions are important for the girls' identity creation? How do the girls position themselves through action, language and symbols? Which gender positions are available? Which positions are valued and not valued within the stable? How do their positions in the stable differ from what they see as their positions at school?Theoretically I rely on a social constructive perspective and with my interest focused on which ideal, norms and values the girls have to relate to. For my analyzes I use theoretical writings by Foucault, Butler and Skeggs, specially their constructs about power, meaning and materiality. The structure of the stable imposes power on the girls through its discourses. The girls, on the other hand, exert power on the horses and other young people in the stable through their competence and position. Within the space, which emerges and develops through the social interaction the girls together create meaning of their lives in the stable. Materiality is shown through their execution of personal competence, which they gain through the responsibility and leadership over the horse.My empirical data partly consists of personal life stories from the 1950´s up to now told by women at different ages, who had spent considerable time in the stable. I have, also, made observations of and talked to a group of girls, spending their leisure time in a local stable taking care of the horses and riding. A year later I made follow up interviews with the same girls.The data analyzes resulted in three major themes: Meeting the horse, Meeting with the culture and Meeting with people in the stable. Different dimension emerged within these themes important for my understanding of how the girls positioned themselves in the stable. The girls' interaction with the horse is what makes riding different from other leisure activities. Since the horse is not safe to handle the girls need to be determined, distinct and ready to take action. Through this they create a self image of courage, action and determination. The legitimacy of the culture is shaped by the discourses: Responsibility and Work, Care giving and Military discipline. Through these the girls learn that the milieu with horses means hard work and severe challenges, which they are expected to manage. In return they are seen and look upon themselves as industrious and responsible persons. The theme Meeting people focuses on the social encounters, which occur in the riding school. Being with their friends in the stable is central. Homo-social friendship is more important than heterosexual play. The girls consider themselves different from other girls outside the stable. They called themselves "not abashed" as they did not care about appearance. They had the opportunity to handle gender expectations of the society in a different way. My conclusion is that girls in the stable have a place where they can create a gender identity, which is wider than the traditional norms about how girls should behave and look. In this place their drive to take action and be in the lead gets a meaning, they are heroes in a non compromise world. / Denna avhandling handlar om ridskolan som arena för identitetsskapande processer hos flickor. Avsikten har varit att studera vad meningsskapande praktik i stallmiljön betyder för dem; på vilket sätt de påverkar och påverkas av miljön. Särskild tonvikt har lagts på hur genus konstrueras genom aktivitet och handlingar samt vilka diskurser som får sitt uttryck genom språk, regler och symboler. Syftet med studien är att tolka och analysera meningsskapande inom den sociala och kulturella kontext som en ridskola utgör. Mina forskningsfrågor är: Hur ser praktiken ut i stallet? Vilka deltar och på vilket sätt? Vilka dimensioner i verksamheten är betydelsefulla för flickornas identitetsskapande? Hur positionerar sig flickorna genom handling, språk och symboler? Hur skapas genuspositioner inom ramen för den praktik som ridskolan erbjuder? Vilka ideal, normer och krav har flickorna att förhålla sig till? Vilka positioner är önskvärda och inte önskvärda i stallkulturen? På vilket sätt skiljer sig deras position i stallet med deras upplevda position i skolan? Min teoretiska utgångspunkt är socialkonstruktivistiskt och med intresset för vilka ideal, normer och värderingar flickorna har att förhålla sig till i stallmiljön. För analysen har jag använt mig av teoretiskt resonemang hos Foucault, Butler och Skeggs, där makt, mening och materialitet varit viktiga begrepp. Stallstrukturen utövar makt på flickorna i kraft av sina diskurser. De har i sin tur utrymma att utöva makt i kraft av sitt tolkningsföreträde gentemot hästen och mot andra ungdomar i stallet. Meningsskapande sker i det handlingssutrymme som uppstår och utvecklas i den sociala gemenskapen. Materialitet visar sig i att deras praktiska ansvar och ledarskap över hästen blir till en personligt upplevd kompetens. Det empiriska materialet består dels av personliga berättelser från 50- talet till nutid av kvinnor som varit aktiva i stallet under sin ungdomstid, dels av observationer under 2 månader av en grupp flickor på en ridskola samt uppföljande intervju efter ett år. Samtliga flickor och kvinnor hade tillbringat mycket av sin fritid i stallet Min ambition har varit att studera vad flickorna själva har uppfattat som betydelsefull i sin vistelse på ridskolan. Det empiriska materialet analyseras under tre teman: möte med hästen, möte med kulturen och möte med människorna. I dessa beskrivs de dimensioner som var betydelsefulla för att förstå hur flickorna positionerade sig i stallet. Resultatet visar att det är flickornas förmåga att interagera med hästen som gör att ridning skiljer sig från andra fritidsintressen. Hästens inte helt ofarliga karaktär gör att flickorna tvingas bli tydliga och bestämda, vilket gör att en självbild av handling, mod och tydlighet utvecklats. Legitimitet i kulturen skapas av olika diskurser, som jag kallar Ansvar och arbetets diskurs, Omsorgsdiskurs och Den militära diskursen. Via dessa lär sig flickorna förstå att miljön med hästar innebär hårt arbete och utmaningar som de förväntas klara av, vilket de också gör. I gengäld bli de uppfattade och uppfattar sig själva som driftiga och ansvarsfulla. Möte med människorna lyfter fram den sociala gemenskap som ridskolan erbjuder. Umgänget med andra var betydelsefullt. Det finns utrymme för kvinnlig identifikation. Homosocial gemenskap är viktigare än heterosexuellt spel. Flickorna skiljde sig gentemot andra flickor utanför stallet. De betraktade sig som "obrydda". Med det menade de att de stod emot traditionella förväntningar på hur flickor ska uppträda och vara. De hade investerat i subjektpositioner där de uppfattade sig själva som ledare; handlingskraftiga och kompetenta. Slutsatsen är att flickorna i stallet har utrymme att skapa subjektpositioner som ger vidgat genusutrymme. Detta får betydelse för deras upplevda känsla av handlingskraft och ledarförmåga, de är hjältar i en kompromisslös värld. / Godkänd; 2007; 20070924 (biem)

Marknadskonkurrens och kundernas krav på tillgänglighet och snabbare service, driver på företagens behov av att öka sin produktivitet. Genom att effektivisera sina affärsprocesser med ett modernt affärssystem, ökar de möjligheten att förbli konkurrenskraftiga. Ett felaktigt val av affärssystem kan dock bli kritiskt för företaget och valet bör genomföras metodiskt och genomtänkt för att välja rätt affärssystem. Uppsatsens syfte är att identifiera och beskriva framgångsfaktorer för upphandlingsprocessen av ett affärssystem, ur ett systemimplementatörperspektiv, fram till och med ett lyckat urval av slutkandidater.  Primärdata i denna kandidatuppsats har samlats in från intervjuer. Det har genomförts totalt fem intervjuer varav tre sondera intervjuer och två skarpa expertintervjuer. Kandidatuppsatsens forskningsdesign liknar en fallstudie eftersom de skarpa expertintervjuerna har utförts på två olika fallföretag, där respondenter från respektive fallföretag har svarat på en intervjuguide baserat på kandidatuppsatsens analysmodell. Analysmodellen har sedan blivit modifierad utifrån den genomförda empiriska studien och presenteras i analysen.  Några av de viktigaste slutsatserna från uppsatsstudien är att verksamheten bör ha tydliga strategier och mål, eftersom det lägger grunden för nästkommande faser i upphandlingsprocessen. Strategier, mål och funktionella krav ska beskrivas på ett sådant sätt att hela verksamheten representeras och tydligt formulerar det som efterfrågas av ett affärssystem. Det har även visat sig vara otroligt viktigt att det finns stöd från högsta ledning, detta för att verksamheten ska få bästa möjliga förutsättningar att bedriva en lyckad upphandlingsprocess. Marknadsundersökningen är också en viktig fas, där information om både affärssystem och systemimplementatör ska ingå. Verksamheten vill erhålla information om systemimplementatörerna eftersom de söker en systemimplementatör som känns trovärdig och som verksamheten kan få en bra relation med. Den sista slutsatsen tar upp att verksamheten bör sträva efter ett slutgiltigt val med stor träffyta, eftersom det anses vara mer lönsamt för verksamheten att anskaffa ett affärssystem som slipper förändras mot verksamheten.

Gäng i dess olika former, vare sig det är lokala ambulerande gatugäng eller sofistikerade, internationella kriminella gäng, är ett allt större problem i vårt samhälle. Gäng skapar enorma kriminella vinster från grov brottslig verksamhet och undergräver allvarligt allmänhetens förtroende för samhällets institutioner såsom polisen och socialtjänsten. Att förebygga gäng och gängkriminalitet, är därför ett prioriterat område såväl på nationell som på internationell nivå. Tusen fiender - behandlar de svenska gatugängen och dess ledare, med syftet att öka vår kunskap och förståelse om vilka sociala processer och faktorer som bidrar till att gäng bildas i Sverige. Studierna som Tusen fiender bygger på ,utgår ifrån 239 gängmedlemmar, tagna ur sju självmarkerande svenska gatugäng med tydlig gäng- och lagbrytande identitet, samt intervjuer med 24 gängmedlemmar varav tolv gängledare. / <p>Filosofie licentiatexamen i Socialt arbete vid Linnéuniversitetet</p> / Stockholm Gang Intervention and Prevention Project, SGIP

This is a feasibility study of a new measurement technique for spent nuclear fuel. The technique combines gamma emission tomography with neutron activation analysis. The idea is to measure high-energy characteristic gamma from short-lived fission products and thereby verify the fissile material content in spent nuclear fuel assemblies. Simulations using MCNP were done to estimate the expected detector count rate for these characteristic gammas. The predicted count rate was too slow for the proposed technique to be of practical use. However, several improvements that could increase the count rate of the technique are suggested for further investigation of the prospects of this new technique.

Uppsatsens syfte är att anlägga ett feministiskt fenomenologiskt perspektiv på kvinnliga omsorgsarbetares levda erfarenhet av att arbeta med kroppen på andra kroppar, och därmed undersöka informanternas erfarenhet av gränsdragning och arbetets påverkan på den egna kroppen. Omsorgsarbetet innefattar komplexa kroppsliga och känslomässiga arbetsuppgifter, och arbetets höga risk för skada utgör den främsta anledningen till att arbetare funderar på att lämna yrket (Stranz, 2013, s. 176). Genom semistrukturerade djupintervjuer med tre kvinnor med erfarenhet av omsorgsarbete, samt en analys av dessa utifrån feministisk fenomenologi och den sociologiska termen body work, visar undersökningen att informanterna utför förkroppsligat emotionellt arbete. Arbetet ställer krav på att kunna förkroppsliga flera motsägelsefulla roller, och detta tycks försvåras när informanterna ser sig sedda som någonting annat än som professionell omsorgsarbetare. För informanterna är en central strategi för att etablera distans till arbetet att förkroppsliga professionalitet. Uppsatsens slutsats är att omsorgsarbetet genererar materialiserade effekter på informanternas levda kroppar; inte bara i form av observerbara skador utan också genom att påverka själva relationen mellan kroppen och jaget. Omsorgsarbetet tycks påverka hur vi rör oss, hur vi förstår våra kroppar, hur vi använder dem och hur vi sätter gränser runt och med dem.