Denna studie undersöker vad som händer då den japanska matkulturen möter den svenska. Syftet är att undersöka kulturella spänningen på individnivå då en person integrerar sig i en annan matkultur, med fokus på japaner. Studien baserades på semistrukturerade intervjuer. Bakgrundsinformationen samlades in genom en systematisk databassökning följt av en tematisk analys. Den tematiska analysen gav fyra teman: ätande på restaurang, skillnader mellan restauranger i Japan och Sverige, skillnader i sociala beteenden och japaners anpassning till ny matkultur. Sedan informanterna kommit till Sverige har deras ätande på restaurang blivit mindre frekvent vilket beror på ett sämre utbud av restauranger. Informanterna ansåg att servicen på restaurangerna är sämre i Sverige gentemot Japan då de kan vara vana vid den systematiska servicen i Japan. Syftet att äta på restaurang har förändrats från ett socialt till ett nostalgiskt syfte. Vidare finns skillnader i beteenden gällande ätande som att lyfta tallriken när man äter i Japan. Sedan flytten till Sverige har informanterna tvingats förändra sin kost då japanska råvaror inte finns tillgängligt. Således byter de ut japanska råvaror mot svenska eller använder sig av de japanska råvaror som finns. / This study aims to examine what happens when the Japanese food culture meets the Swedish. The purpose is to examine the cultural tension on an individual level when a person integrates into another food culture, with a focus on Japanese people. This study is based on semi-structured interviews. Background information was gathered through a systematic database search followed by a thematic analysis. The thematic analysis gave four themes: eating at restaurant, differences between restaurants in Japan and Sweden, differences in social behavior and Japanese adaptation to new food culture. After the informants came to Sweden their dining at restaurants has become less frequent which is caused by an inferior range of restaurants. The informants thought the service at restaurants were bad in Sweden compared to Japan because they might be used to the systematic service in Japan. The purpose of eating out at restaurants has changed from a social to a nostalgic purpose. There are further differences in behavior when eating, for example lifting your plate when eating in Japan. After moving to Sweden, the informants were forced to change their diet because some japanese ingredients may not be available. They either swap Japanese ingredients to Swedish or use the ingredients that exist.

What does a communicator do? That's a question that's not too unusual for those who doesn't work like one to ask when a communicator present their profession. That's why following case study with qualitative interviews examines how a public administration in Växjö kommun perceives the profession. With four focus groups with different professions tries with the author to describe the concept of being a communicator and what communication means to the organization.   It showed in the result that a communicator most parts work in the background. That a communicator is a "ghostwriter" if so prefers. The one who works as a communicator has a mission to be there for the whole organization to help the coworkers and the manager with the communication problems and challenges they may have. They help the organization and then become the lubricant to the cogwheels which may be similar to an organization.   It's not just the organization that the communicator is supposed to be available for. They should also serve the audience that the organization may have. In this case the citizens of the county.   The result showed that trust can be built up with the help of communication. Both internal and external. The responsible for the issue would stand up for himself. The communicator could help the responsible one with the communication but not the one to send out the message. / Vad gör en kommunikatör? Det är en fråga som inte är allt för ovanlig för utomstående att ställa när en sådan presenterar sitt yrke. Därför presenteras i följande fallstudierapport med hjälp av en kvalitativ intervjustudie hur en förvaltning i Växjö kommun uppfattar yrket. Med hjälp av fyra fokusgrupper med olika yrkesinriktningar reder de tillsammans med författaren ut vad begreppet innebär och vad kommunikation innebär för organisationen.   Det visade sig i resultatet att en kommunikatör i stora delar arbetar i det dolda. Att en kommunikatör är en ”spökskrivare” om så vill. Den som arbetar som kommunikatör har som uppgift att finnas tillgänglig för hela organisationen för att hjälpa medarbetarna och cheferna med de kommunikativa frågor och utmaningar som de kan tänkas stå inför. De hjälper organisationen och blir då smörjmedlet till de kugghjul som kan liknas med en organisation.   Det är inte bara organisationen som kommunikatören ska finnas tillgänglig för utan  ska även tjäna den målgrupp som organisationen kan tänkas ha. I detta fallet finns den till för att svara medborgarna i Växjö kommun på deras frågor som de har främst via det sociala mediet Facebook.   Resultatet i den här undersökningen visade även att det med hjälp av kommunikation går att bygga upp ett förtroendekapital, både internt och externt. Detta genom att den ansvarige för det aktuella problemet skulle stå för sin sak och att kommunikatören gärna fick hjälpa den ansvarige med kommunikativa frågor men inte vara den som skrev under med sin namnteckning eller var ansiktet utåt för organisationen om viktig information och kommunikation ska hanteras.

No description available.

<p>Betyg 180608.</p>

<p>Betyg 180608.</p>

<p>Betyg 180608.</p>

<p>Betyg 180608.</p>

<p>Betyg 180608.</p>

<p>Betyg 180608.</p>

<p>Betyg 20180608.</p>