Många verksamheter som arbetar med systemutveckling har idag anammat agila projektmetoder för sina utvecklingsprojekt. Den agila metoden bygger på att vara flexibel och inkrementell med en hög grad av involvering av projektets beställare under hela utvecklingsprocessen. Det agila angreppssättet skiljer sig således från det traditionella där man arbetar sekventiellt. För att den agila projektmetodiken skall fungera effektivt krävs det att hela verksamheten är anpassad till att stötta den med roller, rutiner och processer. Anpassningen är viktig eftersom ett utvecklingsprojekt inte bara berör utvecklingsteamen, utan även beställaren som bör vara mycket involverad under hela projektförloppet. Trots detta har ofta anpassningen till den agila projektmetodiken bara skett i leverantörsorganisationen och inte i den övriga verksamheten. Syftet med uppsatsen är därför att undersöka hur samarbetet ser ut inom en verksamhet som har både beställare och leverantör internt och där leverantören önskar att arbeta enligt en agil projektmetodik. Tre fallföretag har intervjuats för att samla in kvalitativ empiri. Empirin analyserades sedan med hjälp av ett teoretiskt konceptuellt ramverk som presenterar faktorer som påverkar en leverantörs kundfokus. Ramverket användes som ett hjälpmedel för hur leverantören bör samarbeta med beställaren och på så sätt kunde vi utvärdera resultatet. Analysen visade på två huvudsakliga utmaningar. Den första handlade om risken för informationsförlust under projektförloppet mellan beställare och leverantör. Den andra var att man upplevde att företagsstrukturen inte fullt ut stöttade den agila projektmetodiken genom att ha kvar roller och processer från den traditionella projektmetodiken som inte matchar med den agila. För att lyckas med en agil projektmetodik krävs det enligt leverantören att hela organisationen kommer överens om hur man ska arbeta agilt och varför.

Kollektivtrafiken har en viktig roll att fylla i strävan mot ett hållbart samhälle. Kol-lektivtrafiken har många intressenter och genom att kollektivtrafiken ska inriktas mot att uppfylla olika mål, som i många fall går stick i stäv med varandra, så krävs att besluten om hur en rutt ska trafikeras föregås av olika avvägningar. Det här arbetet applicerar analytiska angreppssätt för beslutsfattande på en förändring som genomfördes i stadstrafiken i Ronneby hösten 2018. Syftet med arbetet är att applicera swing weighting och even swap på beslutsproblemet att förändra stadsbusstrafiken i Ronneby. Vidare är syftet att jämföra utfallen från de två angreppssätten med varandra och med det verkliga valet och undersöka om det finns skillnader mellan dem. Studien har bedrivits som en fallstudie och metodiken för undersökningarna har bland annat varit workshoppar och gruppintervjuer. I workshopparna har deltagarna från trafikhuvudmannen fått jämföra tre alternativ mot varandra med swing weighting och even swap samt fått ge kommentarer på hur de upplevde de analytiska angreppssätten. Resultaten från workshopparna visade att både swing weighting och even swap ger samma rekommendationer för vilket alternativ som är det bästa samt ger samma preferensordning mellan alternativen. Det alternativ som rekommenderades av de analytiska angreppssätten var även det som valdes vid den verkliga beslutssituationen. Bland deltagarna vid workshopparna uppfattades swing weighting som ett bättre och enklare analytiskt angreppssätt än even swap och deltagarna uppfattade även att analytiska angreppssätt kunde vara komplement vid förarbeten vid kollektivtrafikutveckling.

No description available.

Chemicals are integral to almost all sectors of society, bringing many benefits, but the sound management throughout their lifecycle is essential in order to achieve a better and more sustainable future for all. The object of this study, the Authorisation regime in EU’s REACH-regulation, is one regulatory instrument to control chemicals. It is important that decision-making is consistent, transparent and open to ensure legitimacy. This is particularly true for the control of chemicals because it is a contested policy area, where policy effectiveness does not have an objective standard of measurement. With reference to this, the aspects studied were the form and application of rules and procedures for making decisions. Overall findings are that the decision-making includes published procedures and justifications for made decisions. The studied individual decision problems are open with mandatory public consultations, allowing input and participation from interested parties. Justification for choosing decision support tools with consequent effects on outcomes is less transparent. This also applies to operationalisation of some critical concepts. There is no definite or value-free method that can be applied to measure to what extent the objectives are met in all of the various decisions in the REACH Authorisation regime. This could potentially lead to decisions based on individual’s subjective judgments. The influence of individual value-based judgments on the outcome is mitigated by having groups of persons as decision-makers, rather than individuals, and by transparency. Certain decisions include value judgments on the acceptability of risk either made by expert judgment embedded in standards and protocols or included in a formal type of assessment. The underlying assumptions regarding values are not evident in these cases. The methodology for the decision-making has developed over time, with a decision support tool introduced for prioritisation. This algorithm-based tool supports decision-making, but actual prioritisations were often based on aspects not considered in the tool. This is likely to continue to be the case, even if (as foreseen) relevant and structured information on substances becomes more readily available. The first phase in the REACH authorisation decision procedures, clarifying and defining issues, is probably the single most important phase. It can also be demanding in time and resources. The regime includes sequential decisions, where the decision-maker’s information requirements includes increasing number of aspects from the first to the last decision. Since not all substances go through the entire sequence, this is efficient in terms of use of resources to elicit information.

Syftet med denna studie har varit att beskriva och få ökad förståelse för hur chefer i Landstinget i Kalmar län (LKL) arbetar med den interna kommunikationen till medarbetare och till andra chefer, dess utmaningar och möjligheter. Studien syftade också till att komma med förslag på hur chefer kan förbättra sin kommunikativa förmåga. Metoden som användes var en semistrukturerad intervjustudie med verksamhetschefer, avdelningschefer och förvaltningskommunikatörer. Frågeformuläret utgick från de två riktlinjerna om intern kommunikation och chefsriktlinjen inom LKL.Teorin kretsar kring boken om intern kommunikation av Heide, Johansson och Simonsson (2012) men även andra betydande teoretiker har fått förklara resultatet. Det resultat som framkom utgjordes av fem teman; Arbetssätt, Personliga egenskaper, Utmaningar, Stöd och Utveckling. Den interna kommunikationen har utgångspunkt i landstingets värdegrund (öppet kunnigt engagerat) samt egna värderingar och personliga egenskaper vilka även speglar de båda riktlinjerna. Feedback beskrivs som ett arbetssätt med stark genomslagskraft och det används både med syfte att utveckla andra och bekräfta budskap. De kommunikationskanaler som används främst är möten och epost och hur valet görs mellan dessa beror på mottagaren och budskapet. Centrala värderingar som ligger till grund för hur den kommunikativa kulturen ser ut på enheten är öppenhet, lyhördhet, förståelse och respekt för olikheter. De förslag för en förbättrad intern kommunikation som ges innefattar bland andra att kommunicera om kommunikationen genom att låta medarbetarna bli medskapare och låta feedback bli ett naturligt inslag i arbetsvardagen. Andra förslag är även att utveckla dialogen med andra enheter för utbyte av information och kunskap, välkomna ny kommunikationsteknik men vara medveten om vad som är relevant för verksamhetens interna kommunikation och slutligen öka medvetenheten om hur den interna kommunikationen ständigt behöver anpassas för att möta omvärldsförändringar.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka fyra till femåringars tidigare kunskaper om, samt hur de tar till sig kunskap om ett tekniskt system- i en strukturerad aktivitet. Studien är genomförd med kvalitativa intervjuer, aktivitet samt en deltagande observation vid en efterföljande lek, där barnen fick möjlighet att utforska pantsystemet. I studien deltog sammanlagt åtta barn i fyra till fem års ålder, där barnen först fick svara på en för-intervju så att forskarna kunde ta reda på barnens förkunskaper. Sedan blev barnen introducerade för en aktivitet med material där pantsystemet blev presenterad för dem. Efter aktiviteten blev det efterföljande lek som genomfördes med en deltagande observation där barnen fick undersöka pantsystemet, därefter blev det efterintervju för att ta reda på vad barnen har tagit till sig av kunskap. Resultatet i studien visar att barnen har förmåga att ta till sig kunskaper om det tekniska systemet om pantning genom sitt görande och svar på frågorna.

Kungälvs kommun har beslutat att minska andelen köpta boendeplatser för att göra kostnadsminskningar inom ramen för Lagen om stöd och särskild service till vissa funktionshindrade. För att göra detta behöver kommunen göra omlokaliseringar av individer till hemkommunen, individer som idag har LSS-boende i en annan kom-mun och eller hos en privat aktör.Syftet med uppsatsen är att redogöra för en kommuns skyldigheter, rättigheter och presentera verktyg för fortsatt arbete. Lagar och prejudicerande domar analyseras för att på så sätt belysa en kommuns handlingsutrymme vid omlokaliseringar. En workshop hålls med projektgruppen för att identifiera de aspekter som är av intresse för Kungälvs kommun i frågan.Resultatet visar på att en kommun har ett visst handlingsutrymme i hur insatsen bo-ende genomförs, samtidigt som det klart framgår av prejudicerande domar att hand-lingsutrymmet inte är obegränsat. Goda levnadsvillkor för individen väger tungt och sådana måste tillförsäkras när en kommun ska göra en omlokalisering.I uppsatsen presenteras ett begreppssystem som kan underlätta hanteringen av den typ av intresseavvägningar som kan behöva göras, och ett förslag ges på hur problem som rör omlokaliseringar skulle kunna hanteras. / The municipality of Kungälv has decided to reduce the proportion of purchased ac-commodation to reduce the cost within the Swedish act concerning Support and Service for Persons with Certain Functional Impairments [Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade] (LSS). To do this, the municipality needs to relocate in-dividuals that has accommodation in another municipality and/or hosted by a private organization to an accommodation hosted in and by Kungälv municipality.The purpose of the thesis is to describe a municipality's duties, rights and show avail-able tools for continued work. Laws and precedent judgments are analyzed in order to clarify a municipality's room for maneuver when relocating individuals. A work-shop within the project group is held to identify the aspects that are of interest to the municipality of Kungälv in the field.The result shows that a municipality has some leeway regarding the implementation of the accommodation location, but at the same time it is clear according to prece-dent judgements that the room for maneuver is not unlimited. Good living condi-tions for the individual weigh heavily, and this must be ensured before the munici-pality makes the relocation.The thesis presents a concept system that can facilitate the management of the type of balancing of interests that may need to be done, and a suggestion is given on how problems related to relocations could be handled.

No description available.

No description available.