Syftet med denna uppsats var att belysa förhållandet mellan specifika och gemensamma faktorer och hur de värderas i sitt förhållande till utfallet i de senaste KBT studierna från 2005 - mars 2011. Min avsikt var att avgränsa genom att fokusera på ett centralt begrepp som representant för de gemensamma faktorerna samt ett beprövat mätinstrument. Valet föll på allians som gemensam faktor samt WAI-Working Alliance Inventory som ett väl beprövat mätinstrument för alliansksattningen. Avsikten var att samtliga studier från och med 2005 till och med mars 2011 inom KBT-sfären som undersökt alliansen genom WAI och dess förhållande till utfall skulle tas med. Urvalet stannade vid 9 studier som uppfyllde urvalskriterierna. De nio studierna kodades med hjälp av Santiago, Klein, Vivian, Arnow, Blalock, Kocsis, Markowitz, Manber, Riso, Rothbaum, Rush, Thase, McCullough, & Keller (2005) teoretiska modell för indelning av specifika och gemensamma faktorer och deras förhållande till utfallet. I en studie predicerade inte alliansen utfallet. I ytterligare en studie predicerade alliansen signifikant utfallet i en av de undersökta dimensionerna. Fyra av nio undersökta studier kunde kodas enligt:” specifika mekanismer utgör ett mellanled till effekten av alliansen på utfallet. Det betyder att den tidiga alliansen hjälper de specifika elementen att optimeras och på så sätt bidra med ett bättre utfall. Både alliansen och specifika ingredienser samverkar till en kurativ helhet men alliansen är nöd­vändig för att specifika element ska fungera terapeutiskt.” (Bordin, 1979 enligt Santiago et al. 2005)

Det finns betydande svårigheter i att urskilja vad det är som gör att en behandling fungerar. Behandlingsutfallet påverkas av olika faktorer och beroende på vilken infallsvinkel behandlingen har, antas olika angreppssätt. I föreliggande studie undersöks de specifika- och icke-specifika faktorerna samt kriminogena behov för att få en överblick i vad det är som påverkar en individ i behandling utifrån ett relationellt perspektiv. Syftet med föreliggande studie är att undersöka vad behandlingsrelationer och terapeutiska allianser tillskrivs för värde i forskning samt vilken vikt relationer ges i forskning om kriminogena behov. I följande studie har en litteraturöversikt med en begreppsanalys tillämpats för att kunna få svar på det uppställda syftet och frågeställningarna. Resultatet visade att det icke-specifika området och de kriminogena behoven särskiljde sig, då det icke-specifika området påvisade att relationen spelar en signifikant roll medan de kriminogena behoven belyser riskfaktorer som centrala att rikta behandling emot. / In research, there has been a difficulty in distinguishing which components that makes a treatment successful. Many factors influence the treatment outcome and depending on the approach the results will be different. This study’s objective is to investigate specific and common factors as well as criminogenic needs, to achieve an understanding how the relational perspective affects youth in treatment. The purpose of the study is to research which value treatment relationships and therapeutic alliances are given in therapeutic research and the importance of relationships within the area of criminogenic needs. This study is a literature review combined with a concept analysis, with the objective to answer the stated purpose and research questions. The results of the study showed that common factors and criminogenic needs differ, where as common factors elevated the importance of relationships for a successful treatment, criminogenic needs focused on risk factors to achieve a successful outcome.