Problematisk skolfrånvaro är ett begrepp som innefattar barn som inte går till skolan. Det ären komplex problematik och arbetet med problematisk skolfrånvaro kräver anpassning eftervarje unik individ och situation. Denna studie syftar till att undersöka vad professionella somarbetar med problematisk skolfrånvaro i en svensk glesbygdskommun har för idéer ochtankar om problematisk skolfrånvaro, hur de vill arbeta med den och hur det praktiska arbetetgenomförs. För att ta reda på detta så har det genomförts kvalitativa intervjuer medgrundskolerektorer, socialtjänstens öppenvård samt chef för elevhälsan. Intervjuernatranskriberades, kodades, tematiserades och analyserades. Studien har en abduktiv ansatsvilket innebär att teoretiseringen skedde parallellt med datainsamlingen. När mönster kundeidentifieras så växte den teoretiska referensramen fram. Ett genomgående tema somidentifierats är betydelsen av gemensamma faktorer, det vill säga faktorer som är oberoendeav vilken metod eller arbetssätt man använder (the Dodo-bird verdict). En gemensam faktor iden här studien visade sig vara relationen mellan skola/behandlare och elev. Trots attinformanterna anser att relationen är central så finns det en antydan till osäkerhet kring hurman förväntas arbeta med elever med problematisk skolfrånvaro. Det verkar finnas enuppfattning om att man borde följa tydliga metoder. Denna uppfattning kan möjligenhärstamma ifrån influenser i samhället som påverkat hur vi ser på legitimering avverksamheter. Att den ska ske genom evidensbaserad praktik och standardiserade metoder.Dessa influenser bidrar till svårigheter för det relationella arbetet att ta plats och utvecklas.

Syftet med denna uppsats var att belysa förhållandet mellan specifika och gemensamma faktorer och hur de värderas i sitt förhållande till utfallet i de senaste KBT studierna från 2005 - mars 2011. Min avsikt var att avgränsa genom att fokusera på ett centralt begrepp som representant för de gemensamma faktorerna samt ett beprövat mätinstrument. Valet föll på allians som gemensam faktor samt WAI-Working Alliance Inventory som ett väl beprövat mätinstrument för alliansksattningen. Avsikten var att samtliga studier från och med 2005 till och med mars 2011 inom KBT-sfären som undersökt alliansen genom WAI och dess förhållande till utfall skulle tas med. Urvalet stannade vid 9 studier som uppfyllde urvalskriterierna. De nio studierna kodades med hjälp av Santiago, Klein, Vivian, Arnow, Blalock, Kocsis, Markowitz, Manber, Riso, Rothbaum, Rush, Thase, McCullough, & Keller (2005) teoretiska modell för indelning av specifika och gemensamma faktorer och deras förhållande till utfallet. I en studie predicerade inte alliansen utfallet. I ytterligare en studie predicerade alliansen signifikant utfallet i en av de undersökta dimensionerna. Fyra av nio undersökta studier kunde kodas enligt:” specifika mekanismer utgör ett mellanled till effekten av alliansen på utfallet. Det betyder att den tidiga alliansen hjälper de specifika elementen att optimeras och på så sätt bidra med ett bättre utfall. Både alliansen och specifika ingredienser samverkar till en kurativ helhet men alliansen är nöd­vändig för att specifika element ska fungera terapeutiskt.” (Bordin, 1979 enligt Santiago et al. 2005)

Substance use disorder (SUD) is a serious disorder with severe consequences for the individual, the family and for society. Comorbidity is common in the SUD population and the diversity of the disorder calls for a multiplicity of treatment options. The overall aim of this thesis was to explore the role of affects in psychotherapy for SUD. Further aims were to investigate affect-focused therapeutic orientations, demonstrate the importance of common factors and evaluate a measure of affect phobia. In Study I a naturalistic design was employed to examine how the discrepancy between patients' expectations and experience of psychotherapy related to alliance in 41 patients: 24 in individual therapy and 17 in group. An additional analysis concerned whether different dimensions of role expectations predicted retention in psychotherapy. Study II was the first psychometric evaluation of the Affect phobia test – a test developed to screen the ability to experience, express and regulate emotions. Data were collected from two samples: A clinical sample of 82 patients with depression and/or anxiety participating in a randomized controlled trial of Internet-based affect-focused treatment, and a university student sample of 197 students. Data analysed included internal consistency, test-retest reliability, factor analysis and calculation of an empirical cut-off. Study III focused on the feasibility of individual 10 week Affect Phobia Therapy (APT) for patients diagnosed with mild to moderate alcohol use disorder (AUD) and problematic affective avoidance in a nonconcurrent multiple baseline design. Study IV comprised an evaluation of the feasibility and preliminary effectiveness of APT adapted to a structured group format for patients (n=22) with comorbid substance use disorder and ADHD with core features of affective avoidance/emotion dysregulation in an open design. In Study I an overall discrepancy between role expectations and experiences was significantly related to a lower level of therapeutic alliance in group therapy. This relationship was not found in individual therapy. Expectations prior to psychotherapy characterized by defensiveness correlated negatively with therapy retention, even when controlling for waiting time for therapy. In Study II the internal consistency for the total score on the Affect phobia test was satisfactory but it was not for the affective domains, Anger/Assertion, Sadness/Grief, and Attachment/Closeness. Test retest reliability was satisfactory. The exploratory factor analysis resulted in a six-factor solution and only moderately matched the test´s original affective domains. An empirical cut-off between the clinical and the university student sample were calculated and yielded a cut-off of 72 points. In Study III patients reported no adverse events due to the treatment and finished the whole study period. The patients had different trajectories of alcohol consumption and craving and the hypothesis that heavy episodic drinking would subside during the time in therapy did not hold true. In Study IV patients reported significant pre-to post changes in increased self-compassion and decreased affect phobia but no change in psychological distress or emotion dysregulation. Craving fluctuated throughout the study period and patients’ drinking pattern changed in the direction of more social drinking. Main conclusions are the following: The Affect Phobia Test is a useful screening instrument for detecting emotional difficulties related to psychological malfunction. APT in both group and individual format are feasible treatments for the SUD population and has the potential to broaden the treatment options for some patients with SUD. Investigating expectations and fears prior to therapy may be means to prevent attrition. / Substansberoende är en allvarlig störning och samsjuklighet ofta förekommande Den stora variationen av svårigheter kräver olika behandlingsalternativ. Syftet med avhandlingen var att undersöka affekters roll i psykoterapi för populationen. Ytterligare syften var att undersöka betydelsen av gemensamma faktorer i psykoterapi samt normera ett självskattningsformulär för affektfobi. I studie I undersöktes skillnaden mellan patienters förväntningar, erfarenheter av terapi och allians. I studie II utvärderades de psykometriska egenskaperna hos affektfobitestet. I studie III och IV undersöktes genomförbarheten av affektfobiterapi individuellt och i grupp. Resultaten av studierna visade att större skillnad mellan rollförväntningar inför- och erfarenheter av terapi var signifikant korrelerade med lägre allians i gruppterapi. Affektfobitestets psykometriska egenskaper var tillfredsställande avseende skalan som helhet. Affektfobiterapi visade sig öka adaptiv affektiv förmåga och självmedkänsla, men behandlingen gav inget säkert stöd för påverkan på substansbruket. Slutsatserna är att fokus på affekter i terapi för substansberoende har betydelse och att affektfobiterapi är en genomförbar behandling för populationen. Genom att undersöka förväntningar och rädslor inför terapi kan avhopp förhindras. / <p>Information om opponent saknas Information about opponent is missing</p>