Syftet med det här arbetet är att upptäcka metoder och strategier för att på gehör planka musik. Genom studier har jag undersökt min lärandeprocess när jag plankar en rocklåt på gehör. Jag har fört loggbok och ljudupptagningarunder arbetsprocessen för att kunna dokumentera vad som har hänt och få vetskap om hur jag har gått tillväga. I bakgrunden har jag använt mig av det sociokulturella perspektivet som teori och denna teori har varit grunden till analysen av min lärandeprocess. Jag har då upptäckt vad jag använder för olika kulturella redskap när jag plankar och hur dessa används i min process. Dessa redskap presenteras i resultatdelen som röst och memorering, tidiga musikstudier, strukturlyssning och begränsning samt foten. Detta innebar att jag behövde memorera det jag hörde noggrant för att sedan kunna applicera det på mitt instrument. Rösten representerades som sång vilket innebär att jag sjöng det som hade memorerats och förtydligade för fingrarna vad som skulle spelas. För att kunna gå vidare och övervinna de svåra delarna i arbetet behövde jag begränsa mig till små delmål i låten och strukturera mitt arbetssätt. Mina tidiga studier och erfarenheter i musiken var grunden till att jag överhuvudtaget kunde börja plankningsprocessen och att utvecklas i den. Foten hjälpte mig att känna pulsen och förtydligade taktslaget för att kunna behålla det rätta notvärdet. I diskussionen jämför jag resultatet med tidigare forskning och litteratur som berör ämnena gehör, plankning och strategier för plankning. Jag avslutar arbetet med mina egna reflektioner kring arbetets betydelse och möjliga fortsatta studier. / The purpose of this study is to discover methods and strategies about how to transcribe[1]music by ear. Through studies, I have observed my learning process when I transcribe a rock song by ear. I have used a logbook and sound recordings during the work process to document what has happened and get knowledge of how I have been doing. In the background, I have used the sociocultural perspective as theory and this theory has been the basis for the analysis of my learning process. I have then discovered what I use for different cultural tools as I transcribe music and how these are used in my process. These tools are presented in the result section as voice and memorization, early music studies, limitation and structure listening as well as the foot as a tool. This means that I needed to memorize what I heard carefully to then apply it to my instrument. The voice was represented as song, for example, I sang what had been memorized and clarified for the fingers what would be played. In order to move on and overcome the difficult parts of the work, I had to limit myself to small sub-goals in the song and structure my way of working. My early studies and experiences in music were the reason why I could in general start the transcribing process and develop in it. The foot helped me feel the pulse and clarify the beat to keep the correct note value. In the discussion, I compare the result with previous research and literature related to topics hearing, transcribing and strategies for transcribing. I finish the work with my own reflections about the importance of work and possible further studies.

Syftet med denna studie är att utreda vilka kunskaper och färdigheter olika lärare i folkmusik tolkar tillhör begreppet gehör och i detta belysa hur de själva använder sitt gehör i eget musicerande samt i sin undervisning. Tidigare forskning visar att gehör kan betraktas från många olika vinklar; både som metod eller strategi i undervisning och inlärning, som ämne i olika skolformer och som medfödda eller förvärvade kunskaper och färdigheter. Semistrukturerade intervjuer har använts för att insamla data som sedan analyserats tematiskt. Resultatet visar att lärarna delar uppfattningen om att en musiker som lyckas sammanföra musikteoretiska och genrespecifika kunskaper med speltekniska färdigheter i det egna spelet och i musicerande med andra har ett gott gehör. I detta är medvetenhet, reflektion och kommunikation viktiga parametrar. Diskussionen behandlar de viktiga gehörsmässiga kunskaper och färdigheter som informanterna presenterat. Detta i relation till olika skolformers undervisning och hur den sociala kontexten runt den svenska folkmusiken skapar värde i mötet mellan människor och musik. / The main goal with this study is to get closer to an understanding for what knowledge and skills that different teachers in Swedish folk music reads in to the word by-ear learning and/or oral skills as well as to shine a light upon how they use their own oral skills when playing music and when teaching. Earlier studies show that oral skills can be looked upon from different angles; both as a method or strategy in education or learning, as a subject in different forms of schools and as inherited or acquired skills and knowledge. Semi structured interviews has been used to collect data that has been analyzed thematically. The results of the study show that the teachers share the opinion that a musician who successfully is able to combine knowledge of music theory and genre specifics with instrumental technical abilities when playing solo and with others has well developed oral skills. Self awareness, reflection and communication are key elements in this process. In the discussion of the study the different knowledge and skills presented by the teachers are put in relation with how differents schools in Sweden structure their teaching of oral skills. The chapter also discusses how the social context surrounding Swedish folk music creates value in the correlation between people and music.