Mitt syfte har varit att försöka ta reda på hur pedagoger ser på och resonerar kring faktaböcker utifrån ett språk- och läsfrämjande perspektiv. Ett antagande är att faktaböcker har en given plats i förskolans läskultur. Mina frågeställningar har varit: Hur ser pedagoger på faktaboken som verktyg för språk- och läsutveckling? Hur resonerar pedagogerna kring sitt sätt att arbeta med och högläsa faktaböcker? Hur förhåller sig pedagogerna till faktaboken som ett verktyg för att främja språk- och läsutveckling i jämförelse med skönlitteratur? Kan pedagogernas olika sätt att se på faktaboken relateras till en utvecklingspsykologisk respektive relationell lärandesyn? Mitt resultat visar att flera aspekter spelar roll för hur pedagogerna förhåller sig till faktaböcker i sin praktik. Gemensamt för pedagogerna är att de inte medvetet inkluderar faktaböcker i sitt arbete med att främja språk- och läsutveckling.  Vad som däremot skiljer sig åt är hur olika pedagoger talar om hur de ser på faktaboken i relation till språk- och läsutveckling. Pedagogernas associationer kring faktaboken, deras syn på litteratur, läsning och lärande spelar roll men även de villkor som skapas kring litteraturläsning i förskolan. / I min uppsats undersöker jag hur pedagoger i förskolan ser på och talar om faktaboken som ett verktyg för att främja barns språk-och läsutveckling. Bakgrund till min undersökning är en övertygelse om att förskolan genom att synliggöra och arbeta medvetet med alla sorters böcker som barnen möter bättre kan stödja barns språk-och läsutveckling. Min erfarenhet som pedagog i förskolan är att barn tidigt dras till faktaböcker. Det finns föreställningar om att faktaböcker är något för de äldre barnen och enbart till att söka kunskap och information. Tidigare forskning om faktaboken i skolan visar att det främst är skönlitteratur som ses som den litteratur som främjar språk och läsning. Jag har ställt mig frågan om samma tendenser finns i förskolan. Min undersökning är en kvalitativ studie som bygger på 6 intervjuer av pedagoger som arbetar i förskolan. I mitt resultat finner jag att det finns två sätt att se på faktaböcker, en snävare och en bredare. Resultatet visar också att pedagogerna föreställningar om faktaböcker påverkar hur de arbetar praktiskt med den. Jag har utifrån mitt material funnit det relevant att relatera dessa två olika föreställningar om faktaboken till de två kunskapssyner som är framträdande i förskolan, den utvecklingspsykologiska respektive relationella. Mitt resultat visar att inga av pedagogerna använder faktaböcker på ett medvetet sätt i arbetet med språk-och läsutveckling. Pedagogernas associationer kring faktaboken, deras syn på litteratur, läsning och lärande hänger samman och spelar roll men även de villkor som skapas kring litteraturläsning i förskolan.

Syftet med studien är att synliggöra hur lärare arbetar med högläsning som ett pedagogiskt verktyg för språkutveckling samt om det finns en medveten progression i högläsningsarbetet mellan förskoleklass till årskurs 3. Studien bygger på fem lärares arbete och uppfattningar gällande högläsning som språkutvecklande arbetssätt. Studien har sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet på lärande där språk och interaktion har en central roll. En kvalitativ forskningsmetod användes där materialet samlades in genom observationer och intervjuer. Den analysmetod somanvändes för att bearbeta den insamlade empirin var tematisk analys. Resultatet visar att lärarens medvetenhet om högläsningens samtliga aspekter påverkar dess möjlighet till språkutveckling. Arbetet med högläsning kan se väldigt olika ut men ändå vara framgångsrik ur ett språkutvecklande perspektiv.

Syftet med den här studien är att undersöka vilka föreställningar det finns hos pedagoger i samband med barns självvalda aktiviteter kopplat till språk- och läsutveckling. Vi har också valt att titta på vilka arbetsmetoder som användes i praktiken för att främja barns språk- och läsutveckling. Studien är utförd i form av en kvalitativ undersökning baserad på intervjuer och observationer. Studien visar att det finns tankar och förhållningssätt hos pedagogerna som utmanar förskolebarnen i deras språk- läsutveckling. Pedagogerna betonar att en viktig utgångspunkt är att bygga vidare på barnens intresse i de självvalda aktiviteterna. De menar också att pedagogerna ska vara närvarande i verksamheten, för att utveckla och gynna barnens språk- och läsutveckling. På de båda undersökta förskolorna uppmuntrar pedagogerna barnens intressen och aktivteter för att främja deras språk- och läsutveckling. Vår upplevelse är att det finns möjlighet att utveckla detta område ännu mer.