No description available.

Forskning visar att vi idag jämfört med för många år sedan inte längre använder oss av det muntliga berättandet. Det muntliga berättandet skapar många ingångsvägar till att lära sig lyssna, skriva, skapa förståelse, utveckla sin fantasi och göra oss till egna berättare. Syftet med denna studie är att undersöka berättandets plats i förskolan där fokus ligger på hur förskollärare arbetar med berättande och hur barnen i sin tur anammar olika sorters berättande. Genom denna studie kopplat till den tidigare forskningen hoppas jag kunna visa att det i dagens förskola sker muntligt berättande men i annorlunda version jämfört med förr. Förr satt många samlade för att lyssna till en berättarröst medan det idag används artefakter som bilder, handdocka och lärplatta som är ett komplement till vår berättarröst. Jag har valt att utgå från den kvalitativa metoden och undersökt berättandets plats i förskolan. För att kunna förstå hur pedagoger arbetar med berättande och skapa en ytterligare förståelse för vilken betydelse detta har för barns litteracitet utgick jag från hermeneutiken som handlar om att tolka det ögat ser. Observationer där jag gått in som en känd och deltagande observatör har varit redskapet som jag använt mig av för att försöka förstå och tolka vad jag ser. Studien har ett sociokulturellt perspektiv som utgångspunkt men andra relevanta begrepp som mediering och literacy ingår även i studiens diskussioner. Genom att använda mig av dessa glasögon har jag sedan tolkat och analyserat den empiri jag mött under mina observationer vilket även kopplats till tidigare forskning. Resultatet för studien visar att berättelsen är en viktig del i barns vardag då denna bidrar till samhörighet oss människor emellan. Det muntliga språket tillsammans med olika artefakter visar sig vara viktiga faktorer som spelar stor roll i olika berättelser. Barn lär i interaktion med varandra och det handlar inte enbart om att pedagoger förmedlar sin kunskap vidare till barnen utan barn emellan utvecklar tillsammans sin litteracitet. Miljön har varit en avgörande faktor för att barnen ska kunna ges möjlighet till att både få möta berättande men även att själv kunna få skapa och förmedla sina berättelser.

<p>Sammanfattning</p><p>Det här är en tur i sagans land, där jag visar er vad pedagogerna använder högläsning av sagor till och vilka syften som är bakomliggande. Genom litteraturen får ni en bild av vad högläsning av sagor skapar, hur sagoarbete bör ske enligt författarna och arbetets syfte. Jag har valt att använda metoden intervju med två pedagoger i en förstaklass. Resultatet i min metod d.v.s. mina intervjuer visar de två pedagogernas arbete med högläsning av sagor och deras åsikt om vad högläsning av sagor kan ge till barnens utveckling. Arbetet har gett mig stora kunskaper om arbete med högläsning av sagor och jag har fått många svar på frågorna om hur arbetet bör ske och i vilket syfte. De två pedagogerna jag intervjuat i dagens skola använder arbete med högläsning av sagor för bl.a. språkutveckling, motivation, fantasi, gemenskap och vidarearbete. Deras arbetssätt skiljer sig en aning, men grundtanken är densamma, att högläsning av sagor är bra och ger mycket för eleverna, både i hemmet och i undervisningen.</p> / <p>Abstract</p><p>This is a journey to the land of tales, where I will show you what teachers use reading tales aloud for as well as the purpose of reading the tale aloud. Through the litterature you will get an idea of what reading tales aloud creates, how working with tales should occur according to the writers and the purpouse of the work. I have used interviews as a method in my essay and two teathers have bin interviewed. The result of my method in other words my interviews show the two teachers work with reading tales aloud and their views on how reading tales aloud benifits development in children. The essay has given me deep knowledge about the work of reading tales aloud and I have received answers to the questions about how you should work with this, and to what purpose reading tales aloud is used for. The two teachers I met in present day school use the reading of tales aloud for the benifit of, lingual development, motivation, emagination, togetherness and further work. There are some differncies between the two teachers way of working with tales, but they have the same basic idea, that the reading of tales aloud is good and benifits the pupils a lot, both at home as well as in teaching.</p>

Sammanfattning Det här är en tur i sagans land, där jag visar er vad pedagogerna använder högläsning av sagor till och vilka syften som är bakomliggande. Genom litteraturen får ni en bild av vad högläsning av sagor skapar, hur sagoarbete bör ske enligt författarna och arbetets syfte. Jag har valt att använda metoden intervju med två pedagoger i en förstaklass. Resultatet i min metod d.v.s. mina intervjuer visar de två pedagogernas arbete med högläsning av sagor och deras åsikt om vad högläsning av sagor kan ge till barnens utveckling. Arbetet har gett mig stora kunskaper om arbete med högläsning av sagor och jag har fått många svar på frågorna om hur arbetet bör ske och i vilket syfte. De två pedagogerna jag intervjuat i dagens skola använder arbete med högläsning av sagor för bl.a. språkutveckling, motivation, fantasi, gemenskap och vidarearbete. Deras arbetssätt skiljer sig en aning, men grundtanken är densamma, att högläsning av sagor är bra och ger mycket för eleverna, både i hemmet och i undervisningen. / Abstract This is a journey to the land of tales, where I will show you what teachers use reading tales aloud for as well as the purpose of reading the tale aloud. Through the litterature you will get an idea of what reading tales aloud creates, how working with tales should occur according to the writers and the purpouse of the work. I have used interviews as a method in my essay and two teathers have bin interviewed. The result of my method in other words my interviews show the two teachers work with reading tales aloud and their views on how reading tales aloud benifits development in children. The essay has given me deep knowledge about the work of reading tales aloud and I have received answers to the questions about how you should work with this, and to what purpose reading tales aloud is used for. The two teachers I met in present day school use the reading of tales aloud for the benifit of, lingual development, motivation, emagination, togetherness and further work. There are some differncies between the two teachers way of working with tales, but they have the same basic idea, that the reading of tales aloud is good and benifits the pupils a lot, both at home as well as in teaching.