No description available.

Inom dagens byggande i Sverige ställs allt högre krav på den värmeisolerande förmågan hos klimatskärmen i de hus som byggs. Detta ställer i sin tur högre krav på konstruktionerna och medför även ny problematik. Standardlösningar som tidigare fungerat bra byts ut mot nya, ibland obeprövade, lösningar. De hårdare kraven på energi- och fuktdimensionering innebär alltså att vikten av val av stommaterial ökar vid en projektering. Vi har här försökt ge en realistisk bild av hur valet av reglar kan påverka energi och fukttillståndet hos en byggnad med utfackningsväggar, med fokus på reglar i fält. Till undersökningen användes referensobjekt i form av ritningar som tillhandahölls av handledaren på Clarus arkitekter. Med hjälp av dessa gjordes tredimensionella energiberäkningar som visade dels att valet av material kan ha mycket stor betydelse både för energiförluster och fukttillstånd, samt att sambanden inte nödvändigtvis behöver vara enkla. Valet av reglar har mycket varierande betydelse beroende på hur väggen är uppbyggd. Genom en laboration undersöktes skillnaden mellan slitsade och oslitsade ytterväggsreglar för att ge ökad förståelse och verifiera noggrannheten av beräkningarna jämfört med en verklig vägg. Det sista visade sig svårt att uppnå, men det var tydligt att slitsarna hade mycket stor betydelse för temperaturfördelningen i en vägg. / Construction of Swedish buildings today places higher demands on the heat-insulating capacity of the building envelope in the house built. This in turn places higher demands on the structures and also creates new problems. Standard solutions that previously worked well are being replaced by new, sometimes untested, solutions. The tougher demands on energy and moisture design means that the choice of substrate material is of greater importance than before when designing buildings.Here we have tried to give a realistic view of how the choice of studs can affect energy and humidity conditions of a building with curtain walls, focusing on studs in the field. The survey used reference objects projects in the form of drawings provided by the supervisor at Clarus Architects. Using these, three-dimensional calculations were made showing firstly that the choice of material can be of great importance both for the energy and moisture, and secondly, that the relationship is not necessarily simple. The importance of the choice of studs varies depending on how the wall is built. By a laboratory experiment, the correlation between slotted and unslotted outer wall studs was examined to provide greater understanding and verifying the accuracy of the calculations compared to a real wall. The last task proved difficult to achieve, but it was clear that the studs had great significance for the temperature distribution in a wall.

Målet med projektet var att undersöka en miljövänlig innerväggs-konstruktions luftljudsisolering och hur den jämför sig med en standardinnervägg. Projektet genomfördes genom att konstruera två olika innerväggar i kombination med ett isoleringsmaterial. Den ena väggen byggdes som en traditionell innervägg med stålreglar och isolering av stenull, medan den andra innerväggen byggdes med träfiberisolering och pappersreglar. För båda konstruktionerna byggdes en 1.8 x 1.0 m enkel-regelvägg med kantprofil av stål och dubbla skivor gips, som sedan placerades horisontellt i en öppning mellan ett efterklangsrum och ett ekofritt rum i Marcus Wallenberg Laboratoriet på KTH. Standarden ISO 15186-1 försökte följas i den mån det ansågs vara lämpligt. I efterklangsrummet användes en rundstrålande högtalare för att generera rosa brus, där mättes sedan ljudtrycksnivån. Därefter skannades väggen med en intensitetsprob i det ekofria rummet för att bestämma ljudintensitetsnivån. Mätningarna utfördes med 1/3-oktavbandsfilter som täckte ett frekvensintervall från 50 Hz till 5 000 Hz, vidare beräknades reduktionstalet som funktion av frekvens och vägd ljudreduktion. Resultatet gav till sist att den miljövänliga väggen mätte Rw = 46 dB i vägd ljudreduktion medan standardväggen mätte Rw = 51 dB. Skillnaden i ljudreduktion mellan de båda väggarna var som störst vid frekvensintervallet 100 Hz till strax under 1000 Hz, där den miljövänliga väggen uppvisade lägre ljudreduktion än standardväggen. Vid omkring 1000 Hz mäter väggarna ungefär lika ljudreduktion, men vid frekvenser över 1 250 Hz uppvisar den miljövänliga väggen återigen lägre ljudreduktion.